Somnat i bussen

Av , , 4 kommentarer 6

Jag ringde just för att kolla så att Peggy inte somnat i bussen hem från jobbet i Umeå.

Jag skall hämta henne i Vännäsby, men befarade att hon hade somnat. Efter bara två timmars nattsömn är risken stor. I så fall hade jag behövt åka ända till Vännäs för att hämta henne.

Vilket superintressant information jag lämnar nu.

Holmön lördag kväll

Av , , Bli först att kommentera 5

Så har jag då varit på Holmön för första gången. Detsamma gäller visfestivalen som pågår där.

Intrycken är många. Några av mina reflektioner vill jag återge. Vi tog del av det som skedde på scenen mellan 19.00 och ca 22.30. Den artistansvarige hade lyckats bra med att samla artister som kunde roa den månghövdade och åldersblandade publiken.

Allt jag såg och hörde gillade jag förstås inte lika mycket. Det jag gillade bäst blev samtidigt en ytterligare påminnelse om min ålder. Åldersfixerad lär jag ska ha varit länge och nu kom bara en ytterligare bekräftelse på det.

Först på scenen var Oppoppopporkestern. Några duktiga musiker med en sångerska i spetsen hade specialiserat sig på 30- och 40-talslåtar, som en gång sjöngs av Ulla Billquist. Omusikalisk som jag är tillhör det sällsyntheterna att jag kan känna igen en låt redan när de första takterna spelas.

Det gjorde jag den här gången utan att riktigt förstå hur det kom sig. Inte lyssnade på Ulla Billquist före 10-årsåldern! Ändå fanns låtarna i minnet. Mamma gjorde troligen det medan jag var en passiv lyssnare och en och annan gammal svensk film från den tiden har jag förstås sett.

De här låtarna kände jag alltså igen samtidigt som jag inte visste ett dugg om den mycket talangfulla Laleh, som avslutade kvällen. Det är bara att acceptera att åren går och att gubben inte hänger med längre.

Oppoppopporkestern gillade jag definitivt liksom de 2/3 av det irländska Umeåbandet O’Grejdi Nua som spelade hela 20 minuter i puben senare på kvällen.

Oväntad parkeringsavgift

Av , , Bli först att kommentera 2

Parkeringsavgiften som krävdes för att få parkera bilen inför färjeturen till visfestivalen på Holmön var minst sagt oväntad och svår att förstå.

I Sverige har vi så vitt jag vet ännu inga vägtullar. Vi betalar för våra vägar via skatten och får därefter köra fritt på dem. Att lämna bilen vid vägkanten går också för sig längs de flesta småvägar. Jag måste dock medge, att jag inte är helt säker på vad lagen säger i det avseendet.

Att betala en avgift för att lämna bilen vid vägkanten kändes mycket märkligt. Beloppet var blygsamt och ändamålet med den var helt ok. Pengarna skulle nämligen gå till den idrottsförening som agerade som parkeringsvakter.

Det är alltså själva principen jag undrar över.

Bön till vädergudarna

Av , , 2 kommentarer 6

I kväll skall vi vara på Holmön och det känns inte helt så bra, om det skulle regna där.

Det irländska bandet O’Grejdi Nua som Peggy ingår i skall spela några bitar under programpunkten "Öppen scen". Om det inte vore för det, är jag inte säker på att jag skulle riskera att hamna i en regning kväll på Holmön.

Nu är det i alla fall uppehåll och månde vädergudarna höra min bön och hålla inne med regnet tills efter midnatt.

Västerbottning är jag och mycket nära 68 är jag också, men på Holmön har jag aldrig varit. Det krävdes en amerikanska för att få mig dit.

 

Frågor utan svar

Av , , 7 kommentarer 5

Jag har till sist börjat förstå att bloggen tjänar inte helt det syfte som jag skulle önska. Frågor kan man ställa hur många som helst. Svar skall man dock inte räkna med i särskilt stor omfattning.

Jag ställer ibland frågor rakt ut i luften i mina blogginlägg med förhoppningen att de som sitter inne med svaret skall dela med sig av det. En del är förstås mera retoriska sådana men andra är av mera konkret karaktär. Förhoppningarna om svar grusas för det mesta.

Även med nå’t finger amputerat på ena handen skulle jag på de återstående fingrarna på den handen kunna räkna dem som har vänligheten att svara på mina frågor.

Ett varmt tack vill jag rikta till dem. Ibland får jag t.o.m. svar per telefon.

Men varför ringer jag inte i stället till folk och ställer frågorna direkt? Jo, bara därför att jag inbillar mig att svaren skulle kunna intressera fler än just mig och att de därför helst borde kunna läsas som kommentar till min text.

Så var det kommentarerna i allmänhet… Där håller jag med Mästerbloggerskan i fiskestövlar (om hon nu ursäktar benämningen). Kommentarerna betyder så mycket också för mig, men även beträffande dem är det bara ett ringa fåtal som orkar lämna en liten kommentar då och då.

Åter till inledningen – visst skulle väl bloggen också kunna användas som ett ställe att ställa frågor på? Eller är den bara avsedd för vanliga enkla "dagboksanteckningar" blandade med roliga kåserier och djupa samhällsanalyserande texter?

 

 

”Den kristna högern”

Av , , 7 kommentarer 5

Den s.k. kristna högern i USA stödjer republikanerna och agerar nu mot Obamas arbete för att förbättra amerikanarnas tillgång till hälso- och sjukvård.

För mig förblir det obegripligt hur människor med kristna värderingar kan motarbeta en sådan reform. En reform som syftar till att alla skall kunna få den sjukvård de behöver borde i stället välkomnas av alla som kallar sig kristna. Hälso- och sjukvård bör självfallet erbjudas alla oberoende av vilka förmåner som de har via sitt arbete.  Om de nu ens har något arbete förstås.

Dessa s.k. kristna har via lobbinginsatser satt sig emot eftersom de kommit på att även den sjukvård som krävs i samband med aborter skulle komma att omfattas.

Jag kan respektera deras övertygelse att aborter alltid är fel, men jag kan inte vare sig förstå eller respektera de kristna människor som inte medverkar till att alla får tillgång till hälso- och sjukvård med rimliga kostnader.

Detta är en av de saker som får mig att ifrågasätta så mycket mer av vad de s.k. kristna säger och gör.

Cyklistbeteende

Av , , 2 kommentarer 3

Så vitt jag vet skall cyklar enligt lag vara försedda med ringklocka. Alla tycks inte ha förstått varför.

På senare år cyklar vi mycket och är också ofta ute på långa promenader. Inte så sällan blir då omkörda av cyklister som borde använda sina ringklockor men inte gör det.

I går t.ex. kom vi cyklande längs vännäsvägen i en hygglig fart på ca 20 km i timmen, när en cyklist på tävlingscykel väldigt nära blåste förbi i en hastighet bortåt dubbla vår. Alla vet hur lätt det är att vingla till en aning, när man cyklar och en lätt signal från en omkörandes cykel är av stort värde.

Ibland när man promenerar längs en kombinerad gång- och cykelväg händer samma sak. Omkörande cyklister använder av någon anledning inte sina ringklockor. Det kan vara av ren hänsyn till oss, eftersom en signal som ges för sent onekligen kan skrämmas en aning.

Ringklockan finns där för att användas. Därom råder ingen tvekan, men varför används den inte oftare?

Brev från Amerika

Av , , 4 kommentarer 7

Det lönar sig att skriva e-brev ibland. Det är inte alltid som svaren uteblir.

Bilen vi hyrde i USA hos Avis skulle ge oss poäng i American Airway’s Aadvantage Program. Poängen uteblev men efter litet efterforskning fick jag reda på att sådant kunde reklameras hos American på ett särskilt kontor i Dublin på Irland.

Mitt brev dit fick sitt svar i dag från Avis huvudkontor i Oklahoma och svaret är positivt. 1 500 nya fräscha poäng har nu tillförts mitt Aavantage-konto. Om ett par-tre år kan jag se fram mot gratisresa nr två till det stora landet i väster.

Det här berättar jag bara för att folk skall förstå hur himla smart jag är, om nu någon mot förmodan inte redan har fattat det.

 

Hörapparat på!

Av , , Bli först att kommentera 4

Nu är huset tomt igen och för att höra vissa ljud måste hörapparaten tas på.

Med barnbarnet i huset var hörapparaten inte så bekväm att bära. Men för att kompensera för den tystnad som nu inträtt, sedan han åkt hemöver med sin pappa, är den bra att ha. Jag tänker då på sådana ljud som suset från datorfläktarna, klinket från en slarvigt packat diskmaskin, en och annan barnröst utifrån m.fl, "sällskapliga" ljud.

En omgång Betapet med maximal koncentration är det absolut första – och onyttiga – jag skall ägna mig åt nu i min totala ensamhet.