Det svagare könet

Osäker är jag om vad som egentligen avses med begreppet "det svagare könet". En snabbkoll på nätet gör mig bara mer osäker.

En händelse i Beijing den sista dagan vi var där, ger på ett sätt ett svar på frågan. Muskelstyrkan hos män är definitivt inte alltid den största.

Under en promenad på sta’n mötte vi en späd liten kinesiska som gick med tills synes tämligen lätta steg bärande ett ok överaxlarna. I oket hängde två korgar fyllda med frukter. När hon satte ner sin last och förmodligen väntade på kunder, gick jag fram till henne och bad på artigaste kroppsspråkmaner om tillåtelse att prova på att lyfta lasset.

Hon log vänligt och litet frågande mot mig och föreslog med sitt kroppsspråk, att jag skulle lägga oket på plats över mitt skulderparti och sedan resa mig. Snabbt samlades ett antal kineser omkring oss (syns dock inte på bilden).

Jag böjde mig fram och hon la upp oket på plats, men trots mina ytterst muskulösa ben (?) lyckades jag inte resa mig upp utan viss hjälp från henne. Sedan tog jag ett par-tre stapplande steg, innan jag gav upp.

Publiken av kineser log och skrattade och Peggy oroade sig mest över min hälsa. Mitt rodnade ansikte indikerade både ett tillfälligt ökat blodtryck och en sårad manlig fåfänga. Tur att jag för ett par år sedan opererat mitt bukbråck i alla fall!

Nu blev det bara buken som putade ut. Den tillsynes tomma munnen tyder på att proteserna flugit ut av bara farten.

Den enda försvar jag har är att det nog var lättare för kinesiskan, som inte var lika lång som jag. Sanningen är säkert någon annan.