Den politiska majoriteten i Vännäs har vid flera tillfällen gett utfästelser om att inte stänga några byaskolor. I det senaste beslutet som snart skall föreläggas kommunfullmäktige har man också bundit sig vid  vissa frågor som rör de aktuella byaskolorna.

Trots detta fortsätter oroliga föräldrar att öppet visa att man inte alls tror på majoritetens vilja att verkligen behålla byaskolorna. Man begär något som i politiska sammanhang är och även skall vara en omöjlighet, nämligen att begära besked om hur länge byaskolorna skall få finnas kvar.

Skulle man med exakt tidsangivelse ge skolorna en garanterad överlevnadstid, visar man på samma gång en helt oacceptabel brist på ansvar för kommunens bästa. Ingen kan förutse, hur all de för skolorna avgörande faktorerna kommer att se ut om några år. Ingenting är som bekant oföränderligt.

Samma individer som i dag vägrar att tro på den nuvarande majoritetens besked angående byaskolorna, tycks däremot tro på löften från en eventuell ny majoriotet bestående av de s.k. allianspartierna. Den skulle bli en garanti för att byaskolorna för alltid var räddade.

Själv är jag dock helt säker på att även den majoriteten fortlöpande skulle ta hänsyn till vad som händer i kommunen och vidta de förändringar av såväl skola som annat som den skulle bedöma vara nödvändiga.

Jag frågar mig därför om vi här ser ett uttryck för ett allmänt och ospecifikt politikerförakt, eller om föraktet och missnöjet enbart är ett simpelt tecken på förakt för vad majoriten står för rent allmänt.