Deklarationer i genusperspektiv

Av , , Bli först att kommentera 3

I år har här hittills landat fem försändelser från skatteverket innehållande deklarationsblanketter. Kuvertens innehåll har får mig att fundera utifrån den av och till så aktuella genusdebatten.

Jag har nämligen noterat att försändelserna som har män som adressater utöver deklarationsblanketten också innehåller handledningen "Dags att deklarera" Kvinnorna får bara själva deklarationsblanketten.

Hur skall detta tolkas? Menar myndigheten att kvinnorna är så smarta, att de inte behöver någon handledning och att då motsatsen skulle gälla för oss män?

Eller utgår man från att kvinnnorna hur som helst måste gå till sin män, alternativt manliga bekanta, och be om hjälp med sin deklaration? Och då är det ju hos männen handledningen skall finnas. Det där med pengar, deklarationer och skatt är helt enkelt för krånligt för att kvinnorna skall kunna klara det själva!

Jag undrar just om det bara är gifta kvinnor som inte får "Dags att deklarrera" tillsammans med sin deklarationsblankett. Troligen är det väl så.

Ja tänk ändå, vad man kan sysselsätta sina tankar med där man sitter som sysslolös företrädande för de närande i samhället och dessutom försörjd av den arbetande delen av befolkningen!

Reinfeldt lycklig över krig?

Av , , 1 kommentar 7

Reinfeldt har träffat NATO i dag, eller i vart fall företrädare för den organisationen.

Jag råkade slå på TV-en, när han höll ett kort tal inför media. I detta korta tal, som var på engelska, sa han att han var "happy" över Sverige nu fått en förfrågan om att delta i kriget i Libyen. För mig, som inte kan se något som helst positivt i något som helst krig, lät detta synnerligen märkligt och rent av chockerande.

Att det verkligen är ett krig som pågår där, kan väl ingen motsäga. När människor dödar varandra med vapen som tillverkats just för att använda i krig, en del av dem t.o.m. köpta av neutrala Sverige, så är ju krig.

Jag trodde inte att det fanns en enda kultiverad människa i Sverige som kan vara lyckligt över att få skicka manskap och krigsmaskiner ut krig. Reinfeldt är i alla fall "happy" över att få göra det.

Studiomannen översatte Reinfeldts tal och valde att översätta "happy" med glad. För mig gjorde det inte saken bättre.

För säkerhets skull har jag slagit upp ordet "happy" i min urgamla engelsk-svenska ordbok (av Ruben Nöjd m.fl. – 2:a tryckningen från 1956). Enligt den är Reinfeldt lycklig, glad, belåten eller tillfredsställd över att få vara en del av dödandet i Libyen, dock SÅ aktivt, som han ursprungligen ville.

Landstingets budgetproblem

Av , , Bli först att kommentera 4

I dagarna har det blivit allmänt känt att man nu måste spara på alla fronter inom landstinget. Landstingsdirektören har nu beslutat om omedelbara åtgärder för att vända trenden.

Men denne man, Jonas Rastad alltså, har som bekant för de flesta en lön som kostar landstinget en bra bit över en miljon per år. Även om lönen är obegripligt hög, bidrar den ändå inte särskilt mycket till det besvärliga budgetläget.

Men vad den i stället måste göra är att på ett mänskligt plan göra det svårt för hans anställda med låga löner att fullt ut ställa upp på besparingskraven. Han säger i en intern promemoria att "vi alla måste förstå att det inte finns tillräckligt med pengar". Själv förstår han det inte.

Han har förvisso inte satt sin lön själv utan bara begärt den och sedan också krävt den, för att överhudtaget ta jobbet. Kanske hade han inte då insikten om att det inte fanns tillräckligt med pengar hos hans nya arbetsgivare. Politikerna hade det inte heller är en slutsats som man måste dra.

Alla gör det…

Av , , 1 kommentar 6

Den som kan ta del av denna gamla filmsnutt utan skratta, bör nog söka läkare.

De som tror att de för länge sedan har lämnat kiss- och bajsåldern bör med detta påminnas om att så absolut inte kan vara fallet.

Google Earth

Av , , Bli först att kommentera 4

Google Earth är ingenting nytt för de flesta. Då och då roar jag mig med att använda detta fantastiska "instrument".

I dag kollade jag hur det ser ut på tomten kring vårt hus i Michigan, som jag kommer att räfsa och städa upp rent allmänt de första 2-3 dagarna med början den 6 maj.

Bilden visar tomten sedd från gatan (Fikes Road). Om man anstränger sig kan kan skönja någonting vitt i bakgrunden och det är själva huset.

Google Earth ÄR verkligen fantastisk. Att med hjälp av den ges känslan av att stå ute på gatan och sedan se sig om i 360 grader är minst sagt märkligt.

En ny BH och ”stuff” till frysen

Av , , 3 kommentarer 14

Så här kan de se ut, men dock inte den som köptes idag!

En alldeles ny BH och en massa matnyttigt till oss, nu i frysen blev resultatet av dagens inköpsresa till Umeå.

Och tänk så dyr en BH kan vara! Det hade jag ingen aning om och det dessutom för ett tillbehör som många av oss sedan tidiga tonår helst ser avtaget.

Så här fräck har jag aldrig tidigare varit i ett blogginlägg och ser nu för mitt inre öga alla som med eftertryck stämplar "snuskgubbe" i min panna.

Men det må vara hänt. Det är ju fredag med allt gott som det för med sig.

Nästan som i Wichita, Kansas

Av , , Bli först att kommentera 3

Så har jag lyckligt återkommit till hemmet igen efter en långpromenad delvis i den värsta motvind som jag någonsin upplevt.

Vinden var så stark, att det t.o.m. var litet svårt att på hemväg ha den som medvind på den isbelagda delen av promenaden.

Under promenaden kom jag att tänka på mitt "blåsigaste" minne från USA. För ett antal år sedan besökte jag Peggy, när hon arbetade i Kansas. Besöket ingick i raden av "friarresor" till det stora landet i väster.

Om jag inte minns fel var jag där i ca två veckor men vad jag med säkerhet minns var att det blåste det varje dag. Det märkliga var att vinden hela tiden kom från väster. Flaggorna vid utfarten från bostadsområdet pekade alltid rakt ut, som om de hade varit gjorda av något styvt material. Vi hade cyklar även då, och cykelturerna i motvind var ibland nästan mer än vad min spagettismala ben orkade med.

Den minnesgoda läsaren av mina blogginlägg, minns kanske att det var i Kansas som polisen stoppade mig, när jag cyklade på en highway. Den hjälp som medvinden gav mig och den hastighet jag då uppnådde krävde en fin och bred väg. Det var nog så jag tänkte, när jag gjorde mitt vägval den gången.

Umeå inte bäst

Av , , 1 kommentar 9

Det är lätt att tro, att en så stor kommun som Umeå med sina resurser bättre än småkommuner skulle klara sina åtaganden. Att tror så är nog bara en villfarelse som vi är många som har.

I dagens VK står att läsa om Umeå kommuns överförmyndarnämnd, som i hela fyra år tydligen sett mellan fingrarna på den gode man som inte lämnat in några årsredovisningar. Trots detta fick gode mannen behålla sitt uppdrag.

Jag är fullkomligt övertygad om att vår jämförelsevis lilla kommun, Vännäs, som saknar ett eget kansli och en särskild förmyndarnämnd men som sköter uppgiften via enda tjänsteman på deltid inte skulle ha tillåtit något sådant.

Den aktuella gode mannen, som f.ö. är kvinna (!), misstänks nu också för förskingring. Det är naturligtvis mycket illa, men frågan är ändå om inte överförmyndarnämndens underlåtenhet borde ses som allvarligare än den eventuella förskingringen.

Förtroendet för gode männen.

Av , , Bli först att kommentera 6

All som berörs och även samhället i stort måste ha stort förtroende våra gode män. Det är också mycket viktigt att det finns bestämda regler för hur vi skall hantera det förtroende vi fått. Viktigt är det förstås då att vi verkligen förstår innebörden av dessa regler.

Jag förstår inte alla och då tänker jag på den regel som jag nu tänker beskriva. Den regeln antyder att förtroendet för godemännen kanske ändå inte är hundraprocentigt.

Det finns tillfällen, som jag som gode man eller förvaltare måste inhandla något åt min huvudman. Det är när det inte finns någon annan som kan göra det. Då har jag två sätt att göra det på.

1. Jag åker först till affären, ser ut det jag tänker köpa och går därefter till banken och tar ut exakt det belopp som inköpet kräver. Sedan åker jag tillbaks till affären och gör inköpet kontant med huvudmannes pengar.

2. Jag åker till affären, köper det jag skall ha, betalar med mina egna pengar och åker sedan till banken för att ta ut beloppet från huvudmannens konto. Det är ett något smidigare sätt, men strider på ett sätt mot vad jag lärt mig att absolut inte blanda ihop min egen ekonomi med huvudmannens.

Bäst skulle det förstås vara, om jag bara kunde åka hem efter utfört ärende och därifrån via internet föra över beloppet från huvudmannens konto till mitt. Men se det får jag inte göra, eftersom det skulle vara "att blanda ihop min och huvudmannes ekonomi"!!

Men när det gäller mitt arvode, så är det helt OK att överföra det från huvudmannes konto till mitt. Då går det bra t.o.m. fast det då rör sig om betydligt större belopp än de småinköp jag ibland måste göra åt mina huvudmän.

Finns det fler än mig "där ute", som i detta ser svårigheten att förstå, varför jag ena gången får föra över pengar till mitt konto men inte den andra?

Bäst kanske att tillägga att detta inte är avsett som kritik mot min överförmyndare. Jag litar helt på att hon följer de direktiv som gäller för hennes arbete, men menar att det måste vara fel på direktiven just i det här fallet.