Sjöströmsparet valde nödutgång

Av , , Bli först att kommentera 6

En ganska dråplig händelse "made our day" i dag. Den tilldrog sig på tunnebanestationen Hospital d la Sant Pau.

Vi hade bestämt oss för att besöka det nedlagda och omtalade sjukhuset med samma namn. Vi ville nämligen ta del av Lluis Dominechs skapelse. Han var enligt guiden på Palau de la Música Katalana "bättre" än Gauidi.

Väl framme på stationen gick vi den gata som vi ville komma upp på. Men underligt nog behövde vi öppna en dörr i slutet av perrongen och längst in i det rum som fanns bakom dörren, fanns en trappa som dock inte ledde ut i dagsljuset.

Peggy såg då en spak och drog i den utan närmare eftertanke. Då öppnades en lucka överst i trappen och vi kunde lungt gå ut den vägen.

Väl därute såg vi att vi öppnat en ca 25 kvadratmeter stor lucka. Några ungdomar sprang och undrade vad som hänt.

De visste nämligen att det var en nödutgång. Det visste inte vi och ingen skylt hade upplyst om det heller!

Sjukhusmuseet var stängt för reparation. I stället tog vi en lång promenad till en park i närheten (Parc de Guinardó). Den ligger längs en bergssluttning, varför promenaden sedan vi nått den högsta punkten, gav oss en underbar utsikt över större delen av Barcelona.

 

Skam den som ger sig…

Av , , Bli först att kommentera 3

I går fick vi ge upp. För första gången kunde vi inte hitta det vi sökte, nämligen Palau Reial Major. I dag fortsätter sökandet.

Det påstås vara där som Ferdinand och Isabella tog emot Columbus vid hans triumferande återkomst från Amerika. Bara detta gör palatset intressant för min amerikanska fru och även för mig. Tydligen är det inte det vanligaste turistmålet, eftersom vi inte kunde hitta det.

Intressant i sammanhanget var f.ö. att många vi frågade inte alls hade hört talas om det, inte ens det torg, Placa del Rei, som det ligger vid. Andra trodde sig veta och skickade oss åt olika håll för att komma dit. Andra skickade oss åt motsatt håll.

Till sist frågade vi en ung man som talade god engelska. Han visste bestämt. Efter att ha följt hans anvisningar, hamnade vi till sist på ett annat "placa", nämligen Placa Reial!!

Ändå läste han själv i vår reseguid. Det gick alltså inte att skylla på felaktigt uttal från vår sida.

Men som sagt – i dag skall vi hitta platsen!

”Varde ljus…”

Av , , Bli först att kommentera 3

Vad gör man, när strömmen går medan tvättmaskinen och kaffebryggaren just har startat? Allt blir mörkt och man vet knappast var säkringsskåpet finns?

Detta har just hänt. I säkringsskåpet var det mörkt liksom i resten av lägenheten. Som tur var hade Peggy tändstickor och kunde lysa upp det som fanns i skåpet, tydligt förklarat på katalanska och spanska 🙂

Efter att ha provat mig fram på diverse kontakter kom ljuset tillbaks och nu är också kaffet klart.

Nya "äventyr" väntar oss troligen under denna vår sista dag i Barcelona. I morgon åker vi till Sitges.

Välsignade rulltrappor

Av , , 1 kommentar 5

Barcelona är för oss oväntat kuperat.

Men jag tror att vi inte tidigare någonstans på våra resor sett så många rulltrappor utomhus som här. Även om det ju är mera hälsosamt att gå i trappor än att åka hiss, så måste jag medge att utomhusrulltrapporna är svåra att avstå från.

Inte ens i det mycket kuperade San Francisco, fanns det något liknande.

Dock saknas hiss för de mera gravt röreslehindrade, där dessa rulltrappor finns.

Tunnelbanan i Barcelona

Av , , Bli först att kommentera 3

Tunnelbanan är en underbar tillgång i Barcelona, när man väl börjat förstå sig på den. Det är f.ö. inte helt så lätt för folk som inte är van vid den sortens kommunikationsmedel.

Ett tips är dock att inte använda den första dagen man kommer till Barcelona. Vi gjorde det. Snålheten bedrog visheten, som det brukar heta. Jag tror (?) att vi kom till Passeig de Gracia med våra två ganska tunga resväskor och mindre kabinväska.

Där ställdes stora krav på både tålamod och kondition. Nu  vet vi, att det ofta finns hiss mellan olika nivåer under jorden. Dessa såg vi inte då utan vi (jag) bar våra tunga resväskor ibland upp och ibland ner, medan vi sökte efter lämlig tunnebanelinje att fortsätta med. Rulltrappor, packade med folk, kändes omöjliga att använda med dessa resväskor i handen.

När vi så till sist hamnat på en station, Para Lel, återstod en ganska lång promenad, släpandes de två väskorna, innan vi var framme vid vårt hus på Poeta Cabanyes 81.

Försök sedan tänka er allt detta fysiska arbete på tunnelbanestationen i en temperatur på minst 30+! Tur att vi är unga och starka :-). Fortfarande fattar jag inte varför det är så himla varmt där nere i underjorden.

Nästa gång blir det taxi från flygplatsen till det ställe där vi skall bo – om det nu skulle bli en "nästa gång" alltså.

Nog för att vi älskar Barcelona, men det finns ju så många andra platser som vi nog skulle tänka oss att älska också…

Picasso och choklad

Av , , 4 kommentarer 5

I dag blev det en blandning av olika "kulturyttringar.

Först ägnade vi några timmar för att besöka Picassomuseet. Vi hade visst problem att hitta dit.

Under försöket att hitta museet, råkade vi passera ett annat slags museum, nämligen chokladmuseet. Dit gick vi sedan.

Efter museibesöken blev det en lång promenad genom Cituadellparken (reservation för stavningen). Via ett besök på "Bondens marknad" på La Rambla hamnade vi till sist vid Sagrada Familia, för att kolla in en irländsk pub i närheten av den.

Allt detta bara för att som avslutning på dagen få komma i närkontakt med en annan av Barcelonas "berömdheter", nämligen en av dess ficktjuvar.

 

Jag tog ficktjuven!

Av , , 4 kommentarer 19

Så hände det till sist även oss! I kväll på väg hem i en fullpackad tunnebanevagn lyckades någon ta Peggys plånbok med ca 150 euro.

Det hela fick dock en lyckligt slut genom ett s.k. rådigt ingripande från oss båda. Så här gick det till.

Plötsligt, just när tåget hade stannat på en sation, hörde vi flera upprörda medpassagerare ropa något för oss helt obegripligt. Vi fattade inget, förrän en röst sa: "He took your wallet".

Snabbt hoppade vi då av vagnen, och när jag inte såg någon springa iväg, förstod att han hade hoppat på den efterföljande vagnen. Jag rusar dit och då ser jag en man slänga ut Peggys plånbok på perrongen. Efteråt förstår jag att det var ett "smart" knep av honom. Han trodde förstås att jag skulle nöja mig med plånboken. Samtidigt avslöjade han dumt nog, att det var han som var ficktjuven.

Jag nöjde mig inte med en förmodat tömd plånbok, utan tog ett kraftigt tag i mannens ena arm och drog ut honom på perrongen. Då gav han mig frivilligt en bunt hopskrövlade sedlar. Peggy såg att han hade en 20-eurosedel kvar i handen och hon tog med våld även tillbaks den.

Sedan han så totalt misslyckat med sin kriminella handling, tog han några snabba steg flyende därifrån. För första gången i mitt vuxna liv försökte jag sparka en människa. Jag måttade faktiskt en spark i ändan på honom, som jag hoppas hade tagit bättre. Den tog tyvärr inte så bra.

Allt detta gick så snabbt, att tåget hela tiden stod kvar och  vi  kunde kliva på i vår ursprungliga vagn igen. Där möttes vi av applåder och jubelrop från våra medpassagerare.

Imponerade

Av , , 4 kommentarer 4

Sådana som bilden visar är nog inte så ovanliga. Den här var dock litet speciell, eftersom han lyckades få det att se ut som om han hela tiden satt helt orörlig  utna stol.

Naturligtvis hade han en slags stolanordning i sin kostym. Men han, liksom många fler som vi såg längs La Rambla, är imponerade där de sitter helt orörliga.

Många av dem rör sig dock, sedan de fått en slant från någon av åskådarna.

Parc Güell

Av , , 3 kommentarer 3

Vi har just kommit hem från ett härligt, intressant och svettigt besök i det stora parkområdet Parc Güell. Nu blir det en stunds vila, innan nästa "äventyr".

Som svenskar väntade vi oss en stor park på ett någorlunda plant område. Här handlade det om en park med en betydande nivåskillnad från gatunivån till dess högsta punkt. 25 grader i strålande sol gjorde därför vår rundvandring tämligen "vätskedrivande". Parken täcker ett landområde på 15-20 hektar (olika uppgifter).

Det speciella med parken är att den anlades av Goudi, innan han satte igång med Sagrda Familia. Där finns därför en mängd skulpturer och märkliga byggnadsverk av honom.

I kväll skall vi kosta på oss en föreställning med bl.a. Flamencodans och sång.