Det politiska ansvaret

Av , , 2 kommentarer 12

En aningen märklig sak har jag noterat, när det gäller ärendet med den famösa enkät som personal inom Umeå kommun fått.

Jag tänker på den helt befogade kritik mot den som oppositionen uttalat mot ansvariga politiker inom majoriteten. På ett sätt är det inte mycket att säga om det. Politikerna har ju det yttersta ansvaret.

Här glömmer man helt, att förslaget som blev ett beslut om att använda den aktuella konsulten och den aktuella enkäten måste ha kommit från den ansvarige chefen.

Men kanske skall det ändå vara så, att om en chef i en kommun lämnar ifrån sig ett dumt förslag och får det antaget av politikerna, så är det de som skall stå där med skammens rodnad på sina kinder och inte chefen.

2 kommentarer

Vår nya hövding

Av , , Bli först att kommentera 15

Länge har vi västerbottningar fått klara oss utan en ordinarie hövding. Med nöd och näppe har vi genomlidit den tiden med bara en tillförornad sådan.

Nu har vi fått en ny "riktig" hövding. Hon har hälsats välkommen av makthavare och höga tjänstemän på olika nivåer. VK har ägnat en hel del spaltutrymme för att beskriva hennes bakgrund i olika avseenden för oss.

Möjligen har jag helt missat det, men vad den så kallade mannen på gatan tycker om saken har jag inte sett till. Min gissning är att de allra flesta av länets invånare inte bryr sig det minsta om ifall vi ha eller inte har en landshövding. Den förra vi hade hade var så duktig, duglig och omtyckt av de som i sin verksamhet stod henne nära.

Men vad gjorde hon egentligen som vi vanliga människor hade nytta om och ens fick veta?

Jag förstår att jag nu stämplas som en som inte alls följer med i vad som händer i länet, när jag frågar så dumt. Till viss del gör jag faktiskt det, men ändå inte peka på något landhövdingen gör som jag har direkt nytta av. Och jag tror alltså att detta gäller huvuddelen av övriga västerbottningar.

"Landhövding" förresten, kunde hon inte få en mera tidsenlig titel? Före 1958 var den "Kunglig majestäts befallningshavande", varefter man bytte till det modernare (?) "landshövding"!

Min salig hädanlidna svärfar, en same som ibland mötte såväl konungen, som han kallade honom, och även hövdingen, sade aldrig landshövding utan "hövding". Jag visste då inte om han gjorde det på fullt allvar eller om även han tyckte att det något av skämt i just benämningen landshödning.

Om vår nya hövding som person eller statlig tänsteman har jag naturligtvis ingenting att säga. Jag har nämligen aldrig mött henne – och kommer med största sannolikhet heller aldrig att göra det.

 

Bli först att kommentera

Vildvinet på gaveln

Av , , Bli först att kommentera 9

Det enda som växer riktigt utan närmare skötsel på vår tomt är vildvinet på gaveln.

Är det nån som vet om om träväggen bakom vinet tar skada på något vis?

Bli först att kommentera

Riedl och kommentarerna

Av , , 1 kommentar 7

Riksdagsmannen Edward Riedl (M) är generös, när det gäller att släppa fram kommentarer.

Men varför bryr han sig inte om att bemöta kommentarerna? Betyder det, att han helt enkelt inte har något att komma med till sitt försvar?

 

1 kommentar

Många läsare

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag har jag haft många läsare utan att jag riktigt förstår varför.

Bli först att kommentera

Bestört och ångerfull

Av , , Bli först att kommentera 13

När jag i dagens VK ser att den för att dö alltför unga Lotten Lindström nu har lämnat jordelivet blir jag både bestört och ångerfull.

Vi blev litet smått ovänner i detta medium hon och jag för ett par år sedan. Jag hade mage att kritisera hennes sätt att skriva. Det skulle jag inte ha gjort. Nu när hon så här helt oväntat inte längre finns kvar bland oss bloggare är det något jag ångrar.

Någon direkt anledning till det finns väl inte, men jag gör det ändå.

Vila i frid, Lotten, som det ju brukar heta när någon övergått till den eviga vilan. Många bloggläsare och VK-läsare i övrigt kommer att sakna dig.

Bli först att kommentera

Privat vård ger ökad livslängd?

Av , , 2 kommentarer 8

Häromdagen kunde vi i VK läsa om en forskningsstudie som bl.a. visar att äldre lever längre om de får vård i privat regi.

Än så länge är det visserligen bara ett s.k. ”working paper”, som inte genomgått någon granskning av andra forskare för att kunna publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

Utan att ha den minsta erfarenhet av hur seriös forskning går till, vågar jag ändå ha synpunkter på studien, som jag inte ens har läst. Mina funderingar grundar sig därför enbart på VK-artikeln.

Min första fundering är förstås, hur man kan veta hur länge den äldre skulle ha levt, om hen hade han fått leva sina sista år i ett kommunalt äldreboende och förstås vice versa. Hur kan man alltså veta hur länge hen hade levt, om hen i stället för kommunalt boende hade fått ett i privat regi?

Kan det vara så att man bara har sett hur många år vederbörande levt efter inflyttning till respektive boende? Det är förstås rent oförskämt av mig att ens antyda, att det är så kompetenta forskare funnit skillnaden i livslängd i de olika vårdformerna. Men så länge jag inte vet, hur man kommit fram till det tillåter jag mig att vara oförskämd.

Har man i så fall närmare studerat kriterierna för att få ett särskilt boende i kommunal regi respektive privat regi? Utan eget stöd från forskning vågar jag påstå att den som får en bostad i ett kommunalt särskilt boende befinner sig närmare slutet på sin levnad än den som får det i ett privat boende. Möjligen har jag fel här och förväntar mig därför att någon skall tala om det för mig.

Har man också studerat de inflyttades socioekonomiska bakgrund? Enligt artikeln har man det och ”skillnaden i dödlighet förklaras” med det enligt artikeln. HUR den gjort det, kan man dock inte utläsa av artikeln.

Min kanske helt föråldrade syn på det klassamhälle, som vi fortfarande har, får mig att tro att flertalet av dem som söker privata alternativ för vård och boende har levt ett i olika avseenden hälsosammare liv än de som får ”nöja” sig med det kommunala alternativet.

Jag är alltså helt övertygad om att vår livslängd uteslutande beror på andra faktorer än frågan om vi lever våra sista år i privata eller kommunala boenden. Förespråkarna för privata alternativ bör kanske ändå inte dra allt för långt gångna slutsatser av studien.

 

2 kommentarer

Mission completed

Av , , Bli först att kommentera 10

Inget av saften hamnade dessbättre på den heta plattan.

Ja, "in a way it is", men inte så framgångsrikt, som jag hade hoppats. Dessbättre för mig rör det sig inte om handhavandefel utan om materialfel.

När det spännande ögonblicket kom, då jag skulle tappa ut saften, om det nu fanns någon där, hände det som inte fick hända. Redan efter ett par sekunder, lossnade slangen till den del som innehöll saften och ett par-tre deciliter rann ut över spisen.

Men genom ett snabbt och beundransvärt (?) ingripande av mig lyckades jag rädda resten av saften och det utan att bränna mig dessutom.

Nu undrar jag förstås, om det finns reservdeler till apparaten ifråga.

En buske är fortfarande oplockad. Nu går jag ut och plockar av den. Jag känner en person, som gärna tar ett par hinkar röda vinbär. En annan som jag känner kan nog också koka mer saft i helgen utan hjälp av Saftmaja.

Bli först att kommentera

Saftmajan

Av , , 1 kommentar 6

Det är alltid både kul och litet nervöst att prova på något nytt. Det gör jag nu.

I går plockade jag in 20 l röda vinbär. Själva jobbet var trevligt även om en geting inte gillade det jag gjorde utan kröp in i ärmen och stack mig.

Men vad sjutton skulle jag ha bären till? Att göra saft ligger kanske närmast till hands. Upp med Saftmajan från källaren, diska den, ringa en kvinnlig vän för att be om råd och sedan sätta igång. Sockret t.ex., skall det blandas med bären eller i saften efteråt var en fråga för mig.

Nu kokar vattnet och snart skall jag kolla vad som kommer ut ur slangen, men när vet jag att allt är klart för nästa laddning? Och vad sjutton skall jag göra av saften sedan. Några lämpliga flaskor för det har vi inte, inte än i alla fall. Undrar om det går att använda vanliga plastflaskor?

1 kommentar

Skäms Riedl över Moderaterna?

Av , , Bli först att kommentera 6

Frågan i rubriken är förstås bara retorisk. Självklart gör han väl inte det, men ändå…

I ett blogginlägg i dag ondgör han sig över svenska medias rapportering från det stundande valet i USA. Han gillar då inte hur man jämför "USA-moderaterna", republikanerna alltså, med de svenska Moderaterna.

Den jämförelsen tar han avstånd från och påpekar det för alla så självklara faktumet att USA ju skiljer så mycket från Sverige.

När han vill få oss att tro att de svenska Moderaterna så kraftigt skiljer sig från USA:s republikaner, är det förstås frestande att dra slutsatsen av det att han faktiskt skäms en aning över de mest framträdande likhterna mellan hans eget parti och "USA-moderaterna".

Jag tänker då på den mest uppenbara likheten mellan partierna. Båda partierna ser skattesänkning som den undermedicin som botar allt i samhället. Båda partierna menar också att staten inte skall lägga sig i så mycket och att omsorgen om människorna helst bör skötas av privata och vinstbringande krafter.

Ingen torde kunna ifrågasätta de likheterna partierna emellan, knappast ens den moderate riksdagsmannen Riedl.

Så här raljerade förresten Obama i sitt tal i morse om "USA-moderaternas" syn på sin undermedicin – skattesänkningen:

" – Have a surplus? Try a tax cut.
- Deficit too high? Try another.
- Feel a cold coming on? Take two tax cuts, roll back some regulations, and call us in the morning!"




Bli först att kommentera