I går beställde vi en drivrem till en DVD-spelare till min son från ett företag i Atlanta. Den kunde nämligen inte beställas från Sverige.

Själva remmen torde inte väga många gram och kommer sannlikt att levereras i ett vanligt brev.

Remmen kostar 1.33 dollar och frakten 7.95, alltså 5-6 gånger mer än remmen. Men kanske hade ett ettkilospaket kostat lika mycket att leverera.

I går besökte vi det fina paret Juan (87) och Nelly (96). En stor del av vårt samtal med dem handlade om politik.

Det är framförallt Juan, den f.d. marinofficeren, född på Philippinien, som visade sitt politiska inttresse. Vi hade ingen aning om hans politiska ställningstagande sedan tidigare.

Nästan direkt kom vi att prata om det förestående valet och redan då "avslöjade" han sina politiska referenser. Det gjorde han genom att direkt ta upp frågan om var Obama är född. Att Juan var helt övertygad om att Obama inte var född i USA utan i stället i Kenya, framkom tydligt.

När han så kom med ytterligare kritk mot Obama, stod saken tämligen klar för oss. Obamas slöseri med skattepengar, inte minst för att stödja bankerna, angav han som en av de mest anmärkningsvärda sakerna. Att Obama inte hela tiden haft absolut majoritet, lyssnade Juan inte på.

Och sedan kom han till alla de krig som Obama hade initierat, som t.ex. kriget i Egypten, Libyen och Syrien. Artiga som vi är avstod vi från att ta ifrån honom den villfarelsen.

Peggy fick chansen att i positiva ordalag berätta hur bra vi har det i de "socialistiska" Sverige och samtidigt förklara den socialismen ligger långt ifrån den kommunism som flertalet amerikaner är så rädd för. De gamla makarna lyssnade artigt och såg faktiskt ut att tro på Peggys positiva beskrivning.

Både Juan och Nelly är otroligt skärpta för sin ålder, men den s.k. Arabiska våren, var de dåligt informerade om. Peggy kunde sedan berätta för mig att dessa två åldringar sannolikt hade Rush Limbaugh och Fox News som sina främsta nyhetskälla.

Trots våra så tydligt skilda uppfattningar om Obama som landets nuvarande och kommande president, blev vi bjudna på middag hos dem den 11 juni!

Check som betalningsmedel är tämligen vanligt i USA. Hur länge sedan var det som vi slutade med checker i Sverige? Har vi slutat förresten?

Vår trädfällare fick i dag betalt med check och det verkade vara hur noemalt som helt.

Här kan man t.o.m. betala en räkning genom att skicka en del av den plus en check per post till den som skall ha betalt. Det känns riktigt konstigt för en svensk som betalar alla sina - och andras - räkningar via internet.

Få torde veta vem Eugene Polley var. Jag gjorde det inte, förrän jag läste om honom i dagen lokaltidning.

Han var uppfinnare och uppfann något så enormt viktigt för mänskligheten som fjärrkontrollen till TV. Tänk så många steg han därigenom skapade fär världens alla soffpotatisar!

Han arbetade hos Zenith Electronics och 1950 kunde företagets släppa en fjärrkontroll som var kopplad via en kabel till TV:en. Fem års senare kunde han tillhandahålla hans stegsparande uppfinning. Den var som en hårtork och sände sina signaler till TV:en med ljusstrålar.

Uppfinningen blev inte ett tillbehör som alla hade råd att köpa eftersom den kostade hela 100 dollar.

Polley dog i somras och var då 96 år gammal.

Här visar jag ett viktigt avsnitt under fällningen av träd nr ett.

Här kommer snart den allra översta delen av trädet att åka till marken. Notera hur smart han med hjälp av en kort repstump kan lungt och stilla fira ner den säkert mycket tunga toppdelen av trädet! Jag menar repbiten mellan den kapade delen och trädstammen som han sitter säkrad vid.

Notera även hur riskabelt det ser ut, är sågar i stammen med sågkedjan vänd mot sitt eget ansikte.

Jag talade en hel del med arbetslagets chef och frågade bl.a. om olyckor. Han påstod att han under alla sina år i branchen aldrig hade råkat ut för någon olycka, vare sig genom fall eller i form av skador från motorsågen.

Nyss råkade jag se något märkligt och beklämmande. En av trädfällarna, en ung man med keps, tog upp något ur en kylbox.

Det han tog upp stoppade han sedan in i sin keps. Han råkade se att jag iakttog händelsen och ville tydligen förklara för mig vad jag såg.

Det han stoppade i kepsen visade sig vara en slags kylpåse med issörja, eller något liknande i. Ha sa ungefär så här:

- Jag har en så förbannat svår huvudvärk, migrän som jag nu haft i flera veckor. Isen lindrar en hel del.

- Men du jobbar ändå, blev då min fråga.

- Jag har inget val men räkningar att betala och någon sjukvårdsförsäkring har jag inte.

Hälso- och sjukvårdsförsäkring till alla är något som "USA-moderaterna" (republikanerna) inte tycker behövs!

På s.k. förekommen anledning har jag försökt ta redan på om också amerikanska banker, liksom Swedbank, har slutat hantera kontanter i sina bankkontor.

Alla de "vanliga" armerikaner vi frågat har gjort stora ögon och nästan vägrat tro oss, när vi berättat att en Sveriges största banker inte har några kontanter. De har inte hört talas om att banker här i USA slutat med kontanter.

Både från Bank of America och Chase bank har vi nu fått beskedet, att de (naturligtvis) har kontanter, och då inte bara via sina bankomater, eller ATM-machines som de kallas här.

Några planer på sluta med det har de heller inte. (I vart inte så länge de inte gått i konkurs - min anmärkning).

Amerikansk ekonomi och Amerikanskt bankväsende är kanske inget att skryta över, men man inser dock att folk förväntar sig att det skall finnas kontanter på en bank.

Man behöver inte vara bankrånare för att tycka att så skall det också vara. :-)

På denna dåliga bild kan man längst upp på den nakna trädstammen till höger skönja en person. Efter tre-fyra timmars jobb återstår nu bara stammen.

Dagens stora och mycket - för mig - spännande händelse är att vi hyrt ett företag som skall ta ner tre av våra stora träd.

Jag har följd deras arbete och är mäkta imponerad över deras professionalitet. Det anses vara ett ganska farligt jobb att med båda fötterna på jorden använda sig av motorsåg. En i arbetslaget klättrar upp i trädet med en motorsåg dinglande i bältet. Sedan använder han den ibland nästan dinglande själv.

I jobbet används ett antal rep, så smart fastknutna, att man kan fira ner stora grenar och låta dem landa mjukt, några av dem på vårt tak.

Naturligtvis har jag tagit ett antal videosnuttar under jobbets gång, varav jag nog kommer att visa åtminstone någon.

Snart uppe

I går gjorde vi en härlig utflykt till en s.k. State Park inte så långt härifrån. Den heter Warren Dunes State Park.

Den ligger längs Lake Michigan och består i stort sett bara av sand, som genom århundrandena byggt upp massor av stora sanddyner. Vissa av dessa är skogsbeklädda och andra ännu "nakna". Runt om i parken finns flera vandringsleder. Vi valde förstås en av de längre, som nog var en  5-6 kilometer lång.

Så klart jag nådde toppen först - "I'm the man and she is getting a bit old" :-)

Under vandringen kom vi fram till en "jätteberg" av sand. Det kunde man klättra upp på och det var verkligen en jobbig sak att göra det. Backen var säkert mer än 100 m lång och lutningen var ca 45 grader. De sista 30 metrarna var ännu brantare. Uppstigningen krävde mer än ett stopp för att vila.

(Peggy, som väl känner min skrytsamma natur, har gett mig tillstånd att skryta över att jag nådde toppen först)

Efter ytterligare några turer bar det iväg till toaletten. Den sista "dansen" skedde utanför toaletten, som dock inte framgår av videon.

I går kväll gjorde vi ett besök vid den närliggande beachen, Silver Beach i St. Joseph. Naturligtvis hade jag min 70-årspresent med mig, videokameran alltså.

Fast möjligen en aning integritetskränkande kunde jag inte avstå från att filma det unga paret. Vad det var för behov som den unge mannens beteende avslöjade var inte helt lätt att räkna ut.

Var det behovet att visa sina mönstrade kortkallingar, eller var det behovet av närstående toabeök eller var det kanske något helt annat behov som de halvt avtagna shortsen signalerade?

Svaret på frågan kommer i nästa videosnutt.

I dag läser jag i VK, att kommunstyrelsen avslagit en motion om att göra det möjligt för äldre att fortsätta att bo tillsammans även om den ene av dem inte fyller kraven för få s.k. särskilt boende.

Lars Ågren (FP och Hans-Inge Smetana (KD) föreslog för en tid sedan i en motion att Vännäs skulle utreda om äldre kunde ges möjlighet att fortsätta bo tillsammans om den ena parten blev tvungen till boende på ett äldreboende.

Nog skulle en tydlig motivering till avslaget vara på sin plats, även om jag ganska lätt kan tänka mig svårigheter som en tillstyrkan av motionen kunde medföra.

Att det däremot skulle vara omöjligt att administrativt och på ett juridiskt hållbart sätt lösa de svårigheterna är svårt att förstå.

Vård- och omsorgsnämnden var först att avstyrka motionen. Borde inte alla vi äldre med unga och friska fruar från det hållet kunna förvänta oss en motivering till avstyrkan?

Här är det dyrt med läkare och medicin, om man inte är försäkrad.

Ett läkarbesök i dag plus inköp av läkemedel kostade totalt 322 dollar och ändå fick vi 15 % rabatt därför att vi kunde betala med Visakort direkt.

Den summan är vad en av de många miljoner oförsäkrade amerikaner måste betala för samma sak. Det alltså något som republikanerna här tycker är helt ok!

Bli inte oroliga nu. Läkarbesöket var bara föranlett av en besvärlig magsjuka.

I går besökte vi en mycket gammal och avlägsen släkting till Peggy. Han är 95 år och har bl.a. därför mycket att berätta för oss "youngsters".

Han heter Forest La Vanway. För några år sedan kom han körande till oss i en stor "Amerikanare", redan då ett par år över 90. Med sig hade han några dokument som visade släktskapet med Peggy. Såvitt jag kan förstå är de fyrmeningar.

Ivrig som jag är att få öva med min nya videokamera bad vi om att få filma honom och det var inga problem alls för hans del.

Jag hade bett Peggy ställa ett antal frågor till honom. En av dem var hur han ser på den politiska situationen i USA i dag. Något överraskade blev vi båda, när han så klart antydde var han själv står rent politiskt.

Demokrat är man definitivt inte, om man tycker att staten (the government) inte skall lägga sig så mycket i enskildas liv. Bättre var det förr, när man som goda grannar hjälpte varandra med allt, menade han.

Vi avstod förstås artigt från att fråga honom hur dagens arbetslösa och skuldtyngda grannar skall kunna hjälpa sina andra lika skuldtyngda och arbetslösa grannar.

Forest är en rent otrolig gammal man med en humor som precis matchar min. Han höll leende med mig och förstod mitt skämt när jag sa:

- Old men like us, Forest, have so much to tell people from the younger generation, but they aren't always so interested to listen to us.

I natt blir det nog både svårt att somna och sova.

Ute är det 26 grader och inne 27,7. Luftkonditionering finns inte i huset. Det får bli det allra tunnaste pyjamas man kan tänka sig i pyjamasväg.

31 C ute men lyckligtvis svalare inne.

Björnar som marcherar

En tämligen utbredd vanföreställning som tycks vara allmän här är att Amerika inte bara lyckats behålla sin "freedom" tack vare alla sina krig utan också sitt språk.

Bilföretaget påminner sina kunder om detta i sin annons (bilden). Naturligtvis inställer sig frågan, vilket språk man annars skulle ha talat här, d.v.s. om USA hade hållit borta från alla krig - tyska, japanska eller något annat.

Tänk ändå hur propaganda kan lura folk till än det ena än det andra!

Att behålla dess två träd utgör ett slags hot mot vårt hus. Nu har vi beställt borttagning av dem plus ytterligare ett.

Man var här i dag (för att kolla och lämna en prisuppgift). Vi har nyttjat dem en gång tidigare och litar helt på deras förmåga att ta ner träden utan att samtidiigt ramponera huset.

Det träd som står närmast huset visar tecken på inre röta och skulle vid en häftig storm kunna falla ner över hustaket. På onsdag skall det ske och jag kommer sannolikt att "plåga" er med en liten videosnutt från skådespelet.

Möjligen syns det på bilden, att den luftledning, som försörjer huset med elektricitet, nog kommer att vara ett problem för trädkillarna.

Jag såg dem jobba för några år sedan och deras teknik är så utsökt, säker och effektiv, att det nästan skulle kunna vara ett cirkusnummer.

Tack Kristin från Vännäs - nu vet jag hur jag förklara spelet för våra Amerikanska vänner.

Blir jag missförstådd, så skyller jag på dig, OK?

Bland alla missöden vi haft med själva huset har vi hunnit med massor av saker ändå.

Se bara här på alla noteringar som Peggy gjort på kalendern! Notera även att veckorna här börjar med en söndag och med en måndag som vi är vara med hemma i Sverige.

Vi kom hit den 12 maj och redan den 13 bar det av till några vänner för en musikafton med s.k. potluck ("knytkalas").

Mycket är stort i Amerika och mycket här sägs vara störst i världen - och är det väl också. Kanske är statsskulden ett exempel på USA:s "storhet", förresten..

Under musikkvällen i går försåg värden mig med en hög intressanta tidningar, bl.a. Popular Science.

I en av tidningarna fann jag en mycket intressant artikel om forskningen och försöken att hitta en mekanisk pump som skulle kunna ersätta vårt hjärta. Men om det tänker jag inte berätta här.

I artikeln nämndes bl.a. "Texas Medical Center", som för mig låter som något riktigt "stort". Det beskrivs som en stad inne i staden (Houston) med bl.a. eget postnummer. Det har inom sitt område 13 sjukhus och 21 skolor utspridda på en yta som är större än Central park i New York, d.v.s. större än 3,14 kvadratkilometer! 100 000 personer arbetar eller studerar där varje dag.

NUS i Umeå har visserligen också ett eget postnummer men kommer i övrigt långt efter detta medicinska center i andra avsenden.

I går efter Memorial Day-paraden och diverse tal från politiker och andra kom vi att tala med en av de närvarande veteranerna.

Han heter Marshall Doak och 92 år gammal. Han deltog i andra världskriget i amerikanska marinen. Där tjänstgjorde han som chefsapotekare men hade samtidigt uppgifter som en slags kirurg och gjorde t.o.m. amputationer.

Han var mycket tydligt glad över att få berätta om sina år i marinen under kriget. Inte ens hans tre söner har visat något intresse av detta, beklagade han.

Med skärpa och mängder av glasklara minnesbilder fick vihöra ett antal berättelser från kriget. Där fanns inte minsta spår av demens, kunde jag konstatera. Jag har nämligen en viss förmåga att känns igen sådana symtom hos andra, men inte hos mig själv.

Han nämnde bl.a. för oss att man idag i USA inte vill höra mer än den ärofulla historieboksbeskrivningen av USA:s krig. Andra veteraner gillade där inte så, eftersom han också vill berätta om de mindre ärofulla delarna av kriget.

På videon berättar han om en middag, där värdinnan bl.a. ville veta var han befann sig under Pearl Harboranfallet. Det han berättade då, d.v.s. sanningen, ledde till att värdinnan körde ut honom.

Hans obekväma uppgift var att hans förband visste om vad som väntade Pearl Harbor redan den 5 december 1941, d.v.s. redan två dager i förväg. Anfallet skedde den 7 december. Uppgiften togs inte på allvar och katastrofen fick ske.

Den sanningen, som han f.ö. har dokumenterad, passade inte det patriotiska middagssällskapet.

Peggy beskriver bra i sin blogg, vad Memorial Weekend är.

Bilden visar hur en smart äldre dam några hus från vårt försöker tjäna en slant inför helgen för att dryga ut sin pension.

Ta en bunt ved och betala i burken på bordet!

... att man befinner sig så långt hemifrån.

Tack vare internet med dess sociala medier och förstås VK-bloggen, glömmer jag stundom att jag befinner mig så långt hemifrån.

Kanske borde jag inte följa vad som händer i umeåtrakten utan i stället koppla av helt. Nu kan jag inte det utan trivs med den möjlighet jag har att följa vad som händer på hemmafronten.

Mitt återkommande bloggande om Swedbanks rutiner, som i vissa fall gjort det omöjligt för gode män att komma sina huvudmäns konto för kontantuttag, har nu lett till ändrade rutiner.

Jag tar åt mig en del av "äran" av detta, men inser samtidigt att andra krafter säkert också har verkat för att få Swedbank att ändra rutinerna.

Så här ser beskedet från Swedbank ut:

Den här helgen är Memorial weekend. I vår grannstad firas detta på fredag med stort festtåg med massor av musik och annat trevligt.

I kväll är det gratis underhållning av St Josephs High School Concert Band på utescen med utsikt över Lake Michigan.

Nu åker vi dit medan ni svenskar, de flesta av er i alla fall, sover så sött.Klockan är 18:30 och ute skiner solen och ger en värme på 28 grader.

Här kommer det avslutande kapitlet vad gäller historien om vår avloppsstopp.

Till sist kom bilen som skulle tömma septiktanken. Men när han tittade ner i tanken och sa att allt var OK där, sjönk våra mungipor direkt. Den såg full ut, men nivån var ändå helt normal.

Han hävdade bestämt att det fortfgarande var tätt i röret mellan huset och tanken. Vi berättade då att vår "rörmokare" lika bestämt hade sagt att det var helt öppet nu men att tanken måste tömmas. Vi kunde direkt på hans min se hur han värderade den "rörmokarens" kompetens!!

Han insåg vår förtvivlan men kunde också meddela, att hans kollega befann sig i närheten och att han i sin bil också hade en "rotborrare". Efter en kort stund var han där, och inom fem minuter var avloppet öppnat.

Att göra detta ingrepp inifrån källaren, var rent vansinne fick vi veta. OM tanken hade varit överfull skulle eventuellt en stor mängd av dess innehåll ha hamnat på källaregolvet. Ingreppet skall i stället göras från tanken och in mot mot huset.

Lurade, jo...

Den första intygade att allt var ok och tog 140 dollar för sitt jobb. Avloppet fixades i stället av en grupp på fyra män, en stor tankbil och en mindre servicebil. För det betalade vi 120 dollar. "Rörmokaren" kunde inte göra mer, när vi för tredje gången ringde honom. Tanken måste vara full var det besked han i stället gav.

Hur som helst känns som om de 260 dollarna var väl använda pengar, nu när både kan duscha och på vanligt sätt använda toaletten för det den är avsedd för.

Äntligen börjar semestern. Inga fel problem vill vi ha nu.

Jag glömde lägga till bilden av vår följebil under vår tvåtimmar cykeltur. Här är den.

Många cyklar gjorde vi som synes slut på!

Efter två timmars cykeltur i plus 29 grader saknar vi verkligen duschmöjligheter.

Slamtömmaren skall komma "efter klockan ett", men ovisst hur länge efter ett. Klockan är 20 över nu.

Stackars de fattigaste i Amerika. De har inte ens råd att gå i personlig konkurs.

Läs om detta i SVDNäringsliv!

Sättet man uttrycker saker på har verkligen stor betydelse.

Här, i USA alltså, ser man nästan aldrig en prislapp med ett jämt antal dollar. I stort sett alltid kostar xx,99 dollar. 5,99 dollar låter naturligt billigare än 6 dollar (och är det ju också för den delen).

I morse ser jag att det smörgåspålägg vi köpt är hela 97 % "fat free". Såklart det låter långt mera fettfritt uttryckt på det sättet än det skulle ha låtit om man i stället hade skrivit att det innehåller 3 % fett.

Min granne som känner till mitt intresse för motorcyklar och tekniska prylar har vänligen uppmärksammat mig på något intressant.

Han har nämligen fått ett erbjudande om att bl.a. köpa en mobil med vidhängande motorcykel. Det låter som en fantastisk kombination, som måste prövas.

Så här lyder erbjudandet i sin helhet. Jag utelämnar företagets namn, så inget skall hinna före mig. Risken är nämligen stor att tillgången på denna fanstastiska uppfinning är begränsad:

Jag gillar ord och dess ursprung. Det gjorde även Peggys syster som tidigare bodde i detta hus.

Här finns därför många böcker, där förklaringar till olika ords ursprung kan hittas. Jag vet att det kan finnas många förklaringar till ett ord eller uttryck, men vill ändå gärna tro det jag hittar.

"Amok" sägs vara av Malajsiskt ursprung. Enligt källan skulle Malajsiska opiummissbrukare, kraftigt påverkade rusa runt och ropa "amok, amok", vilket på malajsiska betyder "döda", döda"!

Sant eller falskt? Vad vet jag?

Än har vi inte ett matbröd som vi riktigt gillar. Allt hittills har varit alltför mjukt och ibland t.o.m. känst som ogräddat, eller i vart fall dåligt gräddat.

I dag hittade vi äntligen hårt, som verkar vara synnerligen sällsynt. WASA-bröd är det som framgår av bilden. Tillverkat är det i Tyskland!

Jag tror mig veta att WASA-bröd såldes någonstans utomland. Var det till Tyskland?

Så här ser gropen ut som jag grävt i eftermiddag - och därmed reducerat en del av slamtömningsräkningen.

Jag misstänker starkt att de flesta nu redan tröttnat på våra rapporter om avloppsproblemet. Det har vi också gjort, men här kommer ändå mera.

Vi ringde vår rörmokare igen men sa sig inte kunna göra mer men undrade ändå om inte den septiska tanken trots allt ändå är full. Häromdagen konstaterade han att den inte kunde vara det, eftersom vi ju bara är här en månad per år och att tömdes för sex år sedan.

Peggy beställde då slamtömning, som dessvärre inte kommer att ske förrän i morgon eftermiddag.

Jag gav mig ut för att dels försöka lokalisera tanken och sedan blottlägga dess överdel med luckan som tömningen skall ske genom. Efter en första grävning på fel ställe, hittade jag den till sist. Bilden visar att jag grävde ett onödigt stort hål och på grund av att jag nådde tanken i fel ände.

Det spännande ögonblicket kom, när jag efter visst besvär lyckades få upp locket. Om den var full, skulle vårt problem ju lösas i morgon. Om inte skulle det kvarstå.

Den VAR full ända upp under locket. Yippee, i morgon fungerar avloppet igen.

En sak blir jag så "pissed about" och då inte bara över det som jag blir "pissed about" utan också över det faktum att jag inte har någon bra översättning på just begreppet "pissed".

Vad jag tänker på nu är en av mina kommentatorer. Jag gillar absolut kommentarer. Jag behöver dem ofta för att få mina tankar ifrågasatta. Jag lär mig saker via dem. Helt klart är det så.

Vad jag därmot inte gillar (och "blir pissed about") är kommentatorer som litet grann "von oben" läxar upp mig och påvisar hur fel jag har, men som sedan inte bryr sig om att ge sig in i en litet minidebatt med mig i ämnet.

En sådan kommentar fick jag häromdagen. Jag gillar inte den besserwisserattityd den personen måste "lida" av. Han säger hur det är och sedan inte ett ord mer. När han sagt sitt - "case closed"!

Högsta domstolen kommer troligen i början av juni att avgöra om förslaget om en bättre hälso- och sjukvårdsförsäkring kommer att kunna genomföras.

Det är långt ifrån säkert, att klartcken kommer att ges. Frågans utgång är förstås av allra största betydelse för det stundande valet och det faktiskt oberoende av utgången.

Mycket talar för att den republikanska majoriteten i domstolen kommer att slå fast att förslaget strider mot USA:s grundlag.

Jag är på långt när insatt i hela frågan. Dock har jag förstått att alla kommer att kunna teckna en egen försäkring till ett reglerat och överkomligt prist. Den som INTE gör det, kommer av staten tvingas att göra det. Det är just den punkten som högsta domstolen förmodligen kommer att ifrågasätta.

De vi pratat med här nämner dock att man ju faktiskt också tvingas att teckna en bilförsäkring av staten. Visserligen gäller ju inte detta alla medborgare även om en klar majoritet av dem faktiskt har bil och är tvingas teckna försäkring. "Försäkringsköpet" i de båda fallen skiljer sig förstås åt i väsentlig grad, men är ändå inte alltför principiellt olika.

Vad "The supreme court" slutligen kommer att säga är oerhört betydelsefullt inte bara för det kommande valet utan framförallt för landets medborgare. Därom råder ingen tvekan.

Pensionärsparet som i flera år tagit hand om vårt hus under 11 av årets månader, finns inte längre.

Mannen avled för några månader sedan och änkan är nu ensam i sitt hus med en enorm trädgård, åtminstone vad gäller gräsmattans yta. Hon kommer inte att kunna fortsätta uppgiften med vårt hus. Vi har dessbättre en annan "på gång", som kan göra det.

Nu har jag erbjudit mig att hjälpa henne med det hon önskar. På bilden ses jag barnsligt glad över att få använda hennes trädgårdstraktor tillika åkgräsklippare, eller snarare åkgräsklippare tillika trädgårdstraktor.

Allt är inte billigare i USA, men vissa saker är ordentligt mycket billigare.

Vi har just kommit hem från bio. Våra biljetter kostade tillsammans bara 11 dollar, vilket motsvarar 78:85 i svenska pengar.

Dollarn har blivit en bra bit dyrare sedan vi lämnade Sverige.

Vi har ingen TV här och det går alldeles utmärkt bra. Att vara utan dator skulle vara mycket värre och nästan omöjligt att tänka sig.

I kväll skall vi gå på bio, som här är så otroligt billigt jämfört med hos oss i Sverige.

Alla i salongen kommer att sitta med "5-liters hink" full med popcorn och var sin "liter" coca cola utom vi förstås.

Länge har det rått tvång att bära hjälm, när man kör motorcykel här i Michigan. Det gör det inte längre.

"USA-Moderaterna" (ursäkta mig Sverige-Moderater!) har nyligen sett till att hjälmtvånget inte längre finns kvar. Alla som har något bakom sina pannben, eller "under kepsen", som en centerpartist i Vännäs en gång sa i ett fullmäktigesammanträde, inser det okloka i beslutet.

När vi försökt få veta, varför den republikanska majoriteten i Michigan velat få bort hjälmtvånget, har inte vi inte kunnat få en bättre förklaring än denna:

Staten skall inte ta ifrån enskilda individer deras självbestämmanderätt. Vill de riskera att få sina skallar spräckta i en olycka, så måste det vara deras absoluta rätt.

Rädslan för statlig inblandning i det här sammanhanget är omöjlig att förstå.

Även i Sverige finns som bekant politiska partier, som inte gillar att staten lägger sig allt för mycket i enskilda individers liv.

Den som inte läst Peggys blogginlägg, bör kanske göra det först. Här kommer en "viktig" komplettering av det.

I sitt inlägg berättar hon om gårdagens nödsituation, när avloppet från tolatten inklusive duschen var tätt. Rörmokaren kunde dessbättre efter två försök avlägsna den härva av rötter i avloppet som orsakade stoppet.

Peggy höll sig borta under själva "ingreppet". Jag kunde naturligtvis inte låta bli att vara mer och därmed bli en erfarenhet rikare. Rothärvan nr två innehöll något, som såg ut som en ljus rot bland alla de mörka. Den tuffe rörmokaren pekade på den och sa att det var ett ben från en råtta och inte en rot som jag trodde.

När Peggy fick höra detta, blev hon minst sagt chockad. Jag försökte lugna henne med att ingen råtta kommer att dyka upp i toaletten. Hon fann snart ett antal exempel på internet om att sådan faktiskt kan hända.

Huset är inte utrustat med en "chamber pot". Hur skulle vi nu klara oss? Nåväl, en stängt toalettlock och en stängd toadörr gav oss båda en lungn natt.

I morse undersökte jag närmare rothärvorna, som låg tanför garaget och kunde då konstatera att det faktiskt var en rot och inte en skelettedel från en råtta.

Nu är Peggy lugn och lycklig igen. Och rörmokaren fick sig en historia att berätta om den "dumme" och lättlurade svensken. 140 dollar fick han också, men 0 dollar för det andra besöket.

Bild från vår egen lilla opiumkälla.

Här heter växten "Poppies"

Jag kan inte påstå att Bibeln är något jag läst under dagarna här. Jag har inte ens tänkt på dess existens. Men på morgonfikat i dag, fick jag anledning att göra det.

Peggy uppmärksammade mig på något, som jag inte han notrat själv. Almanackorna här har söndagen som dag ett i veckan och lördagen som den sjunde dagen.

Den synnerligen knapphändiga kännedom jag har om vad som står i Bibeln fick mig att undra över detta. Hela mitt liv har jag nämligen varit så säker på att söndagen är vilodagen och det därför att Bibeln förtäljer att den dagen var den dag då Gud vilade en veckas "hårt arbete".

Att den mäktiga sk. kristna högern i USA kan acceptera att deras almanackor har en lördag som veckans sjunde dag är väl märkligt?

Jag fick i alla fall anledning att läsa Bibeln på grund av vårt morgonsamtal:

Genesis 2:2
By the seventh day God completed His work which He had done, and He rested on the seventh day from all His work which He had done.

Den 20-21 maj 1927 flög Charles Lindberg ensam från USA till Europa. Till minne av detta tillverkades ett mindre antal fioler.

När vi häromdagen besökte Elderly Instrument i Lansing, såg vi detta original av instrumentet ifråga.

Det kostade "bara" 1 850 dollar, men vi avstod ändå från att köpa det.

Bilden visar ägaren, klädd som en läkare, och en av servitriserna klädd som sjuksköterska

Nu återkommer jag till "The Heart Attack Grill" i Las Vegas. En av deras hamburgare har nu hamnat i Guiness rekordbok.

Denna utsökta - och vansinniga - burgare ger dig ett energitillskott på 10 000 kalorier och därmed, enligt Guiness, "the most caloric sandwich on Earth".

Namnet på den är "Quadrupel By-pass", vilket också är namnet på en by-passoperation, där fyra av hjärtats kranskärl är tilltäppta.

Många närmast otroliga saker stöter jag på här i USA. Häromdagen fick jag höra talas om någonting riktigt tokigt och rent av skrämmande.

I Kalifornien finns en bar, som heter Heart Attack grill. Där gör man allt för att försämra sina kunders hälsotillstånd. Servitriserna är klädda som sjuksköterskor. Menyn har tagit sina namn från hjärtkirurgin.

Kunder har faktiskt drabbats av akuta hjärtproblem medan de ätit där. Väger man mer än ca 175 kilo, äter man gratis!

Ägaren Bosso säger:

"It's a lifestyle issue, we attract the avant-garde of lifestyle seekers."

Jag ser det svårt att avgöra, om det fattas kunderna eller ägaren normalt förstånd - troligen båda.

Ett av det värsta man kan beställ där, är en "Trippel bypass" (bilden).

I USA har man ett, för en svensk som jag, underligt sätt att göra smeknamn av sina förnamn.

I dag såg jag en lista över amerikanska presidenter. I den fanns en William Clinton. När jag frågar Peggy hur detta kommer sig - heter han inte Bill undrade jag.

"Bill" är smeknamnet för "William", fick jag då veta.

Peggy själv, förresten, kunde lika gärna ha hetat "Margret", eftersom Peggy är smeknamnet på den som heter Margret.

Underligt....

Peggy har just introducerat en svensk vals för sina amerikanska musikervänner och här spelar man den efter några övningsvändor.

De gillade den och hade snart lärt spela den också. Valsen heter "Sångshyttevalsen" och jag fick i uppdrag att ta reda på litet mer om den. Själv var jag tveksam till själva namnet.

Ett av namnen på notbladet var Eva Saether. Med Googles hjälp hittade jag henne. Hon är docent på Lunds universitet i musipedagogik. Jag skrev till henne och fick med "vändande post" det här svaret:

Varje gång jag är i USA reagerar jag litet på amerikanarnas sätt att att benämna det ställe, där ej användbara rester från det vi äter levereras.

Utan den symbol för toalett som visas och utan någorlunda kunskaper i engelska kunde det vara svårt att hitta rätt. Vem skulle utan detta gå till ett "restroom" eller ett "bathroom", när nöden kräver en helt vanlig toalett och inte vare sig vila eller ett snabbt bad?

Det mest överraskande i ämnet lärde jag mig i går. Vi hade handlat en hel del och av rent språkintresse ville jag kolla kvittot när vi kommit hem. Vi hade köpt något enligt kvittot, som jag inte kunde räkna ut vad det var.

Peggy fick förklara för mig vad "bath tissue" är. Mot ovanstående bakgrund förstår nog alla vad det är och hade kanske gjort det utan den bakgrunden. För mig, som i min grönaste barndom använt blad från Åhlen&Holms priskurant, var uttrycket helt nytt. "Bath tissue" inte bara låter bättre utan fungerar också mycket bättre än priskurantsidorna :-). "Trust me, I know"!

I går besökte vi Peggys dotter, Angela. Hon bor i Grand Rapids. I det hyreshusområde som hon bor i finns en damm. I och kring den finns de fåglar som bilden visar.

Jag gissar att det är någon art av gäss. Rätta mig om jag har fel.

Notera hur vaksamma föräldrarna är. En videofilmare från Sverige uppfattade de tydligen inte vara något hot mot deras "barn".-

Varje dag har vi en 4-5 av dessa pigga djur lekande på vår gräsmata.

I dag skall det ske. De döda resterna efter vår ovälkomna Poison Ivy skall tas bort. Även om de nu är döda, måste man vara försiktig.

Drabbas jag av svår klåda och andra hudbesvär i dag, så vet jag åtminstone vad orsaken till det är.

Våra gäster i går kväll varnade oss för att elda upp resterna, eftersom den farliga olja i dem ger en rök som man inte bör andas in. Detta skulle kunna leda till riktigt svåra besvär.

"Cross your fingers" på amerikanskt sätt eller håll tummarna för mig på ett mera svenskt sätt.

Mannen i granngården behövde för en tid sedan ambulans för transport ca 1 mil till närmaste sjukhus.

Han kom så småningom dit men avled kort tid senare. Änkans sorg stördes kraftigt, när hon fick beskedet att transporten kostade 4 000 dollar!

Så nog har vi det fortfarande bra i Sverige trots den senaste tidens försämringar.

Där står den, den vackert blålackerade trycktanken rymmande 20 gallon vatten vattentätt kopplad till pumpen med vidhängande elmotor.

Nu är vi inne på den fjärde dagen här i Michigan och äntligen börjar saker och ting att fungera. Riktig semesterkänsla har vi inte direkt haft "so far".

Telefonen fungerade inte från början. Smarta fru Sjöström pluggade då in den utomhus direkt i inkopplingsdosan och där fungerade den. Felet fanns alltså inomhus. Vi beställde då tekniker från AT&T. Han kunde inte komma förrän i morgon, torsdag. Stolt vill jag nu skryta över att jag kunde lokalisera och även åtgärda felet själv.

Den gamla datorn kändes alldeles för omodern. Vi köpte en ny, som förstås inte fungerade mot internet, så länge inte telefonlinjen gjorde det. Där fick vi ytterligare problem under ett par dagar.

Mitt allt detta övergick plötsligt ett lätt droppande läckage från vattenpumpen till något helt annat. Vi fick tömma en hink varannan timme och över natten svämmade det över på källargolvet. Som tur var fick vi hit en "pumpman", som samma dag bytte ut såväl den gamla vattenpumpen som trycktanken (hydroforen?). Nu har vi både bättre vattentryck och luktfritt välsmakande vatten.

Under tiden har den "livsfarliga" poison ivy lidit en smärtsam död utanför husväggen.

Den första person vi mötte, när steg ur bilen utanför vårt hus i Michigan, var en närmast upprd granne, som ville varna oss för något han sett bakom huset.

Han ville genast visa oss, att under det närmaste vinstockarna och en bit inpå en rabatt hade den farliga växten "poison ivy" slagit rot. Han berättade hur farlig den är och att man t.o.m. kan dö, om man inandas lättflyktig olja från den. Vi måste genast ta död på den med ogräsmedel, var hans välmenta råd.

Senare fick av en annan granne veta, att han känd i kvateret som en riktig dramaqueen.

Peggy lärde sig denna fras som barn : "Leaves of three, let it be". Varje planta har tre blad längst upp.

Växten innehåller en mycket irriterande olja som heter "urushi oil". Detta hittade jag om dess giftighet:

• Only 1 nanogram (billionth of a gram) needed to cause rash
• Average is 100 nanograms for most people
• 1/4 ounce of urushiol is all that is needed to cause a rash in every person on earth
• 500 people could itch from the amount covering the head of a pin
• Specimens of urushiol several centuries old have found to cause dermatitis in sensitive people.
• 1 to 5 years is normal for urushiol oil to stay active on any surface including dead plants
• Derived from urushi, Japanese name for lacquer

Nu är den besprutad enligt konstens alla regler och redan dag två, ser den ut att vara på väg att dö. Oljan är dock lika irriterande för huden även när plantan dött. Största möjliga försiktighet kommer därför att iakttas, när resterna av den skall tas bort.

I kväll fick jag detta fantastiska erbjudande:

Häromdagen skrev jag om hjärtstartaren på ICA i Vännäs, som skulle ha hämtats av en ung grabb på cykel för att sedan användas på någon med akut hjärtproblem. Jag undrade om den historien verkligen var sann.

Jag tyckte att historien var märklig, om den nu var sann. I går fick jag bekräftat att den faktiskt var det. På kvällen ringer P-O Klein, ordförande i Röda Korset i Vännäs, men också ansvarig för de båda hjärtstartarna i Vännäs. Han bekräftade att en 14-åring verkligen hade hämtat den från ICA och att den sedan räddade livet på en person. Medan återupplivningsförsök pågick hos den den drabbade, var det givetvis klokt att skicka någon annan att hämta apparaten.

Tidigare på dagen fick jag som kommentar till inlägget följande information från en tjänsteman på Civilförsvarsförbundet:

"Hjärta att hjälpa räddar två liv på åtta dagar

I Vännäs fick uttrycket ”plötsligt händer det” en ny betydelse. Under förra året medverkade Civilförsvarsförbundets lokalförening i Vännäs till att två hjärtstartare placerades ut på ICA Supermarket och COOP Konsum i Vännäs. Fram till den 27 april i år var de oanvända, men under åtta dagar i april/maj räddade en av hjärtstartarna livet på två personer.

Det första hjärtstoppet inträffade den 27 april. Hur det hela gick till är oklart men det finns en man som räddades och mår efter omständigheterna bra.

Efter helgen och de röda dagarna beställde innehavaren av hjärtstartaren ett nytt batteri och nya elektroder. Leveransen kom fram på fredagen den 4 maj, något som blev livsavgörande för en 38-årig man som deltog i ett halvmaratonlopp i Vännäs lördag den 5 maj.

När mannen närmade sig mållinjen sjönk han ihop. En barnmorska som fanns i närheten hade tillgång till den Zoll AED plus som tidigare använts och kunde starta hjärt-lungräddning och koppla på hjärtstartaren. Efter tre stötar återfick mannen medvetande och var vid liv när ambulans anlände till platsen. Enligt Medidyne (leverantör av hjärtstartaren Zoll AED plus) förbättras mannens tillstånd för varje dag.

Genom snabb handling av personer på plats, bra initiativ av lokalföreningen i Vännäs och snabb leverans på tillbehör av Medidyne kunde två personer räddas inom åtta dagar. Plötsligt händer det!"

Hjärtstartarna som Vännäsborna nu har tillgång till har de Röda Korset, Lions och Rotary att tacka för. De har härmed bevisat sitt värde när det gäller att rädda liv.

Ibland ger ett blogginlägg resultat. Snart kommer det att städas upp kring kontainrarna vid Statoil i Vännäsby

Kommunens miljö- och hälsoskyddschef läste inlägget och såg videon som jag tagit. I en kommentar gav hon mig adressen till ett formulär, när man kan anmäla  liknande saker.

HÄR FINNS FORMULÄRET

Jag gjorde en anmälan och fick det här svaret:

- Gud så bra med en videofilm! Det är ju glasklart om vad som måste göras. Jag skickar det här vidare till vår driftansvarig för åtgärd.
Stort tack

Med Vänlig Hälsning
Carro

Vännäs skall skärpa kraven på sina medborgare vad det gäller sopsortering. Det är ju bra, men...

Än har man inte lyckats så bra med att få det att fungera kring de sopstationer som finns här och där i kommunen.

I Vännäsby fanns den tidigare vid Konsum, men flyttades därifrån till Statoil. Anledningen var, om jag inte missminner mig, nedskräpningen kring kontainrarna.

Så här ser det ut nu och frågan vart man nu skall flytta. En annan fråga är förstås vem det är som ansvarar för uppstädningen. Statoil torde det nog inte vara. Kanske är det i stället kommunen eller transportstyrelsen (Vägverket).

En märklig historia cirkulerar på bygden. Den är så märkligt att den knappast kan vara sann.

En pojke lär skall ha hämtat den hjärtstartare som nu finns på ICA i Vännäs och sedan cyklat iväg med den. Ingen vet vem det var och för vem den användes. ICA bekräftar dock historien.

Vem skickar ett barn för att hämta apparaten ifråga, när någon behöver få igång sitt hjärta? I ett chocktillstånd handlar man förstås inte så genomtänkt, men detta verkar ändå som något man inte bör tro på.

Kan någon bekräfta historien?

För inte så länge sedan spelade han för oss i Venedig och nu har han också gjort det här i Brån. Var så goda och lyssna!

En vän rekommenderade mig att köpa ett stativ. Filmen visar att det behövs. Litet skakigt är det. Jag har också förstått att jag måste lägga ner tid på att planera vilka videosnuttar jag skall ta. Men som det ju heter - alla är barn i början (oberoende av ålder, faktiskt).

Annelie Lööf lovordade friskolorna under partiledardebatten i söndags. En av fördelarna med den som hon var verkligen oväntad.

Hon sade nämligen något i stil med:

- Går man i en friskola blir det mycket lättare att byta skola.

Är det verkligen Centerns uppfattning, att den som mobbas skall flytta till en annan skola, medan mobbarna får stanna kvar och eventuellt hitta ett annat mobbingsobjekt?

Som jag redan berättat lovade Mediamarkt att vi skulle få vår efterlängtade iPad i förra veckan.

I dag kollade jag på Kjell&Company och på Apples nyöppnade butik i Umeå. Båda hade den nya iPaden!

Men egentligen skall jag väl tacka Mediamarkt, som inte kunde leverera i tid och därigenom fick jag tid att "besinna" mig några dagar och i stället handla för 1 000 kronor lägre pris i USA.

iPaden är beställd på Mediamarkt och skulle ha inkommit förra veckan, men se det hade den inte!

Besviken på Mediamarkt har jag varit, men när jag nu ser att den inte heller finns hos de närmaste handlarna i Michigan, måste jag nästan ursäkta dröjsmålet hos Mediamarkt i Umeå.

I Mishawaka, Indiana finns den. "Unavailable" är den på alla andra affärer i närheten. 1000 kronor billigare i USA är den också - precis som så många har sagt mig. Vi får väl se om det blir en tripp till staden, vars namn jag aldrig ens hört talas om. Ligger den inte för långt söderut i Indiana, så är det ett tänkbart alternativ.

Stores	Availability
BENTON HARBOR MI 1515 ORCHARD XING, BENTON HARBOR, MI 49022-2308 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
Best Buy Mobile specialty store UNIVERSITY PARK 6501 NORTH GRAPE RD, MISHAWAKA, IN 46545 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
MISHAWAKA IN 6502 GRAPE RD , MISHAWAKA , IN 46545-1102 Map & Directions	Available now Pick up 05/07/2012
KALAMAZOO MI 6900 S WESTNEDGE AVE, PORTAGE, MI 49002-3551 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
Best Buy Mobile specialty store THE CROSSROADS MALL 6650 S WESTNEDGE AVE, PORTAGE, MI 49024 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
HOLLAND MI 3549 W SHORE DR, HOLLAND, MI 49424-9674 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
VALPARAISO IN 91 SILHAVY RD, VALPARAISO, IN 46383-4468 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
JOHN HANCOCK CTR IL 875 N MICHIGAN AVE, CHICAGO, IL 60611-1803 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
MERRILLVILLE IN 2490 E 79TH AVE, MERRILLVILLE, IN 46410-5781 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE
CLARK ST IL 2650 N CLARK ST, CHICAGO, IL 60614-1523 Map & Directions	Unavailable	UNAVAILABLE

Visst är de väl varandra ganska lika?

Tänk så privilegierad jag är som vaknar upp varje morgon med två kvinnor i sängen!

Den ena är svensk medborgare. Den andra är amerikansk medborgare. Samma namn har de bägge två och gifta med mig är de båda också.

Så här kan man också beskriva situationen, om man är gift med en kvinna som har dubbelt medborgarskap.

Mitt upprepade gnäll över att Swedbank inte bara har slutat med kontanter utan att banken också gjort det omöjligt för vissa att få ut sina pengar i kontanter med bankkort, har fått många att rekommendera mig att byta bank.

Handelsbanken har fortfarande kontanter. Vad den banken kräver för att ge ut bankkort till gode män, vet jag inte. När banken har kontanter, behövs f.ö. inget bankkort, så den saken kan ju kvitta.

För mig är dock hela frågan mycket "större" än att bara övergå till en bank med kontanter.

Det som gör mig så frustrerad är som väl förmodligen redan framkommit att Swedbank kan låsa en av sina kunders pengar på det sätt man gör. Ingen tycks ta detta på fullt allvar.

Nu skall jag uppmärksamma olika handikapporganisationer på detta, till vad nytta det nu än må vara.

Om jag med ett läkarintyg kunde visa Swedbank, att min huvudman inte kan skriva och förstå det han skriver under, borde väl banken bli nöjd, föreslog överförmyndaren.

Läkarintyg är som bekant ofta ett "Sesam öppna dig" i olika sammanhang. Med ett sådant på fickan, borde det kanske vara möjligt att få ut ett bankkort.

Men se det hjälpte det inte enligt Swedbanks jurister!

Jag fortsätter på samma tema, men förhoppningsvis ett tema med variationer. De som ledsnat på det jag har att säga om det kontantlösa Swedbank, bör inte läsa längre än hit.

För att vi som gode män i Vännäs skall kunna ta ut kontanter på Swedbank till våra huvudmän, måste huvudmannen själv skriva under ett avtal om detta med Swedbank. Många som har god man kan inte skriva sitt namn och inte förstår inte heller vad de skriver under.

Gode mannens namnteckning duger inte på Swedbank i detta avseende, som jag om och om igen har upprepat här. Vår namnteckning i kombination med registerutdrag som visar att vi är god man duger däremot bl.a. för:

- att skriva under hyresavtal

- att hos Försäkringskassan ansöka om handikappersättning, aktivitetsstöd, bostadsbidrag m.m.

- att begära ut kontoutdrag alla möjliga konton i banker, och andra ställen där huvudmannen har konton

- att ta ut kontanter på Swedbankskontor som fortfarande har kontanter

- att ansöka om konto hos PayEx

Men alltså INTE för att ansöka om det platskort som numera krävs för att ta ut pengar från våra huvudmäns konton!

Swedbank har inte bara gjort det omöjligt ta ut sina kontanter inne på bankkontoret. Man tar inte heller emot kontanter där annat än elektroniskt överförda.

Av en viss anledning har jag nu framför en summa pengar, som tillhör en av mina huvudmän. Dessa vill jag så fort som möjligt sätta in på hans bankkonto. Det går inte i Vännäs, bara mot en kostnad på 90 kronor.

I dag har jag ett ärende till Umeå, och måste då passa på att sätta in pengarna där, eftersom man än så länge (!) hanterar kontanter på Swedbank i Umeå.

Min bank i Vännäs är inte längre vad den en gång var. Det jag beskriver här är anmärkningsvärt. Värst är ändå att banken gjort det omöjligt för ett par av mina huvudmän att ta ut sina pengar där.

Visa större karta

Riverside, Michigan

Välkomna till oss i Riverside! Här finns en karta som visar vägen till oss.

Flyg till Chicago. Ta en båt tvärs över Lake Michigan (Till vänster på kartan finns den). Ta sedan en halvtimmes promenad längs Coloma Road till Riverside.

Se er gärna om kring med hjälp av denna underbara Googlegrej.