”Tvillingrullstolar”

IMG_7113

Tvillingbarnvagnar känner nog alla till och har även stött på dem någon gång.

”Tvillingrullstolar” är dock tämligen okänt i Sverige, tror jag. Vi råkade se en sådan parkerad i går vid entren till Bronson Hospital i Kalamazoo. Peggy sitter i den och visar att hennes tvillingsyster – om hon nu hade haft någon – mycket väl också skulle ha fått plats i den.

Jag vet att vi i Sverige också har extra breda rullstolar, men den här på bilden torde nog vara betydligt bredare än vår bredaste, även om vi får alltfler övervikytiga personer också i vårt land.

Automatiserade standardbrev

Det är inte alltid som dessa svarsbrev med standardiserat innehåll passar så bra på mottagarens situation. Läs här bara!

Jag försöker hjälpa min bror att få nya koder till sin telefon. Halebop svarar förtjänstfullt snabbt på mitt e-brev och ge mig anvisningar hur jag kan fixa detta per e-mail. Av säkerhtsskäl måste förstås svara på en del frågor. Allt väl så långt, men sist i brevet får jag tipset att gå till närmaste Teliabutik och få hjälp där.

I mitt första brev till Halebop hade jag noggrant förklarat situationen, d.v.s. telefonen och min bror i Stockholm och jag i Michigan. Tipset om att gå till en Teliabutik tyder på att mitt brev inte hade lästs särskilt noga, ller så finns det Teliabutiker här utan att jag känner till det

”Länsstyrelsen” i Kalamazoo

Snart åker vi till Kalamzoo för att besöka ”länsstyrelsen” där.

Jag ser fram emot det besöket, eftersom jag gillar att jämföra myndigheterna här med dem i Sverige, Vårt ärende är att få ut ett ”birth certificate” eller födelsebevis, som det kanske heter i Sverige. Det kommer säkert inte att medföra några problem för oss.

Om något blir extremt annorlunda jämfört med Sverige, vill jag gärna rapportera om det.

Vännäsarvodena

Det är inte helt lätt att så här från andra sidan av Atlanten riktigt förstå, hur det gick till när den politiska majoriteten inte fick igenom förslaget från personalutskottet om höjda förtroendemannanarvoden.

Nu har läst tre blogginlägg i frågan skrivna av politiker från olika partier, men blir ändå inte riktigt klok på hur det gick till. Partiet som jag trodde skulle vara med och även ha ett viktigt inflytande på frågan var inte där, Vänsterpartiet alltså. Varför, undrar jag.

Centerpartiet insåg tydligen till sist att förlaget inte kunde genomföras utan ökade kostnader för kommunen och gick därför emot det. Det var precis vad Ulf Eriksson skulle göra i det läget enligt vad han sa i intervjun i VK häromdagen.

Bäst är det kanske fär partierna, om man inte direkt kan peka ut vilka partier de var som var för respektive emot. Viktigast är dock att det rådande politikerföraktet inte fick den ytterligare näring, som det onekligen skulle ha fått, om dessa hutlösa arvodesökningar skulle ha blivit ett faktum.

Nu återstår förstås kommunfullmäktige. Jag hoppas man innan dess har hunnit trimma in mikrofonerna så att det blir ett bättre ljud på webbsändningen.

Oss lurar man inte…

Ödegård

På promenaden i dagen passerade vi ett hus, som vi sett alltid har en lampa tänd vid entren. Vi förmodar att man lämnat den på för att få eventuella objudna gäster att tro, att det bor folk i huset och att de t.o.m. är hemma.

Men se oss lurar man inte så lätt. et finns nämligen ett antal teckn som tyder på att huset är obebott. Döm själva av bilden!

Vännäs-V på alerten

Av , , 2 kommentarer 5

Endast Vänsterpartiet i Vännäs ser det principiellt viktiga i den kraftiga höjningen av kommunalrådets arvode genom att i Facebook tala om hur de kommer att ställa sig till förslaget som skall behandlas på måndag.

Övriga partier väljer att hålla inne sin syn på frågan. Centerpartiet verkar tycka att höjningen är Ok, bara den inte ökar kommunens totala kostnad för arvoden.

Mer än så här har jag inte kunnat utröna genom att läsa VK online samt att följa Facebook. Jag liksom andra som följer ärendet får av allt att döma vänta tills efter måndagens sammanträde.

Söderlings arvodeshöjning

Av , , 5 kommentarer 16

Under morgonens entimmesvandring fram och tillbaka på gräsmattan skjutande en gräsklippare framför mig ägnades en del tankar på förslaget om den kraftiga arvodeshöjningen för Vännäs kommuns kommunalråd.

Anledningen till höjning är, såvitt jag förstått att kommunalrådet inte bör tjäna mindre än chefstjänstemännen. Varför inte det då, blir förstås min första fråga. Är det med automatik så, att vårt folkvalda kommunalråd inte skulle prestera lika bra jobb, om han inte tjänar lika mycket som kommunens högsta chefer? Jag är nog inte ensam om att undra varför han inte skulle kunna göra det. Är det verkligen så i en kommunal organisation, såväl bland de anställda som bland politilkerna, att det är lönen/arvodet som avgör hur bra man sköter sitt jobb.

Är det förresten rätt att jämföra kommunalrådets uppdrag med en cheftjänstemans anställning? Arbetsuppgifterna skiljer liksom och graden av anvar gör det, men anställningstryggheten då? På senare tid har vi sett hur otrygg en chefstänstemans anställning kan vara (precis som Åke Sandström påpekade i VK). Flera har fått gå efter långt mindre än fyra års anställning.

Kommunalrådet kommer förhoppningsvis att efter valsegern i höst kunna se fram emot minst fyra (4) års trygg ”anställning”. Det är en skillnad i jämförelse med chefstänstemännen klart till det förtroendevalda kommunalrådets fördel.

En direkt fråga till Johan Söderling är följande: ”Menar du verkligen att det är viktigare att nå chefstjänstemännens lönenivåer än att stanna kvar på den fina ”lön” som du trots alls redan har jämfört med många av dina presumtiva väljare och därmed inte riskera mista några av dessa?”

Kommunalrådet bestämmer inte ensamt sitt arvode, även om hans parti tillsammns med V utgör majoriteteten i kommunen. Dock tror jag att han tydligt kan säga ifrån för sin egen del och om inte det hjälper bör han åtminstone kunna säga nej till arvodeshöjningen för sin del – och därmed bli en nyhet för riksmedia.

 

Jan Nilsson (M) om skatten

Av , , 1 kommentar 4

Skatten

Utan att på något anse mig vara ”expert” på internationell skattepolitik eller på den svenska eller f.ö., vill jag här lämna några synpunkter på Jan Nilssons blogginlägg ”Skatten i Sverige” (http://blogg.vk.se/jan-nilsson/).

Jan visar en fin bild över skatten internationellt, en bild som jag absolut tror på utan att någon källhänvisning behövs. Jag uppfattar inlägget som ett slags försvar för moderaternas skattesänkningar genom åren, som alltså inte alls enligt bilden har förpassat Sverige till länder med låg skatt. Inget fel med skattesänkningarna, som bara varit bra för landets ekonomi, tror jag Jan vill visa.

Vad jag vill framhålla för var och en som bara ser Sverige som ett högskatteland och länder som t.ex. USA som förebilder med sin låga skatt, är något som Jan är väl medveten om men avstår från att nämna här. Som många vet, befinner vi oss nu i USA. Jag är här här för 20:e gången. Möjligen är jag litet av en expert när det gäller att se en viktig skillnad mellan ett land som USA med låg skatt och Sverige med sin jämförelsevis höga skatt.

Jag menar alltså att det är helt fel att bara visa på skattetrycket och inte samtidigt också visa på viktiga skillnader när det gäller vad olika länders invånare får för den skatt de betalar. Amerikanen måste mycket oftare än svensken betala direkt ur sin egen plånbok för viktiga saker i sitt liv. Staten gör det inte och det helt enkelt för att man valt att ha en för låg skatt.

Skatten i USA är låg (och det är f.ö. också lönerna för flertalet arbetare här). Här får väldigt många själva betala för sin hälso- och sjukvård. Universitetsstudier betalar man också själv för. Vägtullar förekommer, d.v.s. man kör inte gratis på vissa ”highways” här. Säkert finns det fler exempel här i USA på tillfällen då den låga skatten gör livet dyrare på annat håll för amerikanen.

Om vi så en stund skulle fundera över de två länderna med den lägsta skatten och frågar oss om dessa länder verkligen borde vara något för Sverige att sträva emot när det beskattningen. Jag har inte varit vare sig i Chile eller Mexico, men är ändå ganska säker på att jag föredrar en hög skatt i Sverige med allt gott det för med sig framför att bo i dessa båda lågskatteländer.

Bildbevis

IMG_7098IMG_7096

I orginalstorlek mäter limpan 11½ tum

Häromdagen beskrev jag ”problemet” med att alla limpor här är alltför ”luftiga”. Här kommer bildbevis för vad jag påstod i det inlägget, som dock inte var med sanningen överensstämmande. Jag trodde nämligen att en hoppressad limpa skulle bli 50 % kortare.

Den visade sig i stället bli nära 3/4 kortare. Vilken slöseri att leka så här med mat kanske många tycker. Vi kommer dock att äta upp upp limpan, även om vetelimpa inte är vår favorit.

Déjà vu

Av , , Bli först att kommentera 14

De flesta torde ha upplevt en situation, där allt verkade så bekant, d.v.s. att man hört, sett eller upplevt något liknande tidigare i livet. Déjà vu heter ju detta med ett ”finare” uttryck. Det hände mig i dag och det vill jag berätta om.

När min lillebror bara var en liten baby och familjen bodde i Västerås, Vännäs, kom en dag kommunens distriktssköterska på ett rutinbesök för att kolla att allt var Ok med babyn. På den tiden hade vi en hund, som liksom många hundar gör vid besök från obekanta gick hon fram mot distriktsköterska och skällde på henne.

Min mamma sa då med en bestämds röst: ”Gå och lägg dig Ketty!” Distriktssköterskans reaktion fick sin förklaring, först när hon presenterade sig. Hennes förnamn var nämligen just Ketty. Så vitt jag minns, tog hon inte illa upp utan såg i stället det lustiga i situationen.

I ett av de ”garage sales”, som vi besökte i dag hade ägaren en hund. Efter en stund ropade hon: ”Come Kalley!” Jag tog förstås då åt mig eftersom det sätt hon uttalade hundens namn ju var väldigt likt det sätt som Amerikaner uttalar mitt namn. När jag så presenterade mig för henne, fick vi alla ett gott skratt, samtidigt som mina tankar gick till situationen i Västerås för ca 60 år sedan.