Vinster i välfärden

Nu är frågan om vinster i välfärden uppe på tapeten igen. Allt argumenterande för och emot i denna fråga gör mig förvirrad och får mig att allvarligt oroa mig över min egen förmåga att bedöma den och dra rätt slutsatser av den.

Å ena sidan torde det finnas en klar majoritet mot vinster i välfärden bland gruppen väljare som enkelt skulle kunna benämnas ”vanligt folk”. Det gör det också bland mindre ”vanligt” folk, d.v.s. de med hög utbildning och goda kunskaper inom alla de områden i samhället som skulle beröras, om någon form av förbud mot dessa vinster skulle införas.

Å andra sidan finns det samtidigt åtskilliga som också har goda kunskaper och insikter i vad det skulle innebära i form av arbetslöshet, långa vårdköer och alla fasor med en minskad valfrihet för våra äldre (och deras anhöriga), skolelever (och deras föräldrar) samt de som på grund av ohälsa söker sjukvård. Bland dessa finns personer, vars omdöme och allmänna kunskaper jag har stort förtroende för.

Det är minsann inte lätt att för mig förstå, varför båda läger har så fel enligt vad den andre av dem anser. Det enda som jag med säkerhet anser är att våra skattepengar avsedda för vård, skola och omsorg skall användas för det och inte för att generera (över-)vinster, där man genom smarta och helt lagliga medel gör allt för att undvika skatt. Skatten, som faktiskt är förutsättningen för verksamheten och de vinster den ger, borde man därför gladeligen till en del återbetala till samhället. Säkerligen gör många det också men absolut inte alla.

Hur kan så många veta vad som är rätt i sammanhanget samtidigt så många andra ser en väntande katastrof i ett stopp eller åtminstone en begränsning av möjligheten att driva företag med hjälp av skattepengar inom de aktuella områdena?