”Stupid consumers”

Av , , 2 kommentarer 7

Dumma konsumenter eller en smart dagstidning, är min fråga efter att jag varit ute och köpt dagens ex. av ”The Herald-Palladium”. Båda antagandena torde vara väldigt nära sanningen.

Tidningen kostar på vardagar bara 1 dollar och det är ju väldigt billigt även om den är tämligen tunn. I dag, söndag, kostar den 2 dollar, vilket borde kunna anses vara OK, åtminstone när jag tar den i handen och känner hur tjock och hur tung den är.

Tung som sagt, vilket fick mig att ta fram vår köksvåg och göra ett par jämförande vägningar. Då visade sig något närmast otroligt. Reklamen i form av diverse flygplad, löst instoppade i tidningen, väger 450 gram. Tidningen som sådan väger 100 gram! Jag och andra tidningsköpare betalar således för reklamen och hjälper därmed de olika företagen att få ut sin reklam. Med största sannolikhet torde dessutom tidningen få betalt för att de medverkar till distributionen av reklamen. Någonstans känns det som om det är vi dumma konsumenter som betalar det hela, emedan såväl de olika företagen som tidningen tjänar på det.

Men vad kan då ”smarta” konsumenter göra åt saken? Förmodligen ingenting annat än sluta att köpa söndagstidningarna och i stället ta del av nyheterna via de olika gratismedia som finns tillgängliga via internet.

Hjälp att förstå att detta är helt OK. Möjligen tänker jag helt fel. Jag har gjort det EN gång tidigare och det var i oktober 1962 (OBS! typiskt Kalleskämt).

2 kommentarer

The windy city

Chicago

Om några dagar åker vi till Chicago, eller till ”The windy city” som staden ofta kallas. Där lär det nämligen vara så blåsigt. Den benämning som staden gjort sig känd genom kanske kan diskuteras.

Jag har varit i Chicago tre gånger och åtminstone en av de gångerna blåste rätt hårt där. I Wichita, Kansas, där jag också varit, faktiskt två gånger och tillsammantaget fem veckor blåste det faktiskt mycket och ihållande varje dag. Bilden visar förstås inte antalet blåsiga dagar utan bara den genomsnittliga vindhastigheten. Jag inser givetvis att min egen uppfattning om var det blåser hårdast inte betyder så mycket i sammanhanget, eftersom jag ju inte bott någon längre tid i någon av städerna som lisas på bilden.

Var har jag då hittat bilden, undrar kanske någon. Min avlidna svägersta, som bott i detta hus, var liksom jag intresserad av ”trivia” (= meningslöst vetande). Hon har lämnat efter sig flera böcker med just sådant innehåll. Bilden hittade jag alltså i en av dessa böcker. Hur vetenskapligt hållbara uppgifterna är i den här och andra böcker, bryr jag för tillfället inte alls om. Kanske blir jag ”blåst” genom att tro på dem.

Här på denna lilla ort i Michigan, Riverside, blåser det inte alls i dag. En cykeltur finns därför på vårt dagsprogram.

Notera att staden enligt bilden INTE fått in namn på grund av kraftiga vindar utan för sina ”omtalade pratsamma politiker” (proverbially long-winded politicians). Kanske inte en korrekt översättning, men jag tror ändå att jag fått fram innebörden av ”proverbially long-winded politicians”

 

 

Bli först att kommentera

USA-dricks ersätter lön

Av , , 1 kommentar 8

Så länge jag minns har jag ifrågasatt systemet med dricks och då främst i USA. Att jag gjort och gör det här beror främst på systemet med statligt fastställda  och låga minimilöner.

I dagens lokaltidning finns en artikel, som egentligen handlar om avskaffandet av begreppet övertid. Övertidsbegreppet fastställdes av Kongressen 1938 och alltså inte genom förhandlingar mellan arbetsgivare och de anställdas företrädare. Nu vill politiker på högerkanten ta bort och i stället införa ”flextid”, som inte kostar arbetsgivaren något mer än möjligen ett visst produktionsbortfall.

I artikeln hittar jag en uppgift som stärker mitt sedan länge mest uppenbara argument mot dricks, nämligen att arbetsgivaren och inte restauranggästerna skall betala serveringspersonalens löner. Jag har hävdat att restaurangägaren inte betalar sin personal skälig lön och att matgästerna därför måste hjälpa till med det. I dag är 20 % i dricks som jag förstått det en mer eller mindre oskriven lag.

Minimilönen i Michigan är 8,15 doller/timme (ca 68 kronor). Men om den anställde har ett arbete, där man vanligtvis får dricks, är den bara 3.10 dollar/timme (ca 26 kronor)! Den myndighet som fastställt dessa belopp utgår därmed solklart från att mellanskilnaden mellen 68 och 26 kronor skall utgöra bidrag till lönen från matgästerna d.v.s. själva dricksen (TIPS)

Dock sägs det att om dricksen inte skulle täcka den skillnaden, blir det arbetsgivarens sak att göra det. Hur det nu går till att kolla detta, förstår jag inte.

TIPS står f.ö. för ”To Insure Proper Service”. Kanske borde man därför lämna den redan innan man beställer och intar måltiden ifråga?

 

1 kommentar

SAS luras

Att mindre nogräknade företag formulerar sina reklamerbjudande medvetet oklara för att lura den presumtive kunden är inte särskilt ovanligt. Men när stora företag som SAS gör det, blir man extra förargad.

För några dagar sedan fick jag, och säker tusentals andra, ett e-brev från SAS med följande lydelse:

”500 EXTRAPOÄNG OM DAGEN
Använd AVIS på ditt resmål och tjäna 500 Eurobonus extrapoäng per dag!”

Ett sådant besked från SAS borfde man kunna lita på. Dock insåg jag att det nog inte kunde vara rätt ändå att tolka beskedet som det står. Därför skrev jag till SAS och frågade och fick då ett klart besked om det inte gällde. 500-1000 poäng kan man få per boknIng men inte per dag man använder bilen, skrev man. Inte ett sas ord om varför det första beskedet var så helt missvisande.

Envis som jag ju är, skrev jag till SAS än en gång och bifogade då deras egen e-brevsinformation om det fantastiska men felaktiga erbjudandet. I dag fick jag deras andra svar. Av det framgick, att erbjudandet bara gällde bokningar under en kortare tid och att andra förutsättningar måste gälla. Vilka dessa var, sa man inget om.

Det som retar mig litet extra är att SAS inte med ett enda ord försökte förklara och försvara sitt första reklamerbjudande, skrivet på korrekt svenska men där viktiga förutsättningar för att erbjudandet skulle gälla var helt utelämnat. Att be om ursäkt för det eller att omgående skicka ut ett nytt e-brev, där erbjudandets begränsningar angavs, bryr sig SAS inte heller om.

Dock har jag f.n. för många Eurobonuspoäng för att ändå int fortsätta att flyga med SAS.

Bli först att kommentera

”Lefties” väluppfostrade?

Alla osympatiska angrepp mot motståndarna i nästa års presidentval som jag får som spam i min e-postlåda här i Michigan kommer från högerhåll.

Jag noterar detta och undrar samtiigt om demokraterna här, som USA-högern eller republikanerna vill kalla vänsterfolk eller ”lefties”, kanske är bättre uppfostrade än till t.ex. det extrema högergänget från T-Partyhåll. Eller är det bara så att demokraterna inte kommit igång riktigt än?

Bli först att kommentera

Årets ”side-trip”

Resan NY

Varje år här i USA gör vi en ”side-trip” från basen i Riverside, Michigan. I morgon far vi till Virginia.

Vi föredrar att köra bil och försöker välja mindre vägar. Ofta när vi gör det bara utifrån en karta, händer att den ”lilla” vägen visar sig vara minst lika stor och trafikerad som E4. Me det får vi tåla. Vi föredrar också under våra bilturer här, att stanna på mindre ställen både för att bo och för att äta. Kedjerestauranger försöker vi undvika utan väljer matstället a la ”mama-papa-typen”, som Peggy kallar dem, d.v.s. drivna som små familjeföretag.

Vänner har rekommenderat flera saker, som vi ”måste” besöka i Virginia och jag har läst på litet om de staten och förstått att den betytt en hel del historiskt. Bl.a. kommer tre av USA:s presidenter därifrån. Av den USA:s tredje, nämligen Thomas Jeffersson. Ett av målen är Monticello, något alldeles, skapat av honom, d.v.s. hans slavar. Att besöka dess 6 783 kvadratmeter torde vi varken hinna med eller orka.

Bilden visar i stort hur vi kommer att köra. Sträckan är måttliga 116 svenska mil, som vi dock inte tänker köra på en dag. En övernattning på vägen till Charlottesville kommer det att bli.

Bli först att kommentera

Fått nog nu

Hålet

Nu har vi fått nog av bekymmer kring avloppet. Stoppet från diskbänken var bara en bagatell, som nog troligen bara var ett symptom på något värre.

Amatörer som vi är vågar vi ändå dra slutsatsen att felet inte ligger mellan huset och ”the septic tank”, som den heter här – trekammarbrunn kanske är den rätta svenska benämningen. Felet måste ligga bortom tanken. Den markbädd, som i många år tagit emot vad som kommit från tanken, är tydligen ”mättad” nu och fungerar inte längre som infiltrationsbädd. Vattnet står tydligen kvar i de rör, som jag antar finns i den.

I väntan på slamtömningsbilen som vi beställt, har jag grävt fram öppningen till tanken (bilden). När jag lättade på locket sipprade avloppsvatten ut och steg 10-15 cm över luckan för att sedan efter nångon timme sjunka undan igen.

Snart får vi tanken tömnd och därmed får tid på oss att fylla den igen. Situationen är minsann inte så kul och den har lett oss till ett viktigt beslut. Hela avloppssystemet måste bytas ut. Ingenting får dock göras, innan en inspektör från ”kommunen” gjort sin bedömning och lämnat anvisningar för hur allt måste göras. Både hans besök och vad som följer sedan kostar förstås en massa pengar och kommer sannolikt att skjuta fram planerna på att modernisera köket.

 

Bli först att kommentera

Bort med Obama…

Av , , 2 kommentarer 5

AR-15

En grym och enligt min mening helt vansinnig kampanj är nu i full gång här i USA. Jag får dagligen e-mail som alla på olika sätt vill få folk att inse att Obama och hans demokrater måste bort från den politiska scenen.

De flesta av e-breven kommer från T-partyrörelsen. I dag kom dessutom ett brev från ”the Right to Bear…” Logotypen visar en hand som höjer ett gevär i luften. De vill ha min hjälp, d.v.s. mitt namn i kampen mot det senaste ”dumma” som Obama nu hittat på. Han vill nämligen förbjuda en viss sorts ammunition (som passar till vapen av typen AR-15), eftersom de är särskilt farliga om den används av kriminella mot poliser.

Att ta ifrån amerikanerna rätten att köpa denna livsnödvändiga ammunition till sina vapen måste hindras, anser:

Bära

Helt okunnig som jag ju är när det gäller vapen och ammunition har jag försökt ta reda på, till vilka vapen den ammunitionen man vill förbjuda passar. Möjligen har jag fel, men jag tror att ammunitionen passar till vapnet på toppbilden till detta inlägg. Jag visar ändå vapnet, trots osäkerheten om vad som gäller lämplig ammunitionen till det. Texten i bilden är minst sagt skrämmande.

Skrämmande är också att den information som via internet nått mig i propagandiskt syfte under vår första vecka här förstås också har nått miljoner amerikaner. Många av dessa torde dessvärre ha gjort det utan samma kritiska granskning som jag har gjort.

F.ö. har jag valt att inte inte blockera brev från T-partyrörelsen i mitt e-postprogram, eftersomgärna vill följa galenskaperna som kommer därifrån.

Bland dagens ”seriösa” politiska information kom i dag också ett e-brev som berättar att Obama dricker den dyraste ölen. Bra att veta för han politislka motståndare och även förstås för dem som ännu inte är det.

 

2 kommentarer

Provocerande USA-ämnen

Av , , 2 kommentarer 2

I kväll är vi bjudna på middag kombinerad med musicerande i mysig hemmiljö med fina och trevliga vänner. Av åtta personer spelar sex olika instrument. Det är bara värdinnan och jag som inte spelar något instrument alls. Vi brukar därför ha ett trevligt och givande samtal på tu man hand. Ett samtal där musiken faktiskt stör en personal jag med nedsatt hörsel.

Före under och efter maten sker ett livligt konverserande. Jag försöker hänga med så gott min hörsel och min språkförståelse tillåter. Samtals ämnenan är av högst alldaglig karaktär, där kontroversiella ämen undviks uppfattar jag det som.

Tänk om vi någon gång gång kunde prata om sådana frågor som jag tycker är viktiga. Saker som jag ofta tar upp i denna blogg hemma i Sverige. Saker som inte heller där tycks intressera så många. Men HÄR i USA borde de förstås göra det, tycker jag. Någon gång har vi snuddat vid någon av de kontroversiella frågor som jag tänker på, men den debatten har snabbt ött ut. Varför förstår jag inte.

Jag skulle vilja ta upp ett antal frågor, men vågar nästan inte, eftersom jag då inte skulle kunna undgå från att argumentera på ett sätt som möjligen skulle förolämpa någon eller några av de närvarande. Inte alla, det vet jag bestämt.

Tänk om vi kunde prata om vapentillgång och lagar och regler som gäller för detta. Och tänk om vi kunde prata mer om detta rika (och djupt skuldsatta) lands bristande sjuk- och hälsoförsäkring. Och varför inte också om det i en demokrati helt oacceptabelt låga valdeltagandet och alla de svårigheter som orsakar detta. Och om avsaknaden av betald ledighet för nyblivna mammor! ”Gerrymandering” som jag bloggat om tidigare, d.v.s. när en politisk majoritet bestämmer valdistrikten så att det skall passa majoritetspartiet bäst. Vad säger äkta amerikaner om det.

Och vad tycker de om de låga lönerna, som medför att så många måste ha eller åtminstone försöka skaffa sig fler jobb än bara ett? Inser de månne att detta har medfört att man sommatgäst på en restaurang nu ”måste” betala 20 % i dricks till den lågavlönade servitrisen, d.v.s. hjälpa hens arbetsgivare att ge hen en någorlunda ersättning för sitt arbete. Att restaurangägaren i stället skulle göra det genom att sänka sin vinst är inte att tänka på.

Några sådana ämnen kommer sannolikt inte att tas upp. Dock kommer jag att göra det med värdinnan.

 

2 kommentarer

Inte riktigt över bäcken…

IMG_0240

Vår tro att huset det här året inte skulle orsaka några extra bekymmer för oss stämde inte riktigt. Vi ropade ”hej” för tidigt.

För ett par dagar sedan blev det stopp av avloppet från diskbänken. Vid en okulärbesiktning i källaren, utförd av undertecknad, kunde konstateras att avloppsröret som det var stopp i också hade ett oroande rostangrepp. Tillkallad rörmokare ville på grund av detta inte köra sin ”proppöppnarmaskin” genom röret, eftersom risk förelåg att den skulle riva hål i röret. Därmed skulle förstås flödet från diskhon fjungera igen, även om diskvattnet bara skulle hamna på källargolvet!

Nu pågår för fullt byte av det skadade röret. Tre män, förlåt EN man och två kvinnor jobbar nu med det. Det två kvinnorna är rörmokarelever, varav det fortfarande finns väldigt få även i USA. De ser ut att trivas med jobbet, men är i mina ögon litet för ”fint” klädda för det.

Bli först att kommentera