Ords betydelse

I dagens VK kan man ta del av det positiva beskedet att Vännäs kommun tänker bygga ett nytt s.k. särskilt boende i kommunen. Det beskedet är positivt och det inte minst därför att det ju är en bekräftelse på att ansvariga politiker till sist har insett att hemtjänsten inte i alla lägen kan ersätta särskilt boende. Inte ens om den är ”Sveriges bästa”.

Ordvalet i artikeln som sannolikt också är det som används av politiker och anställda inom äldreomsorgen i dag, förtar dock en del av det positiva i att ett nytt särskilt boende kommer att byggas. Hur ser man egentligen på boendet som sådant? Och hur ser man på dem som kommer att bo där? Hur kommer de t.ex. att benämnas. Blir de patienter, som den sverigeberömde professorn från Umeå nog skulle benämna dem, eller blir de något annat?

Under min aktiva tid som anställd inom äldreomsorgen i Vännäs, insåg i stort alla betydelsen för verksamheten av att använda rätt ord när vi pratade och skrev om den. Servicehus och ålderdomshem var på den tiden, liksom också nu, en boendeform. De boendes rum eller lägenheter var deras hem. Bara den insikten bidrog kraftigt till den attityd alla intog, när de besökte deras hem. Det kändes självklart att i de äldres hem sätta vederbörandes personliga integritet och självbestämmande i första rummet. Det var alltså inte som om man gick in till en patient i en sjuksal på NUS.

På den tiden var det inte så ovanligt att man också använde uttrycket ”intagen” för den som flyttat till boendet. Tyvärr hör jag en del säga så även i dag.

Nu skall man alltså bygga ett slags hyreshus för äldre och handikappade. Där flyttar man in sin egen lilla lägenhet och får också ett riktigt hyreskontrakt, precis som alla andra hyresgäster. Varför det inte inte benämns hyreshus, vilket det ju är, kan man ju fråga sig. Kan det bara vara så, att det inte kommer finnas en vanlig kö till lägenheterna, utan rätten att flytta dit kräver en biståndsutredning och sedan ett beslut enligt socialtjänstlagen?

Mot ovanstående bakgrund begriper jag inte varför man pratar om det antal PLATSER som skall erbjudas i boendet och inte i stället antalet LÄGENHETER. Man behöver bara försöka tänka sig ett ”vanligt” hyreshus, där man skulle kalla lägenheterna för ”platser”, så inser man hur tokigt det är att tala om platser i vårt nya äldreboende.

I ett sjukhus erbjuder man ett antal platser för patienterna. Andra verksamheter i kommunen och utanför den talar man om platser, vilket måste anses ok. De bör man dock inte göra i någon som helst boendeform.