Överförmyndarnämndens ansvar

Efter att i åtskilliga år ha haft uppdrag som god man och förvaltare har jag ännu inte riktigt förstått överförmyndarens roll, när det gäller att utöva tillsyn över mig i som god man och förvaltare.

Överförmyndarkontoret får årliga sluträkningar från mig och andra gode män/förvaltare. Sluträkningarna ”granskas” där och efter granskningen fattas beslut om vilket arvode m.m. huvudmannen genom min försorg skall betala ut till mig. Vad granskningen och resultatet av den egentligen innebär är för mig inte helt klart.

Vad jag förstått innebär dock inte granskningen av min sluträkning att överförmyndarnämnden baserat på den har godkänt mitt arbete under året och sedan tar ansvar för att det är utfört på oantastligt sätt.

Frågan blir aktuell för mig varje gång som jag i media får ta del av de kriminella handlingar som gode män och förvaltare dessvärre gör sig skyldiga till vid enstaka men uppmärksammade och omskrivna tillfällen. Alla vi hederliga gode män blir då också mer eller mindre av många betraktade som suspekta individer.

Sällan om ens någonsin har jag kunnat notera någon kritik riktad mot överförmyndarnämnden.

I dag läser jag i VK om en god man i en av Umeås s.k. kranskommuner, som stulit pengar från sin huvudmans bankkonto genom att överföra pengar från huvudmannens bankkonto till sina egna konton. Att göra så är enkelt, men att sedan förklara överföringarna för överförmyndarnämnden i årsräkningarna, är så vitt jag kan förstå helt omöjligt.

Stölden eller ”förskingringen” pågick under åren 2014, 2015 och 2016. Kontoöverföringarna måste ha framgått av årsräkningarna för dessa tre år. Några verifikat som utvisade till vem och i vilket syfte överföringarna hade gjorts kunde knappast ha redovisat i de tre årsräkningarna. Trots överförmyndarnämndens s.k. granskning, kunde bl.a. därför förskingringen fortsätta.

Min fråga kvarstår. Vilken betydelse har egentligen överförmyndarkontorets granskning?