Fattig eller rik?

Av , , 2 kommentarer 5

I yngre dar var min uppfattning att när de rika hade sina kräftskivor fick de fattiga nöja sig med surströmming. Kanske tänkte jag så bara för det aldrig vankades kräftor i mitt barndomshem.

I afton skall vi äta kräftor här hemma med ett begränsat antal gäster. Peggy har ingen erfaren av kräftskivor från den amerikanska miljö hon kommer ifrån. Nu jobbar hon för fullt med att fixa en smaklig kräftmiddag ändå. Jag är så stolt och glad över hennes förmåga att fixa ”vad som helst” utan att någon egen erfarenhet.

Alltså kräftor för första gången här i Brån. Surströmming har vankats åtskilliga gången tidigare. Har jag nu gått från fattigdom till rikedom?

Mitt liv är numera fyllt av så mycket goda ting, att jag lugnt kan anse mig vara rik utifrån den aspekten. Var gräsen mellan fattig och rik går i reda pengar vet dock inte, men förstås går den inte mellan kräftor och surströmming.

2 kommentarer

Förlåt!

Av , , 2 kommentarer 4

Det icke namngivna företag, som jag skrev om i mitt förra inlägg, som inte svarade på e-brev må vara ursäktat. Om någon där mot förmodan skulle läsa mina blogginlägg, ber jag om ursäkt på detta sätt.

Man hade läst mina brev och även svarat på dem, men på ”fel” e-postadress, en adress som jag hade en kort tid och som jag trodde var borttagen. Det var den inte och jag hade tydligen använt den en gång.

 

 

2 kommentarer

Obesvarade e-brev

Av , , Bli först att kommentera 4

Om man skriver två gånger inom en vecka till en företrädare för ett företag, som vill ha en som kund utan att få svar, hur skall det tolkas? Breven skrevs i våras.

Ett par dagar efter midsommar ringde jag chefen på nämnda företag och bad om en ny offert på ett jobb som skall utföras här hemma. Det skulle vara för tidskrävande för honom, var det första beskedet som jag fick. Men efter att jag sagt att jag faktiskt hade stort förtroende för hans företag, ändrade han sig direkt och lovade ge mig en ny offert. Jag nämnde då inget om mitt missnöje med de obesvarade breven.

Drygt en månad har nu gått sedan löftet gavs, men någon ny offert har jag ännu inte inte fått.

Nu skall jag skriva igen till företaget och påminna om löftet. Får jag inte svar på detta mitt tredje brev heller, torde väl det ska tolkas som om man inte alls är intresserad av mig som kund. Eller är det bara ett uttryck för ett dåligt skött företag?

Bli först att kommentera

Mer och mer amerikan…

Av , , 2 kommentarer 5

Jag blir tydligen mer och mer amerikan allt vad tiden lider. Ett brev från ”Social Security Administration, Office of international operations”, i dag innehöll positiva besked och gjorde mig ytterligare en bit amerikan.

Som jag tidigare berättat får jag numera pension från USA som en följd av min fru gått i pension. För att kunna få det var jag tvungen att personligen hos Amerikanska ambassaden i Stockholm ansöka om ett amerikanskt ”social security number”.

Av brevet framgår att jag nu inte bara får pensionen utan också omfattas av ”Medicare  Part A, som betalar för sjukhusvård och medicinsk service, vad nu det sistnämnda står för.

Som alla andra i USA 65 år och äldre omfattas jag nu alltså av Medicare A, som är gratis.

2 kommentarer

Jan Hägglund…

Av , , 4 kommentarer 12

Hur kan få förbli oemotsagd denne Jan Hägglund? Om de nu har försvarat sig, de båda kommunalråden från S och M, så har de gjort det på något undangömt ställe, som jag har missat.

Även om jag bor i en av de s.k. kranskommunerna till Umeå, försöker jag följa med i vad som händer i Umeå. Jan Hägglund har i flera välskrivna och på fakta grundade blogginlägg, tagit upp saker där de båda kommunalråden tycks bara tiga och samtycka.

Rimligen samtycker de inte i Hägglunds tyckande och spekulerande, men de fakta han presenterar kan de knappast ifrågasätta. Då väljer de utifrån sin maktfullkomlighet och höga positioner att bara tiga och hoppas att väljarna skall ”förstå” att det som Jan Hägglund tar upp helt saknar grund.

Men hur i alla sin dar tänker de, om de tror att den strategin är den bästa så här nära valet?

4 kommentarer

Dilemma inför valet

Av , , 4 kommentarer 7

Jag står inför ett dilemma av det mindre och enklare slaget, när jag nu den 9:e september skall lämna min röst. Vem/vad sjutton skall jag egentligen rösta på? Det vet jag sedan många år tillbaka, men…

Olika företrädare för de olika partierna har fått en alldeles för stor betydelse för sina partier, tycker jag. Är det dem man skall rösta på eller är det deras partiers politik, som skall vara avgörande för hur man röstar? Såklart är det partiernas politik som gäller.

Mitt dilemma är att många av dessa partiföreträdare genom sitt sätt att uppträda och sitt sätt att framhålla sina partiers hjärtefrågor utövar en stark dragningskraft även på mig, den åldrade gråsossen. Andra i deras partier pratar och framhåller saker på ett sätt som tvärtom stöter bort mig. Och ändå företräder de samma parti!

Många av de främsta företrädarna för sina partier är i mina ögon mycket sympatiska och öppna för en annan syn på vissa frågor än vad som jag fått för att partiet står för. En del av dem har en motsatt inverkan på mig och de har jag t.o.m. svårt att ens lyssna på.

Nu har jag svårt att få fram det jag vill säga märker jag själv. Jag tror att många röstar på den ledande personen i ett parti och inte på partiets politik. Särskilt svårt är det dessutom nu att riktigt förstå, VAD det är som är partiets politik, när alla partier tycks apa efter varandra och i varje sakfråga bara bjuder över varandra. Det gäller också partier som ligger farligt nära att bli utan plats i riksdagen.

Som sagt, ett mindre dilemma är det för mig, som dock inte tvekar när det gäller att välja parti.

 

 

 

4 kommentarer

”Avloppstvisten” i Brån

Av , , 4 kommentarer 8

Gräv

Den tvist och det missnöje som råder i Brån, Vännäs kommun, när det gäller kommunens hantering av tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet, kan möjligen intressera fler än oss direkt berörda. Jag testar den frågan med detta blogginlägg.

Sedan kommunen beslutat anlägga ett kommunalt VA-nät Brån och även i det närmaste låtit gräva ner erforderliga rör i byn, återstår nu uppgiften för oss fastighetsägare att gräva ner en brunn med pump, låta montera en styrenhet/”elektronikskåp” samt ansluta våra fastigheter till nätet.

Här börjar problemet för vår del. Brunn, pump och elektronikskåp är kommunens egendom och tillhandahålls av kommunen utan kostnad för oss. Nu är vi dock flera, som inte vill gräva ner annans brunn eller installera annans elektroniska utrusning på våra fastigheter, förrän vi fått ett formellt avtal från kommunen/ägaren som tydligt beskriver ansvarsfördelningen mellan oss och kommunen. Vem skall t.ex. laga eller byta ut den kommunägda utrustningen den dag då någon del av den skulle sluta fungera och inte längre kan repareras?

Tankar om behovet av ett avtal har väckts från några av oss. Kommunen har till sist skickat ut en otydlig, inte underskriven handling, som till vissa delar behandlar ansvarsfördelningen. Kommunen benämner handlingen i fråga för avtal trots att den saknar underskrift, vare sig från oss eller från kommunen själv. Ytterligare viktiga delar i handlingen saknas också, som t.ex. hur många år kommunens utfästelser gäller.

Den aktuella handlingen sägs till stora delar vara den samma som storebror Umeå kommun använt, ”utan att fastighetsägare där klagat på den”. Det är dock en upplysning av ringa värde för oss, som mera noggrant läst handlingen och upptäckt dess brister.

Våra fastigheter skall enligt anvisningar från kommunen vara inkopplade på det kommunala nätet före kommande årsskifte. Det kommer vi nog att klara av, men förutsättningen för det är förstås att kommunen bemödar sig om att erbjuda oss ett avtalsförslag angående ansvarsfördelningen. Möjligen kommer kommunen att behöva juridisk hjälp för att skriva ett hållbart avtalsförslag.

4 kommentarer

Brånssjön torrlagd

Av , , 2 kommentarer 6

Brånssjön

Bråns fina fågelsjö är nu i stort sett torrlagd. Måtte vattnet ha återkommit till våren.

En torrlagd Brånssjö är något alldeles ovanligt. Kan någon berätta, när detta sist hände?

2 kommentarer

Åke Lindgren – ”katastrof för hela Sverige”

Av , , Bli först att kommentera 6

Åke Lindgren, ordförande i överförmyndarnämnden, säger i VK den 14 februari att hela godmanskapet står på spel i hovrätten. ”En katastrof för hela Sverige” skulle det bli, om hovrätten inte undanröjer tingsrättens beslut att befria mig från att betala 4 000 till min huvudman.

”På Umeåregionens nya överförmyndarchef Åsa Pålsson Stråe låter det som om hela godmanskapet står på spel. Enligt henne ‘faller hela kontentan med uppdraget’ om gode män ska få arvode för ett uppdrag de lejer ut och låter brukaren betala.”, läser man vidare i VK:S artikel.

Enligt vad som gäller är det gode männens uppgift att ”inkomma” med årsräkningar d.v.s. att skicka in dem till överförmyndarkontoret. Detta har man illvilligt (som jag uppfattat det) tolkat som om gode mannen också skall göra årsräkningen och det även när hen går bet.

Nu har alltså hovrätten i och med sin dom vänt upp och ner på överförmyndarkontorets felaktiga syn på frågan.

Nu återstår att se, eller framför allt få höra av Åke Lindgren, hur de befarade katastrofen kommer att visa sig. På samma sätt vore det väl på sin plats att Åsa Pålsson Stråe, talar om för oss i vad mån vi nu som gode män kommer att påverkas av att ”hela kontentan med våra uppdrag nu har fallit”.

Folk har frågat mig, om överförmyndarkontoret har kontaktat mig efter den ”friande” domen i hovrätten. Har man t.ex. tagit tillbaks åläggandet att betala de 4 000 kronorna, undrar man. Borde man ändå inte göra det, trots att domen i hovrätten undanröjt överförmyndarnämndens beslut, undrar man också.

Än har ingen hört av sig från överförmyndarkontoret. Myndigheter gör nog inte det i liknande situationer. Det hindrar inte mig från att tycka att man borde göra det. Direkt till mig eller via ett debattinlägg i VK som skrivit om ärendet vid två tillfällen.

Jag förväntar mig också att nämnden efter hovrättens beslut snarast förser oss gode män med tydliga instruktioner, om vad som egentligen gäller för vårt ansvar när det gäller att ”inkomma” med årsberättelser.

Till sist en liten påminnelse till nämnden – glöm inte att kräva tillbaka de 4 000 kronorna av umebornas skattepengar, som felaktigt utbetalades till min huvudman!

 

 

Bli först att kommentera

Amerikanska ambassaden

Av , , Bli först att kommentera 7

Gårdagens besök på amerikanska ambassaden i Stockholm blev verkligen en upplevelse, värd att berätta om. Vissa delar i besöket är dessutom väldigt svåra och nära nog omöjliga att förstå.

Anledningen till besöket var att jag behövde ansöka om ett ”social security card”, och därmed också få ett ”american social security number”. Ett sådant måste jag ha för att få äktamakeförmåner (spouse benefits) från USA i och med min frus pensionering.

Ärendet hade föregåtts av ett ganska flitigt e-postutbyte med ”social securitys” nordenkontor i Oslo. Ett antal blanketter hade också skickats dit, ifyllda och undertecknade både av min fru och jag. Allt var klart så när som på ett personligt besök på ambassaden i Stockholm. Besöket bokades i förtid och en skriftlig bekräftelse på dag och tid fick jag i god tid före besöket.

Oslokontoret rekommenderade oss att besöka ambassaden i Sverige och inte något annat ställe i USA, där vi ju nyligen har varit.

Efter en mycket noggrann och förståelig säkerhetskontroll släpptes jag så in på ambassaden. Min fru, som är amerikansk medborgare, fick inte följa mig in och tjäna som det språkliga stöd jag hade hoppats på. Redan poliserna vid säkerhetskontrollen kunde inte tala svenska och jag förstår faktiskt inte, varför jag inte bad dem tala engelska!

Vi var väldigt spända på vad för slags frågor som nu väntade och varför man måste se mig personligen. Vad kunde det vara för frågor, som jag inte hade kunnat skicka in svaren på per vanlig post?

Frågorna var verkligen inte av de svåra slaget utan borde väl ha kunnat ställas och besvaras i vanligt brev:

1. Namn och adress?

2 Har du varit i USA någon gång?

3. Har du arbetat i USA?

4. Har du gjort någon inkomstdeklaration i USA?

5. Har du gjort några investeringar i USA?

Fråga nr 1 var litet svår att förstå, eftersom jag ju hade identifierat mig med mitt pass, som hon tog en fotostatkopia av.

Fråga 5 var den svåraste frågan. När jag berättade att jag ägde 50 % av ett hus där och undrade om det kunde anses vara en investering. Fick jag svaret:

- Jag vet inte. Vad tycker du själv? Jag svarade då ”nej”, som också blev hennes svar på frågan.

Hela besöket tog max 15 minuter, ganska jämt fördelat mellan säkerhetskontroll och intervjun inne i ambassaden. Det blev förmodligen de dyraste 15 minuterna i mitt liv om jag fördelar utgiften för flyg, taxi mm. på den korta stunden i ambassaden.

Det blev dock en intressant och ny erfarenhet att foga till alla de andra jag har av USA. Utgiften täcks dock mer än väl redan av min första pension därifrån.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera