Överförmyndarnämndens ”dåliga granskning”?

Av , , Bli först att kommentera 6

Signaturen ”Uppgiven” skriver i dag en insändare i VK och är kritisk till överförmyndarnämndens granskning av förvaltares och gode mäns årsredovisningar. Rubriken är felaktig, eller i vart fall mycket dålig, och stämmer illa med insändarens innehåll.

När jag läser insändaren, påminns jag direkt om att även jag häromåret blivit felaktigt granskad av nämnden. Dessförinnan är dock mitt intryck att jag blivit noggrant granskad och ibland fått påpekanden om smärre fel som jag gjort. Påpekanden som jag utan vidare kunnat acceptera och snarast rättat till. Ingen, vare sig min huvudman eller jag själv, har någon enda gång blivit ”lidande” på grund de smärre felen i redovisningen.

Men så härom året blev jag felaktigt granskad av den nitiska överförmyndarnämnden, förstås inte av nämnden men av en av dess handläggare. Man hade då upptäckt att jag hade använt 4 000 kronor av min huvudmans medel på felaktigt sätt.

Jag protesterade genom att överklaga beslutet till Tingsrätten. Där fick jag rätt, men det beslutet överklagades sedan av överförmyndarnämnden till Hovrätten. Hovrättens dom gick överförmyndarnämnden emot och kan inte överklagas vidare. Resultatet av överförmyndarnämndens granskning av min årsredovisning var alltså helt felaktigt och jag kunde använda de undanlagda 4 000 kronorna till något roligare.

Jag inser att jag har berättat detta förut, men jag tycker att det tål att berättas igen.

Det mest anmärkningsvärda i hela ärendet är dock det besked jag fick hos överförmyndarnämndens tillsynsmyndighet, Länsstyrelsen i Norrbottens Län. Direkt efter det att Tingsrätten gett mig rätt, fick jag ett tvärsäkert besked från länsstyrelsen innebärande att tingsrätten hade dömt helt fel!!

Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att överförmyndarnämnden med stöd av sin egen jurist valde att överklaga till hovrätten.

Till sist vill jag påpeka att uppgiften i insändaren om att ersättningen för förtroendeuppdraget (god man eller förvaltare?) är så mycket som 16 500 kronor måste vara fel. Jag har aldrig fått med än ca hälften av det beloppet. Utan flera timmar med s.k. extra ordinärt arbete kan man inte komma upp till det beloppet.

Bli först att kommentera

Vallöftena

Av , , 2 kommentarer 9

Alla vallöften, där partierna bara försöker övertrumfa varandra i dessa dagar, får mig att tänka enligt nedan och låter mig inte ”störas”. I vart fall inte i annan mening att löftena nästan får ett löjets skimmer över sig.

Så mycket skulle inte också jag kunna lova mina närmaste, om jag hade samma lösa grunder för mina löften, som de olika partiföreträdarna alldeles uppenbart har.

Jag skulle t.ex. kunna lova mina söner var sin ny bil, och en stor del av deras bostadslån betalda. En ny bil av en duyrare sort skulle jag också kunna lova mig själv. En jordenruntresa med min fru skulle jag gärna lova mig också.

För att nu inte tala om allt som jag skulle kunna lova att ”arbeta för” eller åtminstone utreda.

För mina löften gäller dock också, precis som för de flesta fagra vallöften som ges, att när jag ger dem, så saknas den ekonomi som krävs för att kunna uppfylla dem.

Jag skulle förstås kunna koppla mina löften till drömmen om några miljoner i vinst i Kombilotteriet. Politikerna kopplar ju sina löften till hoppet om att hamna i en regeringsmajoritet, vilket ju är nära nog detsamma som mitt hopp om att vinna en massa miljoner.

Alla partierna vet ju inte i dag inte ens om de fortsättningsvis kommer att finnas kvar i riksdagen. Vad är då deras löften då värda, speciellt när vi vet att OM de återkommer till riksdagen, så kommer de att tillhöra de småpartier, vars inflytande i motsvarande kommer att vara litet.

Tyvärr, eller kanske dessbättre, betraktar jag vallöftena bara som frestande agn, som kastas ut för att fånga väljare. Jag tar dem alltså inte på fullt allvar. I stället röstar jag på det parti vars grundläggande ideologi jag tror på och bortser då från vallöften, som jag inte gillar, även om det ges av just det partiet.

2 kommentarer

Homosexualitet en sjukdom!

Av , , Bli först att kommentera 6

PÅ text-TV läser jag något alldeles chockerande. Påven tycks mena, att homosexualitet är en sjukdom!!

”Påven Franciskus rekommenderar föräldrar till barn med ”homosexuella tendenser” att söka psykiatrisk hjälp.…..

Påven rekommenderar först och främst bön.”
 Vad skall man annars dra för slutsats av rekommendationen att söka psykiatrisk hjälp? Till en psykiater går man ju om man är psykiskt sjuk, antar jag. Utdrivning av onda andar genom bön går kanske i stället.
Bli först att kommentera

”Stängda” e-postadresser

Av , , 1 kommentar 4

I går fick jag höra att man inte ”får” skriva till läkare, sjuksköterskor och troligen fler med anställning inom landstinget som har egna e-postadresser.

Den primära frågan blir nu naturligtvis varför deras arbetsgivare, landstinget, försett dem med en e-postadress, när vi som skattebetalande allmänhet inte får kontakta dem via e-post

En annan fråga blir förstås om ”förbudet” bara är ett påhittat sådant av befattningshavarna själva, som helt enkelt inte vill bli störda i sitt arbete också den vägen av sina patienter. Eller är det sanktionerat från ansvarigt håll inom landstinget?

Att sekretessbelagd information inte får förmedlas via e-post är känt för det flesta, eftersom den ju kan fångas upp av någon ickebehörig. Det förbudet gäller dock inte mig eller andra privatpersoner. Detta är inget hållbart skäl till varför vi som allmänhet inte får skriva e-postbrev till läkare, sjuksköterskor eller andra landstingsanställda.

Läkarna m.fl. vet dock att de inte får behandla sekretessbelagda frågor via e-post och skulle därför rimligen inte göra det heller.

 

1 kommentar

Mer om osäkra kommentarer

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag fortsätter om detta med möjligheten att ändra en kommentar från någon, innan jag publicerar den.

Det är ju faktiskt t.o.m. så, att jag skulle ändra den i sin helhet, d.v.s skriva den helt själv men få den att framstå som om den skrivits av den ursprunglige kommentatorn!

Nu leker jag med tanken, hur det skulle uppfattas om jag i dessa dagar när så många inlägg har med det kommande valet att göra, ändrade en politisk kommentar, som att den fick en helt motsatt mening? En partiföreträdare som i en kommentar hävdar att det jag beskyller hens parti för och som sedan får läsa i kommentaren – som jag ändrat – att min beskyllning är helt riktig?

Gör jag då något olagligt? Skulle jag därmed eventuellt bli utestängd från VK:s blogg eller rent av polisanmäld. Vad skulle i så fall brottsrubriceringen vara? Är kommentaren en slags urkund och jag skulle då bli en ”urkundsförfalskare”? Naturligtvis inte, men vore det olagligt?

Dock inser jag att mina spekulationer i frågan riskerar göra kommentarer till det jag skriver ännu mera sällsynta. Än en gång – jag skulle aldrig ens kunna tänka mig att ändra en kommentar, innan jag publicerar den.

Bli först att kommentera

”Förfalskade” kommentarer

Av , , 1 kommentar 5

Än har jag inte kommit över den nya insikten, att jag inte kan lita på de kommentarer som blogginläggen får. Och förstås inte heller att jag hela tiden varit ovetande om inläggens författare möjlighet att själv ändra kommentarernas lydelse.

Nog är väl detta ändå något som VK borde ändra? Inläggens författare ses som ansvariga utgivare och är även ansvariga för inläggens kommentarer. Inläggsförfattarna kan alltså ställas till ansvar om hen låter publicera kommentarer som inte håller måttet i juridisk mening. Så skall det naturligtvis vara.

Men att förhindra att så skulle ske genom att med egna ord omformulera kommentaren, innebär ju samtidigt att vi som läser kommentarerna inte kan lita på dess äkthet. Många ord behöver ju inte ändras för att kommentaren blir någon helt annan än vad som kommentatorn avsåg!

Varför räcker det inte att jag som inläggsförfattare är den som noggrant läser kommentaren och sedan avgör om den av olika anledningar inte skall publiceras? Att ändra i kommentaren och sedan publicera den, är enligt min mening ett rent bedrägligt förfarande.

1 kommentar

Tekniskt fel i bloggen!!

Av , , 4 kommentarer 6

Upptäckte nyss av en ren tillfällighet att JAG kan redigera kommentarer som jag fått från andra på mina inlägg!

Vad skulle inte det kunna leda till för tokigheter, om den möjligheten utnyttjades av den som gjort ett blogginlägg men inte tycker om kommentarer som det fått?

Personligen skulle jag dock aldrig kunna tänka mig att ändra i en kommentar som jag fått. Däremot kommer jag att följa frågan för att se hur länge möjligheten att göra det kommer att kvarstå.

4 kommentarer

Dumt med valaffischer

Av , , Bli först att kommentera 6

Länge har många ifrågasatt valaffischerandet och undrat om det verkligen kan ge några röster åt partierna.

I dag slog mig tanken, att de som river ner affischerna nog beter sig ännu dummare åt, eftersom de väl ändå torde tro att de därmed bidrar till att färre röstar på de partier, vars affischer man förstört.

Ett par dagar har jag nu försökt läsa vad som står på affischerna. Väldigt många av dem är alldeles för små för att man skall hinna läsa dem om man kör förbi med lagstadgad hastighet. Försöker man ändå att läsa dem, är risken stor att man kör på någon eller något.

Bli först att kommentera

Politikers löften och besked

Av , , 6 kommentarer 8

Jag tror inte att jag är ensam, som genom åren fått allt svårare att ta till sig och tro på allt som utlovas i en valrörelse. Det som utlovas är definitivt inget som drar mig till att rösta på ett visst parti. Jag röstar i stället på det parti vars grundläggande ideologi jag tror på.

Detsamma torde gälla var och en som försöker förstå vad som egentligen menas med löftena. Vid ett snabbt och ytligt försök att förstå, är det mycket som verkar bra, men en närmare fundering över löftenas verkliga innebörd, gör dem mindre värda. Löftena är ofta långt ifrån konkret utformade. Ber man om konkreta besked, får man inget svar.

Mitt alldeles färska exempel på detta är mitt blogginlägg, där jag frågar var den ineffektiva delen eller delarna av Vännäs kommuns olika verksamheter ligger. I samma inlägg frågar jag vad Centerpartiet menar när man därifrån genom sin ”starke man” Ulf Eriksson, antyder att besparingar i ekonomin når man genom att granska hur mycket man skall satsa på de icke lagstadgade delarna i kommunens verksamhet.

Mot bakgrund av ovanstående ligger det frestande nära att förklara tystnaden med att man helt enkelt inte vet vad man menar, eller troligare inte vågar säga det rakt ut. Redovisade fakta skulle ju kunna skrämma bort väljare som arbetar inom just dessa ineffektiva områden och även skrämma bort dem som vill ha kvar den icke lagstadgade verksamheten, eller t.o.m. vill att mera resurser skall satsas där.

 

6 kommentarer

”Election Inspectors”

Av , , Bli först att kommentera 2

”Election Inspectors” är vad min fru och jag kommer att vara vid valet den 9 september. Hade det varit i Berrien County, Michigan, där vi har vårt hus, skulle nästan ha betraktats med stor vördnad. Jag citerar direkt ur en broschyr från Berrien County:

”Election inspectors

The unsung heroes of every election- large and small – are your friends and neighbors who, on election day, greet every voter and make sure that every vote counts. Now, as we prepare for our next election, you have an opportunity to participate in the most important thing we do in a democracy – vote…”

Genom broschyren söker man uppenbarligen röstmottagare. I vår kommun torde det nog vara för sent att anmäla sig för att bli en sådan.

Vi som redan är uttagna som röstmottagare kan stolt fortsätta att betrakta oss som obesjungna hjältar, precis som vi skulle betraktats som, om vi hade varit röstmottagare i Burrien County, Michigan.

Bli först att kommentera