Fiskvandringar ÄR inte en one-way street…

Lyfter ett tidigare inlägg om fiskens vandring…

Fiskpopulationer behöver vandra och återvandra för att fullfölja sin livscykel

Fisken vandrar inte enbart för lekens skull.
Vandring sker även under en stor del av året för dess tillväxt, övervintring, flykt undan dåliga förhållanden, som t ex att temperaturen blir för hög.

En fiskväg bör vara öppen och fungerande under hela året då det alltid är fisk och smådjur i rörelse i vattendragen och därför bör fiskvägarna alltid vara i drift – både upp- och nedströms…

Som exempel så har det konstaterats att utlekt lax har vandrat vid så låg vattentemp som 0.1 °C i Ätran och i Dammån har man sett utlekt öring passera vid vattentemperatur under 1 grad.

Alltså bör inte fiskvägar stängas någon gång under året!

Lekvandring är givetvis den viktigaste delen av fiskens vandring och leken kan generaliseras grovt men sker vid lite olika tidpunkter över landet.

I januari/februari leker laken
I mars – maj, i islossningens tid, leker gäddan.
I slutet på april leker nors och asp.
I maj leker de flesta karpfiskar, abborre och gös – en del karpfiskar leker in i juni.
Från september till november kommer de höstlekande arterna.
Laxen är en fisk som kan börja stiga inför leken redan i maj.

Alla fiskar vandrar inte samtidigt, tydliga skillnader ses i fråga om tidpunkt på året och även på tidpunkt på dygnet.

Det kan även konstateras att alla fiskarter vandrar, men alla har inte samma förmåga att simma mot kraftig ström eller hoppa.
Hoppningen är begränsad till ett fåtal arter och det är de vuxna fiskarna som behärskar det bäst.

Och fiskvägarna behöver vara öppna den mesta tiden av året, med väl fungerande tappning så att de KAN vandra