Förra året deltog fem miljoner människor i Earth Hour. Det betyder att fem miljoner timmar slösades bort i kampen för en bättre miljö och i kampen mot fattigdomen. Earth Hour kan vid första anblick verka som något vackert. En hel värld som enas i en aktion för klimatet. Problemet är bara att det inte är en hel värld som enas. Som så ofta glömmer den rika delen av världen bort att vår levnadsstandard och lyxen att kunna släcka en glödlampa är få förunnat.

Vår jord behöver inte fler aktioner, fler som klickar ”gilla” på facebook eller uppmanar andra att agera. Vår jord behöver inte fler ljus som släcks utan fler ljus som tänds – och fler som själva deltar i kampen för bättre miljö och minskad fattigdom. Om dina barn föds i ett utvecklingsland, istället för i Sverige, skulle de löpa tiofallt större risk att dö innan fem års ålder. Barnadödligheten blir inte mindre i lägre för att vi släcker ner ett par lampor i Umeå kommun. Vi måste skapa en ekonomisk tillväxt och ge fler länder chansen till utveckling.

Klimatet är vår tids stora utmaning och den socialistiska miljölobbyn har effektivt lyckats måla upp en bild av att det är rikedom som är den stora boven. Imorgon föreslår WWF, organisationen som så sent som förra veckan på ett seminarium återigen pratade om kommunistdiktaturen Kuba som ett av världens bästa länder på hållbar utveckling, att vi alla ska släcka lyset en timme.

Imorgon är det alltså återigen dags för ett verkningslöst propagandajippo som inte kommer bidra till en bättre miljö, men däremot till att lätta samvetet för de människor som inte på allvar vill ta tag i klimatproblemen.

Ja jag vet också att allians för Umeå har tagit initiativ till att Umeå kommun ska vara med…men jag tänker iaf inte släcka min lampa. Det är mer troligt att jag kommer konsumera en vara som är tillverkad i ett U-land, under juysta vilkor för arbetarna, så kallad U-shopping!

Det är dags att ta ställning – symbolhandling eller handling.