Kostbloggen

Havregryn v/s fiberhavregryn

Av , , Bli först att kommentera 3

Har du också funderat över vad som egentligen är skillnaden mellan vanliga havregryn och fiberhavregryn? Och är de vanliga havregrynen helt plötsligt dåliga när det finns en variant som verkar ännu bättre?
Så är det alltså inte. Både havregryn och fiberhavregryn är bra livsmedelsval. Vanliga havregryn innehåller hela 10g fibrer per 100g som helt kommer ifrån havregrynet. I fiberhavregrynet har man tillsatt vetekli för att kunna öka fiberhalten till 15 g per 100g råvara. Det rekommenderade intaget av fibrer per dag är 25-35g, och då en portion havregrynsgröt ofta beräknas till 1 dl gryn ger det oss alltså 3,5g fibrer från havregrynen respektive 5g fibrer från fiberhavregrynen.
I fibrerna från havren finns något som kallas för betaglukaner och de kan minska blodfetterna och därmed hjälpa till att minska hjärt-kärlsjukdomar. Fibrerna från vetet har inte samma blodfettssänkande effekt men är viktiga för att hålla tarmen och därmed vårt immunförsvar igång.
/Lina
Leg dietist, lic personlig tränare

Lättmjölk

Av , , Bli först att kommentera 3

Det är en het debatt kring lättprodukter idag. Lättmjölk och lättyoghurt rekommenderas exempelvis av Livsmedelverket till alla äldre än 1 år för att minska det mättade fettet i vår kost, då det bör minskas hos alla oavsett ålder. Lättmjölk innehåller mer D-vitamin än standardmjölken och är ytterligare en anledning till varför vi bör välja den förstnämnda, då D-vitamin tillsammans med kalcium bl a är viktiga för vårt skelett. Både lätt- och standardmjölk är bearbetade för att nå sin respektive fetthalt, så att säga att standard är lika med en produkt som kommer direkt från kossan stämmer alltså inte. Då ingen av produkterna innehåller några onaturliga tillsatser bör de därför räknas som lika naturliga.
 
/Lina
Leg dietist, lic personlig tränare
 

Pangkakor

Av , , Bli först att kommentera 2

Pannkakor är mat som går hem hos både stora och små och då de vanliga tillbehören ofta är sockerrika sådana som sylt, socker eller glass kan det vara en mindre bra vardagsrätt. Genom att förändra antingen själva pannkakan till att bli näringstätare och matigare, eller genom att byta ut tillbehöret mot ett proteinrikare alternativ blir det en bättre balans i slutändan.
Matiga pangkakor:
4 port
2 ägg
6 dl lättmjölk
2,5 dl sojamjöl/mandelmjöl/naturellt sojaprotein
1/2 tsk salt
Vispa ihop äggen med hälften av mjölken, tillsätt mjölet och vispa till en slät smet. Häll ner övrig del mjölk och salt. Stek i sparsamt med rapsolja och använd ca 0,5-1 dl smet per pannkaka.
Proteinrika tillbehör:
– Keso och jordgubbar
– Banan, kakao och en klick kesella 1 % som mixas till en slät kräm
– Ricotta, blåbär och torkad ananas
 
 
/Lina
Leg dietist, lic personlig tränare