P-O Moströms blogg
Visar inlägg med etikett alliansen
Visa träffar från alla bloggar

(M)assarbetslösheten nu 8,8%

Scb har släppt aktuella siffror över arbetslösheten. Vi har nu svart på vitt hur alliansens politik fungerar i verkligheten! Och tänk på att när de tog över 2006 var den ca 6 procent.

Snacka om misslyckande!

Arbetslinjen är lika med arbetslöshetslinjen i verkligheten!

 

Tabell enl SCB

Taberaset i Maramö

 Så ser vi i Expressen att alliansen är nu nere i 39,6 procent i senaste väljarbarometern från Demoskop.

Alliansen är nu bara 2 partier som klarar 4 %.

Centern 3,0

KD 3,5

S+V+MP 48,1 %

 

Det kan ju inte bli annat för alliansen när man så totalt misslyckats med som "jobbpolitik" som i realiteten är en "arbetslöshetspolitik" som enbart gynnar de välbeställda!

 

Det stora taberaset i Maramö är avslöjat av svenska folket!

Lööf historieförfalskar centerpartiet

 "Annie Lööf anser att det var bönder som la grunden för Sveriges snabba marsch mot demokrati. Hon daterar bondemobiliseringen hundra år tillbaka i tiden.

Det är sant att bönder i Sverige marscherade vid den tidpunkten. 1914 mobiliserades ett mäktigt bondetåg motdemokratin. Demonstranterna ville visa sin lojalitet med konungen och hans personliga makt. Konungen och bönder enades om en statskupp mot liberalen och statsministern Karl Staaff. Bondemajoriteten bekämpade demokratin.

Detta utspelade sig som Annie Lööf brukar säga för så många herrans år sedan.

Det gjorde också Centerns storhetsperiod; den inföll på 1970-talet. Partiet bröt då upp från att främst vara ett organiserat intresse för bönder. Centern blev civilisationskritiker, delvis antimodernister. 60-talet hade slagit sönder landsbygdens gemenskap och drivit folk till storstäder. Industri och stat smälte samman och blev alltmer centralistiska och storskaliga. Allt fler instämde: landsbygdsbor, storstädernas nyinflyttade, småföretagare, ungdomar och miljöaktivister. Kärnkraften var symbolen för den hotfulla teknologiska centralismen. Thorbjörn Fälldins nej lät ovillkorligt.

Centern blev det näst största arbetarpartiet och ställde sig bakom en rad LO-förslag. Det växande Centerpartiet attackerade socialdemokratin från vänster genom att ställa hårda krav på inkomstutjämning och full sysselsättning.

Thorbjörn Fälldin strategiska mål var att alliera centern med Folkpartiet; de skulle bilda ett gemensamt parti. Därmed skulle den socialdemokratiska hegemonin kunna brytas utan att den politiska högern fick inflytande.

Centerns ungdomsförbund, som kallades Åsa Nisse-marxister, sa nej; de ville inte ha med liberaler att göra. Folkpartistiska ideologer vägrade allians med kusiner från landet. Mitt politiska livs största besvikelse, så karaktäriserar Fälldin sammanbrottet. Här kunde den svenska politiska historien ha skrivits om. Ett progressivt, socialt borgerligt block kunde skapats. I stället fick Fälldin leda en tre-partiregering med svårartade interna motsättningar. Löftet om att avveckla kärnkraften slogs sönder. Näringspolitiken, som skulle få landsbygden att leva, avfärdades av den nyliberala Gösta Bohman-högern, som också sa nej till en viss modernisering av skattepolitiken.

Den sociala och miljöpolitiska allians som centern byggt pulvriserades; partiets förtroende undergrävdes. Ur besvikelsen skapades Miljöpartiet och runt hälften av centerväljarna försvann, sannolikt för alltid. Fälldin sökte som alternativ samverkan med Kristdemokraterna. Kulturkonservatism och viss social reformism förenade partierna. Centern hjälpte Alf Svensson in i riksdagen och han tackade med att ta över centerväljare. En framgångsepok för centern var förbi. Partiets sociala allianser hade rämnat. Tilltron till miljöpolitiken suddats ut, jämlikhetstraditionen undergrävts genom samarbetet med den politiska högern och den upproriska kampen för glesbygden var avblåst.

Partiets programkommission vill i dag ta farväl av såväl Centerns historia som dess ideologi. Centern, historiskt landets kanske mest egalitära parti, ska verka för platt skatt. Enligt modell från USA:s republikanska höger.

Programskrivarnas ultraindividualism bryter med bonderörelsens tro på kollektivism och kooperation. Den högeranarkistiska kritiken mot staten hånar Centerns föreställning om det offentligas uppgift att utjämna mellan stat och land. Skolplikt ska bort och privatundervisning spridas till glesbygden. Fälldin tog i stället staten till hjälp för att bygga ett universitet för glesbygdens och landsortens ungdomar. Han talade ofta om hur svårt han hade att uthärda nyliberaler, sådana som ville privatisera skola, vård och omsorg.

Centern, som alltid varnat för motsättning mellan folk och elit, tycks ha erövrats av ett litet, socialt avskärmat kotteri, programmerat av näringslivets många rika tankesmedjor. De unga narcissisterna söker inte inspiration i Centerns historia utan i gårdagens nyliberala idéproducenter. Annie Lööf säger sig älska tankar och idéer hos Ayn Rand, egoismens och den grovhuggna kapitalismens själva lärdomsguru. Rand, ”den rationella egoismens” förkunnare, var förresten också ideologisk inspiratör för reklammännen i TV-serien Mad Men – den tidens Stureplansgäng."

Min kommentar: Moderaterna förfalskade sin historia om demokratins uppkost i Sverige. Nu gör Centern likadant!

Källa: http://www.dagensarena.se/innehall/olle-svenning-loofs-tar-farval-av-historien-och-ideologin/

Olle Svenning är journalist och författare. Han har bland annat skrivit biografin Fälldin, om Centerpartiets partiledare mellan 1971 och 1985.

Alliansen siffertrixade igår

 FAKTAKOLL. Här är faktafelen och de allmänt aparta inläggen från regeringen i söndagens partiledardebatt. Och källor till hur det egentligen ser ut i verkligheten.


Jan Björklunds (FP) påståenden:
  • Regeringen gör en historisk utbyggnad av järnvägsnätet.
    I verklighetenBudget för projektet nästa år: 0 kronor.
  • S föreslår höjd bolagsskatt.
    I verkligheten: Sänkt bolagsskatt med 8,8 miljarder står det i Socialdemokratiska budgetmotionen.
  • A-kassa ingår i fackmedlemskapet. 
    I verkligheten: Nej. Man kan vara med i facket utan a-kassa, och medlem i a-kassan utan att vara med i facket.
  • 1300 jobb på Espresso House. Skrotad rabatt för unga kostar 130 jobb bara där.
    I verkligheten: Alla på Espresso House jobbar inte heltid.


Göran Hägglunds (KD) påståenden:
  • 41 personer om dagen förtidspensionerades varje dag under Persson
    Värt att veta: Den siffran varierar mellan 20 och svindlande 1575 personer per dag, beroende på vem i alliansen man frågar. 

Annie Lööfs (C) påståenden:
  • Inga sjuka ska utförsäkras.
    I verkligheten: Regeringen lovade detta redan 2009. Ingen sådan reform är planerad av regeringen.
  • Säger att hon inte vill höja flygskatten
    I verklighetenEnligt Centerpartiets hemsida vill Centerpartiet höja skatten på flyget.

Fredrik Reinfeldts (M) påståenden:
  • Vi är på god väg att uppnå miljömålen.
    I verkligheten: Regeringen missar 14 av 16 av sina miljömål.
  • 200 000 fler i arbete under alliansenregeringen.
    Värt att veta: Befolkningen har ökat med 375 000 under samma period. Och i våras pratade Reinfeldt om 300 000 fler i arbete.
  • Högre a-kassa ger färre jobb.
    I verklighetenDet stämmer inte. Mer här»
  • Koldioxidutsläppen minskar.
    I verklighetenUtsläppen ökade med 10% mellan 2010 och 2011 (nyaste siffrorna).
  • Tack vare sjukförsäkringsreformen minskar sjukskrivningarna.
    I verkligheten: Sjukskrivningarna började minska 2003 - fyra år innan reformen.
  • Svenskarna mest sjukskrivna i världen trots att de är friskast.
    I verklighetenInte sant.
  • Man får vara sjukskriven om man är sjuk.
    I verklighetenSäg det till Payam Nazerian, som är döende och numera arbetssökande.
  • Eleverna går fortfarande i Göran Perssons skola.
    I verkligheten: Den förra läroplanen drevs igenom av skoliminister Beatrice Ask på 90-talet. Idag är hon Reinfeldts justitieminister. Göran Persson slutade som skolminister 4:e oktober 1991.
  • Privat vård har förbättrad kvaliteten.
    I verkligheten: SNS har granskat och inte kunnat hitta något sådan samband.
  •  

 

 

Källa: http://www.alliansfrittsverige.nu/2012/10/alliansens-faktafel-i.html

 

Borg bluffar med siffrorna


Det var en känslokall och skrikande finansminister som idag la fram en budget som han själv inte verkar tro på. ”Höj rösten – dåliga argument” verkar det ha stått i hans manuskript.

 

Han vill sänka arbetsgivaravgiften – trots att inte ens företagarna själva säger att det skapar marginellt med jobb. Med lånade pengar dessutom!

 

Han har först infört ett orättvist skattesystem som inte kommit pensionärerna till del. Det har ”tagit” en månadslön av oss. Nu ska vi få en 50-lapp, som inte ens kompenserar för ett års inflationen.

 

 

Vi står inför en allvarlig lågkonjunktur, men Borg trollar upp prognoserna till en nivå som ingen annan tror på. För att på detta sätt inbilla oss att han har pengar att skyffla in i storföretagens vinstpåsar.

 

Höjd a-kassa och högre pensioner sätter mer fart på ekonomin än sänkt bolagsskatt.

 

Borg visar vilken samhällsklass han är företrädare för - de rika. Till oss övriga faller smulor som inte ens täcker inflationen.

 

Borgs trollande med siffror kommer att kosta oss dyrt. Deras sk. ”jobbpolitik” fungerar inte. Arbetslösheten är rekordstor. Den moderata politiken förstör en hel ungdomsgeneration utan arbete.

 

Det är hög tid att syna Anders Borgs bluffsiffror om framtidens utveckling.  

Konkurs för regeringen?

 

"För knappt ett år sedan stod Fredrik Reinfeldt (M) på TCO:s kongress och sa:

– Vi har en god utveckling på svensk ­arbetsmarknad just nu och en utveckling med 300 000 nya jobb till 2015 är inom räckhåll.

Han pratade om öppen arbetslöshet på 3 procent. Eller 5 procent om man räknar som EU.

Enligt SCB:s officiella statistik är ­arbetslösheten nu 7,8 procent. Sysselsättningsgraden, andelen av befolkningen med jobb, minskar. Siffran för ungdomsarbetslösheten, den statsministern en gång kallade ”skapad synvilla”, var i januari 24,2 procent.

Reinfeldts politiska idé var att sänka skatten och klämma åt sjuka och arbetslösa. Det skulle ge nya jobb och fler som ville ta jobben.

 

Den politiken har prövats i snart sex år. Men, var är jobben?

 

Fredrik Reinfeldt är klar nu, politiken är genomförd. Roligare än så här blir det inte.

På skolans område har Jan Björklund (FP) också haft snart sex år på sig för att förbjuda kepsar i skolan och sänka ­kunskapskraven i de praktiska utbildningarna.

Skolan blev inte heller bättre

Resultatet är att andelen elever som går ut grundskolan med behörighet att gå ­vidare på gymnasiet minskat. Varje år sen regeringen tillträdde. Enligt PISA som utvärderar skolans kvalitet i olika länder försämras nu svenska elevers kunskaper i jämförelse med andra. Kunskapsskola? Nja.

Björklunds båda flaggskepp för att stärka läraryrket, lärarlegitimationen och den nya lärarutbildningen, håller dessutom på att fallera. Legitimationen är uppskjuten på obestämd tid och intresset för den nya utbildningen verkar lågt.

Björklund har samma problem som Reinfeldt har med jobben. Jan Björklund är också klar. Skolan blev inte bättre, vad ska han göra nu?

Efter valet blev Göran Hägglund (KD) socialminister. Regeringens stora reform sedan dess har varit att ge riskkapitalister fritt spelrum i vård och omsorg.

Pengarna gick till skatteparadis

Resultatet såg vi i höstas med vanvård, vägda blöjor och patienter som svalt ihjäl på Caremas äldreboende medan pengarna gick till skatteparadis. Med KD på ­socialdepartementet har människor ­blivit rädda för att bli gamla.

Men om inte privatiseringar löser äldreomsorgens problem, vad ska Hägglund göra då? Det var ju den politik han hade.

Inom borgerligheten fanns en dröm om att få regera mer än en mandatperiod ­utan att splittras. Då skulle politiken få tid att fungera och de skulle få bevisa att de hela tiden haft rätt.

Nu har politiken fått tid att fungera. 389 000 människor är arbetslösa. 13 000 elever går ut grundskolan utan tillräck­liga kunskaper. Socialstyrelsen fick 150 tillsynsärenden mot Carema att utreda. Men regeringen är klar nu." skriver Anders Lindberg i AB.

 

 

Så rätt han har. Regeringens "jobblinje" har totalt havererat och är konkursmässig!

Det är hög tid att byta bort dom - dom har ju ingen "medicin" kvar annat än lägre skatt åt de rika! 

"Jobbskattepolitiken" var inget annat än den gamla högerns skattesänkarpolitik för de rika!

Reinfeldts pensionsålder

 

När moderaterna misslyckas med att ha en politik som ger ungdomen sysselsättning så försöker man ändra focus på andra saker. Nu ska vi pensionärer piskas ut på arbetsmarknaden. Och då blir ju faktiskt fler unga utan arbete. Låt dom få jobben istället!

Jag själv gick i pension i förtid och en ung person fick jobba istället! Och det kostade inte samhället en enda krona!

Bara fegt Anders Borg

 Igår tillrättavisade statsminister Fredrik Reinfeldt sin finansminister Anders Borg.

Detta sedan Borg på nytt uttryckt ilska över att bankernas ”provocerande” ränteupplägg, bonusar, marginaler och mångmiljardvinster består trots att den ekonomiska krisen skakar stora delar av västvärlden. Borg antydde att en ny skatt kan införas. Men Reinfeldt viftade bort förslaget och förklarade att det som Anders Borg uttrycker inte alls är ett förslag utan "en frustration".

Borgs ”förslag” var helt enkelt ett utspel från en politiker som inte är beredd att göra politik av sin analys.

Det är inte första gången. Gång på gång, i snart fyra år, har Anders Borg attackerat bankerna i varierande hårda ordalag.

Vilka löner och vilka bonusar man har är inte de enskilda företagens ensak”,sa Borg angående bankdirektörernas monsterpengar redan 2008. Han gjorde dock inget av detta. 2009 sa han att han vill se hårdare regler och sa sig också ha bred uppslutning bakom detta. ”Den politiska viljan att reglera bonussystemen är mycket stark” konstaterade han då. Inget hände dock. 2010 ville han ”fortsätta att fundera på att skärpa regelverket” om bankerna inte skärpte sig. Något beslut kom förstås inte. När bankerna under 2011 ökade vinsterna ytterligare var det dags igen. Borg förklarade att hårdare regler och lagar var något han vill införa. ”Det finns inte någon anledning för bankerna att skicka räkningen vidare till hushållen” motiverade han. Sen hände ingenting.

Detta är bara ett enda exempel per år. Men Borg har varit ute i media med liknande påståenden mer än tio gånger till sedan 2008. Vi kan nu konstatera att det var tomma ord. Och dagens utspel höll inte ens ett dygn innan statsministern avfärdade det som enbart retorik i högt tonläge.

Vad säger detta om Anders Borg? Är han inkompetent och usel på att få sin politiska vilja igenom eller är han bara en populist som reflexreagerar för att blidka journalister som frågar vad han vill göra?

Personligen tror jag inte att han vill lägga sig i för jag tror inte att han vill att politiker ska lägga sig i med regler över huvud taget. I stället för att göra politik, stifta lagar, vill han vara en sträng farbror som plockar poäng på att moralisera över bankernas val. Precis som när han återkommande beskriver ekonomin i meteorologiska termer eller pratar om aktiemarknaden som en vargflock ställer han sig utanför och berättar vad han ser – vilket inte är hans uppdrag – i stället för att ge sig in och ta tag i något. Smutsa ner händerna.

Detta gör han förstås av ideologiska skäl. Men då får han stå för det.

Feglinjen, att inte göra något - eller ens vara beredd att göra något – samtidigt som man svär, gnäller, muttrar och gnyr över hur det ser ut, är inte acceptabel.

I alla fall inte om man ska kalla sig politiker, än mindre om man är finansminister.

Det är hög tid att byta ut honom!

 

 

Källa: 

 

Reinfeldt ljög oss rakt i ansiktet!

 



I höstas sa Reinfeldt att vi inte ska behöva satsa pengar i Greklands konkursbo.
http://www.expressen.se/nyheter/1.2602249/reinfeldt-svenska-skattebetalare-behover-inte-betala-for-greklands-kris

Nu säger han
Den svenska regeringen föreslår att Sverige ska ställa upp med vad som kallas "betydande belopp"”

Snacka om att ljuga oss rakt i ansiktet!

Svenskarna har röstat emot Euron. Han har inget mandat att vi ska behöva ställa upp med miljardbelopp!

Det torde röra sig om kanske 10000 - 20000 kr för var o en av oss!
 

 

(m) från välfärd till ofärd...

 Naiva politiker har själva skapat problemen i äldreomsorgen.


Se bara på vår finansminister Anders Borg, som i ett närmast yrvaket utspel nu talar om lagstiftning för att stoppa utförsel av våra skattemedel till välfärdsbolagens konton i skatteparadis.

Men Anders Borg är självfallet inte så dum och yrvaken som det kan förefalla.

Tvärtom så har han naturligtvis hela tiden varit medveten om vilka effekter de marknadsekonomiska krafterna skulle ha på den alltmer privatiserade vården.

Anledningen till att ingen stopplag införts tidigare är naturligtvis att det då hade skrämt bort de anbudsgivare som man snabbt ville locka in på den nya lönsamma "välfärdsmarknaden".

Att miljoner eller t o m miljarder i skattemedel skulle föras ut till skatteparadis kunde finansministern räkna ut på förhand. Att vårdbolag är drivna av ekonomiskt vinstintresse, åtminstone i några fall, skulle pressa verksamheten "inåt" för att skapa besparingar och vinstmarginal, även det kunde finansministern räkna ut på förhand.

Likaså att detta, i några fall, skulle drabba Agda 92 år, eller Nils 87 år, på ett sådant sätt att de fått onödiga infekterade liggsår, eller förvärrats i sin demens på grund av bristfällig stimulans.
 
Det är med andra ord en cynisk inställning som framträder.

De moderata politikerna har  varit iskallt kalkylerande: "Lite svinn får man räkna med!"

Det “svinnet” kan räknas både i skattepengar och ökat lidande.


Idag tvingas en pensionär som erbjuds en privat äldreboendeplats i Carema att tacka JA fast man egentligen vill ha en kommunal plats. För annars har man tackat nej till äldreomsorgsplats. Nåt reellt val finns inte!

Det märkliga "valet" har den här regeringen försatt pensionärerna i.

Högern privatiseringsiver har tyvärr drivit Sverige från välfärd till ofärd.

Och det är tyvärr nog bara början av vad som kommer att komma fram av lidande för oss pensionärer.

Borgerliga äldreomsorgs- illusioner och felaktigheter

 

Såg på SVT-debatten torsdagkväll om missförhållandena i äldreomsorgen. De borgerliga partierna sprider illusioner om att det är bra med och  finns en valfrihet till äldreboenden.

 

Så här är det:

  • Det finns normalt inga lediga platser i äldreboenden. När någon dör erbjuds platsen i det boendet till den äldre som MEST är beroende av plats. Något ””val” av boende finns normalt inte. Tackar man nej så tar någon annan platsen.

  • Ett äldreomsorgsboendets kostnader består till 80% av lönekostnader och personalbemanning. Resterande är husens avskrivning och ueppvärmning samt mat och förbrukningsmaterial.

  • Erfarenheterna från de privata bolagen visar att det är personalbemanningen som kraftigt dragits ner och gett de stora vinster till de utlandsägda företag.

 

Jag har personlig erfarenhet från upphandling av äldreboenden i Vilhelmina (Saxnäsgården). Det gav på sin tid stora vinster till Pingströrelsen som då ägde Saxnäsgården. Jag vet att kommunen hade högre kvalitet i sina boenden.

 

Jag har också släktingar som bor/bott i ett äldreboende. Både kommunala och privata. Så jag vet hur det ligger till. Till o med Caremas i Umeå.

 

De borgerliga partierna sprider illusioner om att det är så bra med privat drift. De ger sken av att det viktigaste är att välja. Vi ser väl hur det blivit med våra val av el. Det har blivit sämre och dyrare. Likadant med apoteken. Sämre utbud med högre priser. Och när man privatiserade vin- och sprit så gick staten miste om stora inkomster och skattefifflet tog över. Dessutom förlorade vi jobb i Sverige.

 

Nu börjar vi se hur privatiseringarna gnager oss in på revbenen med liggsår och fallolyckor. Samtidigt som vinstkraven ökar och ökar.

 

Den borgerliga politiken går mot sitt vägs ände. Ögonen börjar öppnas för svenskarna så sakteliga.

 

Valfrihet i äldreomsorgen är en illusion!

 

P-O Moström

pensionerad fd. socialchef

 

KD ministern hycklar om äldreövergreppen

Äldreminister Maria Larsson (KD) har uttryckt sin bestörtning över vanvården på äldreboenden i Stockholm, och finansminister Anders Borg (M) har rasat mot att vårdbolagen smitit från skatten.
 
Problemet är att de tydligen informerades om problemen redan 2008. Sydsvenskan:
Redan i oktober 2008 varnades Maria Larsson för dålig kvalitet i privata vårdföretag. Enligt Riksrevisionens fanns en betydande ”risk för att missförhållanden inom privat bedriven äldreomsorg inte upptäcks”.

Regeringen har inte skaffat sig tillräcklig kunskap om äldreomsorgsmarknaden fungerar tillfredsställande”, skrev Riksrevisionen.

Samma år fick Anders Borg en larmrapport från Skatteverket, som ”identifierat ett antal skatteplaneringsförfaranden” där vårdbolag trollade bort vinster genom att göra skatteavdrag för fiktiva ränteutgifter till riskkapitalbolag.
 

På så sätt undkom svenska vårdbolag svensk bolagsskatt. Deras moderbolag var ju registrerade i utländska skatteparadis. 

Ministrarna hycklar i frågan! Dom får väl partistöd av skattesmitarna?


De försöker rädda sitt  eget skinn och skyffla frågan under mattan genom att sätta till utredningar som ska hålla på i åratal!

Reinfeldts som Kadaffi?

 

Reinfeldt verkar ha fått storhetsvansinne. Som Kadaffi så tror han visst att han är oövervinnerlig! För på moderatkongressen har han berättat att moderaterna vinner valet 2014! Något verkar ha stigit honom åt huvudet....


Glöm aldrig vad hans sagt för framtiden!

Ny forskning visar nämligen att hälften av väljarna bestämmer sig under valrörelsen. 

 

Och glöm aldrig vad Bildt sa om Libyen när Libyerna började slå sig fri från Kadaffi!

Han stödde inte opposionen - utan Kadaffiregimen -  från början!

Hur kan Reinfeldt ha kvar en sån utrikesminister med olja på fingrarna... (Hade dom ett bra oljeavtal med Kadaffi...)

 

En bra analys av Reinfeldts stöddighet finner du här:

Färre tror på Reinfeldt....

Färre tror på Reinfeldt och Borg.

Reinfeldt varnade för visioner. Han hade hört kritiken om det idéfattiga Moderaterna. Varför en vision som leder oss tillbaka?


Retoriken är ytterst märklig. Ett samhälle som som inte har utveckling sönderfaller. För Reinfeldt är plånboken samhället. En ny generartion kommer och ser framför sig att de får avsluta sin utbildning utan jobb och utan framtid. De ska även ska belastas med en enorm och oförlåtlig skuld.

De flesta tillhör familjer med en anspråkslös bakgrund, barn som gjorde exakt vad de fick veta att de borde göra att studera och att komma in på högskolan. De straffas inte bara utan de förödmjukas – klassas som lata och moraliskt ansvarslösa personer. Det sovande folket.

Vi ser ett Sverige som avhumaniserar oss. Värdet på en människa i Sverige, blir hennes produktionsvärde. Sjuka producerar lite och därför får de lite. Ansvarsfullt och bra för Sverige enligt Reinfeldt och Borg. Det kallas för jobblinjen. Arbete och näringsliv hör ihop. En arbetskraftsbrist är att vänta. Arbetslösa och sjuka ska hungra mer efter arbeten som inte finns p.g.a. utebliven investering.

Vi ser en bankvärld som rånar hushåll och nationer. Vi ser en höger som skapar misärskapande struktur som göder toppen. Nordea (Nordbanken) kan plocka hem 33 miljarder 2010 i kristider.

En jordbrukare vet att han/hon måste investera för skörd. En företagare vet att han/hon måste investera för underhåll och utveckling.

För M är det av ondo. Det är att gå tillbaka.

M-visionen är att "Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre- fyra decennierna.",- citat finansminister Anders Borg 1992. 

Ett (M)onsterprojekt.

Och när det gäller jämlikheten så röstar moderaterna inte för kvotering i bolagsstyrelserena. Så ser dom på jämlikhet när det kommer till kritan.

Reinfeldt show på moderatkongressen....

 

Jag lyssnade på Fredrik Reinfeldts tal på moderatkongressen igår medan jag städade. Ett mycket märkligt högertal i jämförelse med förra ledaren Boman som SVT sände strax före. Man skulle kunna säga att han ”läxade upp” de som lyssnade i kongressalen.

 

Han pekade ut tre områden. Det första han tog upp var överkonsumtion, stressen att ständigt köpa nytt, talesättet ”Den som har flest prylar när han dör vinner”. Det han lyssnat in – och vädjade till partikamraterna att lyssna in – var tröttheten över detta och trenden att köpa och sälja begagnat mellan privatpersoner. Ska han sänka Sveriges industri? Läser i Svenska dagbladet att Svensk Näringslivs chef tar helt avstånd från Reinfeldt.

 

De andra två områdena var jämställdhet mellan könen och vikten av starka institutioner. Ska jag tolka auditoriet var det nog ganska överraskande och inte så ”moderat-typiskt”. Spännande blir att följa vad som ska hända inom jämställdheten. Snacka om moderatfjäskande.

 

 

Fredrik Reinfeldt poängterade också att politik är att ”värna allmänintresset”. Allmänintresset hyr inte dyra konsulter, till skillnad från alla särintressen, sa han. Hur många gånger har vi inte hört hur moderaterna agerar för att slå sönder vår gemensamma sociala välfärd. Men nu ger han sked av något annat.

 

 

Reinfeldt talade ju i första hand till sina egna, men det inte den kaxige vinnaren som talade, det var istället två andra ledord han präntade in: Lyssnande och Ödmjukhet. Särskilt att lyssna. Däremot nästan inget av mantrat ”Ansvar”… Ja inte kan man säga att moderaterna har lyssnat på alla som förlorat sin a-kassa och sjukersättning. Ska det bli ändring.....

Sen så protesterade han mot amerikanska politiker som vill ha kvar dödsstraffet. Själv kommer jag ihop de Vindelnmoderater som INTE tagit avstånd från tanken på dödsstraff i Sverige. Det var en riktig käftsmäll på dom.

Reinfeldt gillade inte Visioner utan talade emot detta.

Det är inte så konstigt – den ”nya moderaterna” har ju inget att komma med – annat än det vanliga – att gynna de rika. Ska det där hans snack mot opposionen som har visioner om jämlikhet, rättvisa och en god och hållbar miljö.



Jag tror inte att väljarna är så dum som Reinfeldt verkar tro.




Höger (m)antrat dras vidare...

 

Höger - (M)antrat dras vidare av den borgerliga regeringen- jobbskatteavdrag - arbetslinjen.


I tron att det skapar jobb. Men det finns inga sådana “bevis”. Istället förfaller delar av vår sociala välfärd ytterligare. Trots att ekonomin är i växande och nu endast är tillbaka till läget för 4 år sedan.

Vi har en massarbetslöshet på runt 8 procent och en ökande långtidsarbetslöshet. En eftersatt arbetsmarknadspolitik och en slaktad arbetsmiljöpolitik. En infrastruktur som faller sönder. Socialförsäkringar och en välfärd som krackelerar och
tynar bort.

En av västvärldens sämsta a-kassor. Rekordmånga unga som saknar både jobb och bostad.

En ökande barnfattigdom, och stadigt ökade klyftor mellan de som har och inte har.


Så grattis till alla med redan fyllda börsar: Det blir mer att åka utomlands för - eller köpa importerade Kinesiska varor - som inte skapar ett enda jobb i Sverige! Medan vi pensionärer ser högre elpriser och bensinpriser!

“Regeringen har pengar men ingen politik, bara ett drygt år in i mandatperioden.” skriver Göran Eriksson i SVD.  Jag håller med!

Endast mantrat kvarstår: Skattesänkning!
 
.........................................

Så har då Borg visat en tabell på vilka som tjänar mest och som kommenterats av en annan bloggare. Läs den också!

http://storstad.wordpress.com/2011/04/13/vardbitrade-med-23-200-krman-vem-da/
 
 
 
 
.
Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Högerns tigerbluff

 

Högerregeringen försöker inbilla världen att Sveriges ekonomi går som tåget. 

En titt i SCB:s officiella siffror för bruttonationalproduktens utveckling visar att

sedan man tog över regeringsmakten så har inte ekonomin totalt sett ökat!

Så det är inte så konstigt att regeringens "jobbpolitik" har misslyckats! 

Fortfarande nära 9 procents arbetslöshet! När man tog över makten var den 3% lägre!

 

Eller vad sägs om dessa siffror:

År kvartal BNP
2007K4 874 663
2008K1 815 899
2008K2 852 158
2008K3 765 688
2008K4 829 464
2009K1 761 827
2009K2 791 660
2009K3 716 604
2009K4 819 090
2010K1 780 932
2010K2 831 030
2010K3 765 697
2010K4 882 542

I diagramform. 

 

Anders Borg opålitlig

 "

Finansminister Anders Borg solar sig just nu i glansen av starka tillväxtsiffror. Fjärde kvartalet växte svensk ekonomi med 7,3 procent i årstakt. Det låter mycket, men säger ingenting om svensk ekonomis framtid och väldigt lite om var vi är i dag. 


Vår ekonomi har nu en hög tillväxt jämfört med andra länder av samma skäl som den föll snabbare under 2009. På grund av vårt exportberoende är vi oerhört känsliga för vad som händer i omvärlden. Det är inget konstigt med det. Att det skulle vara regeringens förtjänst är det få seriösa bedömare som håller med om. 

Faktum är att vi 2010 inte ens kom tillbaka på samma BNP som 2007. Det är inget vidare resultat för en tigerekonomi. Det är viktigt att komma ihåg detta när Fredrik Reinfeldt och Anders Borg nu åker världen runt för att skryta med svensk ekonomis framgångar. Regeringens stora misslyckanden - hög arbetslöshet och växande klyftor - nämndes inte i festtalen i Davos. 


Jag kan inte påminna mig att någon tidigare svensk finansminister har slagit sig för bröstet i en situation när arbetslösheten ligger över åtta procent. 2012 är arbetslösheten fortsatt nästan sju procent, enligt Borgs senaste prognos. Så hög arbetslöshet är inte direkt typiskt för en tigerekonomi. Mer trovärdiga prognosmakare, som riksbanken och konjunkturinstitutet, har en ännu mer pessimistisk bedömning. I en annan tid, när vi väntade oss mer av politiken, hade så låga ambitioner från en regering lett till ett ramaskri. 



Samtidigt som Borg i går höll presskonferens för att presentera sin nya prognos för svensk ekonomi kom, ironiskt nog, statistik som visar att de ekonomiska klyftorna i Sverige växer oförminskat. Om vi lägger åt sidan kapitalvinsterna, som naturligt nog sjönk till följd av finanskrisen, så har inkomstskillnaderna ökat i Sverige varje år som den borgerliga regeringen har suttit vid makten. Det är ett dystert facit för en regering som gick till val på att hålla ihop Sverige och bekämpa utanförskapet. 



Regeringen har hittills, oavsett konjunktur, alltid ordinerat samma medicin: nya jobbskatteavdrag och försämringar i trygghetssystem och arbetsvillkor. Nu verkar det som att Reinfeldt och Borg, på tvärs mot de andra regeringspartierna, vill fortsätta att tillämpa sin universalkur. Trots att det finns få mer kostsamma och ineffektiva sätt att bekämpa arbetslösheten. Det vore ett synnerligen obegåvat sätt att använda de starka statsfinanser som grundlades under Göran Perssons regeringstid. 
Politiskt är Sverige i dag i ett märkligt läge. Socialdemokraterna, det ledande oppositionspartiet, har sedan valet lidit av existentiell ångest och lagt sig på terapisoffan. Förhoppningsvis blir partiledarvalet en nystart. Vägen tillbaka för socialdemokraterna borde inte vara särskilt svår. Det handlar om att lägga fast en politik för full sysselsättning, hög tillväxt och rättvis fördelning. 



Sverige är ett land med stora investeringsbehov.

  • Vi behöver en infrastruktur som gör att människor kan ta sig till jobbet, även när det är dåligt väder.
  • Vi behöver bostäder, så att människor kan flytta dit där jobben finns och nya växer till.
  • Vi behöver ett utbildningsväsende som ger de kvalifikationer som krävs i en modern industri- och tjänstenation.
  • Vi behöver arbetsmarknadsutbildningar, som hjälper människor att ta sig från branscher som krymper till branscher som växer.
  • Vi behöver trygghetssystem som hjälper människor vidare - och inte utförsäkrar dem för att det ser bra ut i statistiken. Hur svårt kan det vara?    "


Skriver
OLA PETTERSSON i Expressen.

 

Jag håller med!

Eftersom den svenska kronan är så stark just nu så innebär detta att svensk exportindustri kommer att tappa ca 30% i framtida exportinkomster. Vi lever med andra ord i en stor bubbla som troligen kommer att spricka om 2-4 år.

Borg är inte att lita på. Han är en en moderat propagandist som försöker dölja att klassklyftorna ökar! 

 

.

Reinfeldt - efter storhet kommer fall?

 


Reinfeldt verkar vara "populär" idag. Det var också en annan nyliberal på sin tid - Bush! Men fallet gick fort! Att Reinfeldt är "populär är väl inte så konstigt efter oppositionens ledarkris. Men det är långt till nästa val och kommer nog att ändra sig snabbt.


Energin har börjat sina och kritiken breder ut sig i de borgerliga leden. Regeringen verkar efter fyra år vara mer inriktad på att förvalta de nyliberala privatiseringsidéerna än på att peka ut nya visioner.  Moderaternas förslag om en sjätte skattesänkning vittnar om ett slags intellektuellt lättja. Den borgerliga fantasin brukar koka ner till – skattesänkningar. Som alltid gynnar de med störst börs. Den politiken kommer inte att föra arbetslösheten tillbaka under sex procent.

 

MP byter språkrör. S letar efter en ny ledare. Och även Lars Ohly torde få träda tillbaka som partiledare för V. Det borde kunna innebära en nytändning, samtidigt som troligen  både centerledaren och Kd-ledarna har bytts ut. Detta är en scenförändring värd att hålla i minnet dagar som dessa när regeringen har ett stabilt övertag i opinionen. 

 

Kom ihåg att de borgerliga partierna var uträknade efter valet 2002 och att de rödgröna hade ett ”ointagligt” försprång 2007 (som mest 20 procentenheter).

 

Men det kräver att oppositionen och framför allt S gör hemläxan mer genomgripande än efter valförlusten 2006. Alldeles för mycket förhöll sig S till den nya moderata agendan och för lite fokus låg på att skapa en egen berättelse. Eftervalsdebatten har verkligen spretat åt olika håll.

 

Mona Sahlin pekade i sitt tal innan jul ut samarbetet med V och fokus på ”bidrag” som viktiga skäl till valförlusten. Visserligen är Lars Ohly, trots att han är en pragmatisk politiker, förknippad med partiets kommunistiska förflutna. Men huvudproblemet låg inte där. Och förstås inte heller i att a-kassa och sjukförsäkring ska ge trygghet vid arbetslöshet och sjukdom.

 

Nej, problemet var att oppositionen inte hade en trovärdig berättelse om Sverige i dagens globala värld. Och framför allt inte kopplad till konkreta politiska förslag som övertygade väljarna. Här finns en paradox. 


Vänstern har bättre svar på välfärdens framtid och hur en politik för jobb och ekonomisk utveckling ska se ut. Och den gröna omställningen är ett projekt Fredrik Reinfeldt aldrig kommer att bottna i. Här kan en ny ledare för (s) - Lena Sommestad betyda mycket.

 

Efter finanskrisen är det uppenbart att det är de skandinaviska modellerna som har framtiden för sig. Inte avreglerad kapitalism som i USA och Storbritannien, eller kommunistisk kapitalism som i Kina.

 

Det krävs både ett bättre ideologiskt självförtroende och en förmåga att konkretisera idéerna i konkret politik. Om nästa ledargeneration lyckas härvidlag kan scenförändringen komma snabbare än någon kan ana i dag.


Om inte Reinfeldts regering krackelerar redan de närmaste åren så kommer verkligheten att se helt annorlunda ut om 4 år. 
 
Med en trolig krasch för euron som vi får vara med och betala för med minst 25000 kronor var och en av oss.

De nyliberala teoriernas tid är snart uträknad!

Solidaritet och ett riktigt miljötänkande hör framtiden till! Det är bar en tidsfråga innan bensinen kostar 20 kronor litern. Då krävs nya lösningar. Det klarar inte Reinfeldts gäng!
 
 
 

Högerns moderna slavhandel

 

TV4Nyheterna berättade på måndagen hur företag tjänar stora pengar genom att utnyttja långtidsarbetslösa. En karriärcoach kallar reformen för modern slavhandel.
 
 


Karriärcoachen Michael MacLaine som arbetat mycket med långtidsarbetslösa är mycket kritisk till regeringens reform och de så kallade Fas 3-jobb. 
- Det är en form av modern slavhandel, säger han.

 

Själva idén med reformen var att ge arbetslösa en fot in på arbetsmarkanden och dessutom en bättre tillvaro. Istället många långtidsarbetslösa sämre av sina Fas 3-jobb, enligt MacLaine.


- Jag har träffat ett antal personer som mår mycket sämre. Jag mötte en kvinna som brast i gråt på sin arbetsplats, säger MacLaine.


Enligt TV4 har det fått massor med mejl där enskilda beklagar över hur dom blir behandlas i högerregeringens slavhandel med de arbetslösa. 

 

Företagarna tjänar pengar på slavhandeln utan att ge de behövande några riktiga arbetsuppgifter.

 

Högern fortsätter att klyva samhället!

 

Sj eländet - privatiseringens fel



1939 beslutade riksdagen att förstatliga hela järnvägsnätet. Skälet var bl.a. att enskilda entreprenörer inte kunde klara de gigantiska investeringar som järnvägstrafiken krävde men också att logistiken och underhåll behövde en huvudman.

1988 delades SJ. Banverket fick ansvaret för bannätet och SJ för trafiken. Sedan dess har problemen ökat för tågtrafiken och idag är missnöjet ganska utbrett med försenade tåg, eftersatt underhåll, uteblivna investeringar; kort sagt delningen av SJ i ett banverk och ett trafikföretag har inte varit lyckosamt.


Infrastrukturminister Åsa Torstensson föreslagna avreglingen av SJ:s trafikmonopol som då skall upphöra. Sammantaget: regeringen tar ett avgörande steg mot en privatisering av svensk järnväg och därmed en utförsäljning av vitala delar av vår infrastruktur. Regeringen går därmed längre än de flesta andra jämförbara länder trots de hittills negativa erfarenheterna av den förda politiken.

Idag finns det en berättigad kritik mot tågtrafiken.

På Nya Zeeland privatiserades järnvägen redan 1993 av den nationella regeringen. Efter år av kapitalförstöring där aktien i olika turer åkte upp men mest ner sitter nu Nya Zeelands regering med ett på tillgångar tömt bolag. Inte nog med det, en arbetsplats där personalen har åtta gånger större risk av dö i olyckor jämfört med likvärdiga arbetsplatser på Nya Zeeland. Nu har visa av misstagen Nya Zeeland återreglerat järnvägen fullt ut.


Regeringens politik är till skada för tågresenärerna, för säkerheten, för miljön och inte minst för Banverkets ekonomi. Regeringens förslag att bolagisera Banverket och en ytterligare avreglering av SJ måste omprövas av en ny regering. Regeringen vill av ideologiska skäl så förtvivlat gärna skapa en marknad som inte finns och inte har några förutsättningar att bli livskraftig. Kostnaderna är oförsvarbara och rimmar illa med regeringens av den själv påstått tagna ansvar för statens finanser.

Till och med förre högerledaren Adelsohn protesterar nu. Han  erkänner nu att allt är som hann säger ”Allting är slitet. Vi har inte underhållit våra system.”

Under ett helt politiskt liv har Ulf Adelsohn fajtats för marknadsanpassning och privatiseringar. Som M-ledare 1981–86 gick han i bräschen för nyliberalismens intåg i Sverige. Men på ålderns höst verkar Adelsohn ha kommit på andra (läs bättre) tankar.

 

I radio-Ekot den 27 december tycker Adelsohn, numera ordförande för SJ, att det blivit för mycket splittring, uppstyckning och bolagisering på järnvägsmarknaden i Sverige. ”Det gamla SJ är uppdelat i åtta delar, nio till och med kan man säga, och då blir det väldigt, väldigt svårt och tungt”, suckar Adelsohn i radiointervjun.


I stället efterlyser den gamle högerledaren – högst rimligt – mer statlig styrning och samordning för att komma till rätta med den senaste tidens tågkaos. Han vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över det splittrade ansvaret och dessutom ser över vilka investeringar som krävs för att järnvägen ska fungera.

 

Källa: http://dagbladet.se/insandare/1.2625760-de-jobbar-allt-for-kortsiktigt

Det nyliberala priatiseringseländet kostar oss pengar, miljö och service! Men vissa rika fyller sina penningbörsar på eländet!

 

Det är dyra notor som högerpolitiken lämnar efter sig!

 

 

 


 

 

SJ kaoset - regeringens sabotage och ansvar

ripa.riksdagen.se/ripa.fcgi 


Jag åkte tåg förra måndagen. Från Östersund till Stockholm. Ska bli spännande tänkte jag. Få se nu om SJ håller tiden. Dagen innan fick jag ett SMS från SJ: "Tåget har blivit inställt pga fordonsskada. Vi beklagar". Snacka om att jag blev snopen!

Med ett neddraget underhållsanslag och med en investeringsbudget, som på fyra år skall minska till en tredjedel mot i år, är det fråga om nedläggning igen. Vi riskerar åter vad Jan du Rietz beskrev i sin bok Den stora tågurspårningen. Väljarna är bedragna. 

 

I valet gick Alliansen ut med att järnvägens andel av investeringarna jämfört med vägens skulle vara 57 procent under långtidsbudgeten. Tre procentenheter högre än i år. Det var svaret Järnvägsfrämjandet fick i sin valenkät till partierna. I stället halveras andelen till 27 procent till 2014.

 

Anders Borg vill annorlunda. Han har länge hävdat att Sverige i många år har överinvesterat i järnväg. I stället för att huka sig ner inför finansministern och få skämmas, borde moderata järnvägsvänner stå upp för vad man lovade i valet. Egentligen bör Borg avsättas. En minister, som har så dålig kunskap om järnvägens behov, och som visar så liten vilja att sätta sig in i vad han enväldigt vill besluta om, är inte värd förtroende.

Det är nu alliansen som har ansvaret. Det går inte längre att skylla ifrån sig järnvägens brister i dag på socialdemokraternas otillräckliga anslag för mer än fyra år sedan. Det går inte att skylla SJ och Trafikverket för kommande vinterkaos, som troligen blir värre än förra vinterns. De gör så gott de kan. Det är pengarna som fattas. Hamnar ansvarigheten där den hör hemma ligger alliansen illa till i vår.

 

En stor del av järnvägsnätet har kapcitetsproblem. Bristen på reserver gör att störningar som orsakas av dåligt underhåll på infrastruktur och materiel fortplantas i hela landet. De direkta kostnaderna för tågens förseningar i vinter var tre till fyra miljarder kronor. De indirekta med människor som inte kom till arbetet, industrier som måste stanna och kommande överflyttningar av transporter till väg är större. Det är fråga om Sveriges konkurrensförmåga.

Underhållskulden för järnvägen är åtta miljarder, enligt vad som framgick av f. d. Banverkets framtidsplan, och den ökar med en och halv miljard om året. Alltmer av underhållet får skötas akut för att avhjälpa fel i stället för att vara förebyggande. Det blir dyrt och ger onödiga stopp i trafiken.


Att spara genom att inte underhålla det kapital vi har i järnvägen är dumsnålhet. Att satsa på stora motorleder, som Förbifart Stockholm, är kapitalförstörelse, när vi står inför en framtid med sinande olja. De pengarna hade varit bättre använda till kollektivtrafik.


Inför den framtiden måste vi använda alla resurser vi kan till att bygga och återupprusta järnväg för att kunna trygga försörjning och transporter. Det kommer bara att finnas bränsle för en del av dagens vägtrafik. Den kan bara bli kompletterande. Borg och hans likasinnade har inte hängt med sin tid. Nu är det järnvägen som måste bli huvudalternativet. 


Regeringen satsar inte pengar i Norrbotniabanan och drar in anslagen kraftigt till att underhålla SJ. Så är den medvetna nyliberala högerpolitiken i verkligheten!

 

Tillägg: i dagens riksdag debatterades SJ. Lyssna på detta inlägg. Här hör vi vad Trafikverket själv sagt.

PS

Jag kunde dock åka tåg till Stockholm. Fick ta ett tidigare tåg. Det höll faktiskt tiden. Att sen bombmannen tydligen hade som plan att spränga den på centralen känns väldigt otäckt. Men det är tydligen den "betalning" vi får för att vi skickat trupper till Afghanistan!
 

Borgs tomma budget

 

Anders Borg talar leende om ”full sysselsättning” när den är 8,4 %. Men budgeten innehåller inga konkreta åtgärder för att nå "full sysselsättning". Moderaterna har vunnit två val på ”jobbpolitiken”. Men Anders Borg har inte levererat.

 

Borg försöker  ha en intellektuell och farbroderlig stil.Det är förvånande med tanke på det faktiska utfallet av Anders Borgs politik. BNP föll med drygt 5,1 procent 2009. Sveriges ekonomiska utfall förra året var ett av de värsta i hela världen. I år ökar tillväxten med 4,8 procent. Så nu är det optimistiska tongångar i den ekonomiska debatten. Att Sverige över dessa två år sammantaget backar glöms bort.

 

Visst berodde nedgången förra året på den internationella krisen. Sverige drabbades av ett stort exportbortfall. Men regeringens motåtgärder var minimala. Särskilt jämfört med andra länder. Regeringen tror på ”strukturpolitik” och generell makropolitik – efterfrågestimulanser står lågt ner på prioriteringslistan. Fokus har legat på åtgärder som ökar arbetsutbudet, men dessa har haft marginella eller obefintliga effekter på sysselsättningen.

 

Borgs grundreflex är att politiken och regeringen inte ska göra så mycket. Någon annan ska ta ansvar. Detta märktes särskilt under industrikrisen förra året. Det blev på det hela taget inga särskilda insatser från regeringens sida. Sverige har förlorat 50 000 industrijobb som inte kommer tillbaka. Och arbetslösheten har skjutit i höjden. Nu ligger den på 8,4 procent. Trots att retoriken lovade något helt annat.

 

Nu meddelar Anders Borg att arbetslösheten kommer att sjunka till år 2014. Och att den kommer att ligga på samma nivå som 2006 då Borg tog över det ekonomiska rodret. Runt sex procent. Vi är tillbaka på ruta ett - om hans profetia besannas. Mycket snack och lite verkstad, med andra ord. Eller för att tala ren svenska: detta kommer att vara åtta förlorade år. Dessutom lär arbetslösheten sedan öka, för åren 2013-2014 prognostiserar regeringen att konjunkturen viker nedåt igen.

 

2006 sa Borg att Sverige med sex procent utan jobb hade massarbetslöshet. Ändå talar han 2010 med stort självförtroende nu återigen om ”full sysselsättning”. Denna höga svansföring förblindar de borgerliga tidningarna och tydligen den offentliga opinionen.

 

Regeringen har i praktiken kapitulerat och accepterat den höga arbetslösheten. Vi serveras kosmetiska åtgärder som inte skapar fler jobb, som ännu fler jobbcoacher. 

 

Tro honom inte! Jag skulle tro att arbetslösheten kommer att cementeras fast och snarare ligga mellan 8 och 10% om fyra år! Ty allt pekar på att vi har en stor internationell kris framför oss med USA och England i täten som sänker efterfrågan kraftigt. 

 

Att gödsla de rika i Sverige med pengar i fickorna skapar väldigt få nya jobb. Statistik visar att pengarna försvunnit utomlands. Mer import och fler utlandsresor. 

 

Borgs politik är bara en kopia av Bushs skattesänkarpolitik för de rika i USA och idag ser vi vart det har lett. Vad som är att vänta är USA-imperiets fall.

 

Borgs hurtfristiga ordflöde är till syvene och sist bara tomma ord för oss vanliga svenskar! 


Han försöker inbilla oss att han har kontroll av läget.

 

Jag tror honom inte!


P-O Moström

tf chefsekonom

Reinfeldt´s krumsprång?

 

2004 skrev Fredrik Reinfeldt mfl en motion Motion 2004/05:K228
till riksdagen med bla följande lydelse:

”Att riksdagen efter ett allmänt val inte har möjlighet att pröva vem som skall ha ansvaret för regeringsmakten framstår som märkligt. Därför bör sittande regering alltid avgå efter val. Det måste vara tydligt för väljarna vilket parlamentariskt underlag en regering har.

Det är rimligt att reglerna för regeringsbildning ändras på så sätt att det i ett oklart parlamentariskt läge är talmannen som får i uppdrag att utse den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som tolereras av en riksdagsmajoritet.”
Undertecknade gjorde Sten Tolgfors (nu försvarsminister), Beatrice Ask (nu justitieminister), Cristina Husmark Pehrsson (nu socialförsäkringsminister) och Fredrik Reinfeldt (nu statsminister). Motionen hette ”En frihetens författning”.


Vad kallar man då det här? 
Krumsprång? 
Makt korrumperar? 
Principlöshet?

Rättvist valresultat?

 
Valresultatet till riksdagen är klart.

Alliansen har fått 2 936 286 röster = 49,98% av till riksdagen valda partier 5 874 494.
 
De Röd-gröna + SD har fått 2 938 208 röster = 50,02 %

Om man även räknar med övriga partier som inte når 4% så når inte Alliansen hellre egen majoritet. Den skulle då vara 49,27%.

Skulle det inte ha funnits en 4-procentsspärr skulle PP, Fi och SPI fått ett mandat var!
 
Alltså är det inget fel på fördelningen av mandaten! 

Slutsatser:

Alliansen misslyckades att nå egen majoritet!

Det är bara för partierna att acceptera svenska folkets vilja och jobba efter det!

Det ska bli spännande att se när Reinfeldt tar Åkesson i sin famn!

Alliansens pyrrhusseger

 
Så har då Reinfeldt fått ett nytt stödparti till höger om sig i Riksdagen- SD. Men han vill än inte ta i dom med "tång" - så han kommer nog att ta dom i sin famn istället i framtiden! De "nya moderaterna" har försökt ge sken av att vara ett mittenparti så dom har ju faktiskt lämnat högerfältet friare. Så de bär själv ett ansvar. Men först lite spel för gallerierna från Reinfeldt.


För SD kommer nog aldrig att fälla en Reinfeldt-regering!

Valresultatet är inte klart ännu så det är nog för tidigt att gissa vad som kommer att hända.

 

Med liten sannolikhet får alliansen egen majoritet. Sannolikt är att de blir i minoritet - dvs en faktisk valförlust. Om de tänker sitta kvar med en "hoppande majoritet" blir det intressant för oss pensionärer. 


 

Svenska folket är i majoritet mot den orättvisa beskattningen av oss pensionärer.


 

 

SD och de Röd-gröna vill ta bort det! Få se nu om de alla står fast vid sina vallöften!


 

Reinfeldt får nog lära sig att i så fall sitta vid makten och genomföra en annan politik än vad han tänkt!


Reinfeldt kan ha vunnit en riktig pyrrhusseger! Om inte valresultatet idag visar att de får egen majoritet!

 

 
(Uttrycket härrör från Pyrrhus, som efter ett framgångsrikt slag mot romarna år 280 f.Kr. skall ha yttrat: "En sådan seger till, och jag är förlorad.")

Pensionärerna och Sverige"demokraterna"...


Valets resultat ser ut att bli en rysare. Alliansen har ju indirekt inbjudit Sverige"demokraterna" i valrörelsen och nu ser det ut som om dom kommer in i riksdagen.
 

Vad har vi då att vänta oss?

Om Alliansen blir större än de röd-gröna - och SD till höger därom - så kommer SD att ställa krav på Alliansen. Faller dom undan för de främlingsfientliga tankarna. Man måste ju säga att Folkpartiet plöjer vägen för detta med sina förslag i valet.

Troligen blir det ett läge i riksdagen där varje omröstning avgör hur beslutet bli. Och om SD står vid sitt valprogram så kan det bli att vi pensionärer blir vinnare och att Alliansens skatteorättvisor mot oss pensionärer blir överkörda. 

För i SD:s program står att de:
 
"kan inte acceptera att pensionärerna, som under lång tid fått se sina villkor försämras, också skall beskattas hårdare än löntagare och vill därför avsätta minst 13 miljarder kronor till en rejäl skattesänkning för landets pensionärer"

Om de röd-gröna blir större än alliansen så kommer förstås vi pensionärer att gynnas då de är konsekvent för ett borttagande av skatteorättvisorna mot oss pensionärer.

 
Om SD inte kommer in så avgör förstås valresultatet om vi pensionärer ska få uppleva större skatteorättvisor eller ej. Skattesänkningarna ska bli mer för de rika än för pensionärer om Alliansen segrar och det blir en fullständig utjämning om de röd-gröna vinner!

Valet är lätt för oss pensionärer: Ta någon av de röd-grönas valsedlar! Det säkraste valet!