Det var en känslokall och skrikande finansminister som idag la fram en budget som han själv inte verkar tro på. ”Höj rösten – dåliga argument” verkar det ha stått i hans manuskript.

Han vill sänka arbetsgivaravgiften – trots att inte ens företagarna själva säger att det skapar marginellt med jobb. Med lånade pengar dessutom!

Han har först infört ett orättvist skattesystem som inte kommit pensionärerna till del. Det har ”tagit” en månadslön av oss. Nu ska vi få en 50-lapp, som inte ens kompenserar för ett års inflationen.

Vi står inför en allvarlig lågkonjunktur, men Borg trollar upp prognoserna till en nivå som ingen annan tror på. För att på detta sätt inbilla oss att han har pengar att skyffla in i storföretagens vinstpåsar.

Höjd a-kassa och högre pensioner sätter mer fart på ekonomin än sänkt bolagsskatt.

Borg visar vilken samhällsklass han är företrädare för - de rika. Till oss övriga faller smulor som inte ens täcker inflationen.

Borgs trollande med siffror kommer att kosta oss dyrt. Deras sk. ”jobbpolitik” fungerar inte. Arbetslösheten är rekordstor. Den moderata politiken förstör en hel ungdomsgeneration utan arbete.

Det är hög tid att syna Anders Borgs bluffsiffror om framtidens utveckling.  

 Igår tillrättavisade statsminister Fredrik Reinfeldt sin finansminister Anders Borg.

Detta sedan Borg på nytt uttryckt ilska över att bankernas ”provocerande” ränteupplägg, bonusar, marginaler och mångmiljardvinster består trots att den ekonomiska krisen skakar stora delar av västvärlden. Borg antydde att en ny skatt kan införas. Men Reinfeldt viftade bort förslaget och förklarade att det som Anders Borg uttrycker inte alls är ett förslag utan "en frustration".

Borgs ”förslag” var helt enkelt ett utspel från en politiker som inte är beredd att göra politik av sin analys.

Det är inte första gången. Gång på gång, i snart fyra år, har Anders Borg attackerat bankerna i varierande hårda ordalag.

”Vilka löner och vilka bonusar man har är inte de enskilda företagens ensak”,sa Borg angående bankdirektörernas monsterpengar redan 2008. Han gjorde dock inget av detta. 2009 sa han att han vill se hårdare regler och sa sig också ha bred uppslutning bakom detta. ”Den politiska viljan att reglera bonussystemen är mycket stark” konstaterade han då. Inget hände dock. 2010 ville han ”fortsätta att fundera på att skärpa regelverket” om bankerna inte skärpte sig. Något beslut kom förstås inte. När bankerna under 2011 ökade vinsterna ytterligare var det dags igen. Borg förklarade att hårdare regler och lagar var något han vill införa. ”Det finns inte någon anledning för bankerna att skicka räkningen vidare till hushållen” motiverade han. Sen hände ingenting.

Detta är bara ett enda exempel per år. Men Borg har varit ute i media med liknande påståenden mer än tio gånger till sedan 2008. Vi kan nu konstatera att det var tomma ord. Och dagens utspel höll inte ens ett dygn innan statsministern avfärdade det som enbart retorik i högt tonläge.

Vad säger detta om Anders Borg? Är han inkompetent och usel på att få sin politiska vilja igenom eller är han bara en populist som reflexreagerar för att blidka journalister som frågar vad han vill göra?

Personligen tror jag inte att han vill lägga sig i för jag tror inte att han vill att politiker ska lägga sig i med regler över huvud taget. I stället för att göra politik, stifta lagar, vill han vara en sträng farbror som plockar poäng på att moralisera över bankernas val. Precis som när han återkommande beskriver ekonomin i meteorologiska termer eller pratar om aktiemarknaden som en vargflock ställer han sig utanför och berättar vad han ser – vilket inte är hans uppdrag – i stället för att ge sig in och ta tag i något. Smutsa ner händerna.

Detta gör han förstås av ideologiska skäl. Men då får han stå för det.

Feglinjen, att inte göra något - eller ens vara beredd att göra något – samtidigt som man svär, gnäller, muttrar och gnyr över hur det ser ut, är inte acceptabel.

I alla fall inte om man ska kalla sig politiker, än mindre om man är finansminister.

Det är hög tid att byta ut honom!

Källa: 

 Så har dom då visat SVT:s program om “världens bästa skitskola”. Med sorg i hjärtat ser man hur jättestora vinster plockas ut ur systemet -och eleverna lämnas i sticket!

Se programmet här: http://urplay.se/165325

Det nya baggböleriet - borgarböleriet - som ruinerar oss.

 Enligt SVT tar fler o fler riskkapitalister över skolorna i Sverige och för ut pengarna till skatteparadisen. Skrämmande är att var 5:e svensk skola är redan i profitörernas händer.

Privata skolor ger oss ingen insyn i dess ekonomi och skötsel. De anställda har inte yttrandefrihet till pressen. Offentlighetsprincipen sätts ur spel totalt. Vi kan inte ens begära en kopia på en faktura etc.

Höger - (M)antrat dras vidare av den borgerliga regeringen- jobbskatteavdrag - arbetslinjen.

 "

Finansminister Anders Borg solar sig just nu i glansen av starka tillväxtsiffror. Fjärde kvartalet växte svensk ekonomi med 7,3 procent i årstakt. Det låter mycket, men säger ingenting om svensk ekonomis framtid och väldigt lite om var vi är i dag. 

Vår ekonomi har nu en hög tillväxt jämfört med andra länder av samma skäl som den föll snabbare under 2009. På grund av vårt exportberoende är vi oerhört känsliga för vad som händer i omvärlden. Det är inget konstigt med det. Att det skulle vara regeringens förtjänst är det få seriösa bedömare som håller med om. 

Faktum är att vi 2010 inte ens kom tillbaka på samma BNP som 2007. Det är inget vidare resultat för en tigerekonomi. Det är viktigt att komma ihåg detta när Fredrik Reinfeldt och Anders Borg nu åker världen runt för att skryta med svensk ekonomis framgångar. Regeringens stora misslyckanden - hög arbetslöshet och växande klyftor - nämndes inte i festtalen i Davos. 

Jag kan inte påminna mig att någon tidigare svensk finansminister har slagit sig för bröstet i en situation när arbetslösheten ligger över åtta procent. 2012 är arbetslösheten fortsatt nästan sju procent, enligt Borgs senaste prognos. Så hög arbetslöshet är inte direkt typiskt för en tigerekonomi. Mer trovärdiga prognosmakare, som riksbanken och konjunkturinstitutet, har en ännu mer pessimistisk bedömning. I en annan tid, när vi väntade oss mer av politiken, hade så låga ambitioner från en regering lett till ett ramaskri. 

Samtidigt som Borg i går höll presskonferens för att presentera sin nya prognos för svensk ekonomi kom, ironiskt nog, statistik som visar att de ekonomiska klyftorna i Sverige växer oförminskat. Om vi lägger åt sidan kapitalvinsterna, som naturligt nog sjönk till följd av finanskrisen, så har inkomstskillnaderna ökat i Sverige varje år som den borgerliga regeringen har suttit vid makten. Det är ett dystert facit för en regering som gick till val på att hålla ihop Sverige och bekämpa utanförskapet. 

Regeringen har hittills, oavsett konjunktur, alltid ordinerat samma medicin: nya jobbskatteavdrag och försämringar i trygghetssystem och arbetsvillkor. Nu verkar det som att Reinfeldt och Borg, på tvärs mot de andra regeringspartierna, vill fortsätta att tillämpa sin universalkur. Trots att det finns få mer kostsamma och ineffektiva sätt att bekämpa arbetslösheten. Det vore ett synnerligen obegåvat sätt att använda de starka statsfinanser som grundlades under Göran Perssons regeringstid. 
Politiskt är Sverige i dag i ett märkligt läge. Socialdemokraterna, det ledande oppositionspartiet, har sedan valet lidit av existentiell ångest och lagt sig på terapisoffan. Förhoppningsvis blir partiledarvalet en nystart. Vägen tillbaka för socialdemokraterna borde inte vara särskilt svår. Det handlar om att lägga fast en politik för full sysselsättning, hög tillväxt och rättvis fördelning. 

Sverige är ett land med stora investeringsbehov.

• Vi behöver en infrastruktur som gör att människor kan ta sig till jobbet, även när det är dåligt väder.
• Vi behöver bostäder, så att människor kan flytta dit där jobben finns och nya växer till.
• Vi behöver ett utbildningsväsende som ger de kvalifikationer som krävs i en modern industri- och tjänstenation.
• Vi behöver arbetsmarknadsutbildningar, som hjälper människor att ta sig från branscher som krymper till branscher som växer.
• Vi behöver trygghetssystem som hjälper människor vidare - och inte utförsäkrar dem för att det ser bra ut i statistiken. Hur svårt kan det vara?    "

Skriver
OLA PETTERSSON i Expressen.

Jag håller med!

Eftersom den svenska kronan är så stark just nu så innebär detta att svensk exportindustri kommer att tappa ca 30% i framtida exportinkomster. Vi lever med andra ord i en stor bubbla som troligen kommer att spricka om 2-4 år.

Borg är inte att lita på. Han är en en moderat propagandist som försöker dölja att klassklyftorna ökar! 

.