Den som är sugen på hårdrock för hela slanten under kommande helg kan ta och bege sig ner till Sundsvall och CLUB DESTRÖYER imorgon.

Arvikas hårdrockande Enforcer gör Sundsvallsdebut fredag 29 oktober!
Som support kan vi presentera powertrion Roadkill och HarleQeen!

Att kalla Enforcers musik för Old School Heavy Metal känns inte helt rättvist, då “tidlös hårdrock” är ett mer passande uttryck. Bandet bilades 2004 och efter några demoinspelningar släppte de debutalbumet “Into The Night” i november 2008. Gruppens andra fullängdare, “Diamonds”, släpptes 24 maj i Europa på det anrika brittiska bolaget Earache Records. En skiva som med all säkerhet kommer att bli det stora genombrottet!

Här snackar vi en djupdykning 20 år bakåt i tiden och bandet har lyckats med att plocka med sig det bästa från giganter som Iron Maiden, Helloween och Rage. 80-talshårdrock i högform. Körerna, riffen, drivet och sången. Allt sitter helgjutet!

Att Enforcer kommer att agera support åt Airbourne på deras Europaturné, som startar i november, säger en hel del om bandets framtidsutsikter!

Oavsett om du går igång på tidlös metal eller ej, du kommer att gå igång på Enforcer. Införskaffa “Diamonds” och höj volymen. Kom ihåg att även om du inbillar dig  att det måste vara en best-of-skiva så är det inte det… I bandet hittar vi bla Adam Zaars som har gästat Deströyer tidigare med Tribulation och Repugnant.

Lokala Roadkill gjorde Deströyerdebut med Tribulation och Kaamos för snart ett år sedan. En spelning som gav blodad Deströyertand. Nu är powertrion tillbaka med nytt, übercoolt material! Norrlands svar på Motörhead!

HarleQeen står för kompetent, melodiös hårdrock som kastar en sylvass flört med 80-talet!

Det var under en mörk och regnig kväll 1987 i Wroclaw (Polen) då ett gäng ungdomar bestämde sig för att spela den hårdaste metallen som världen någonsin skådat. Rob Bandit, Python, Bastard, Edi och Rak bildade vad som skulle bli ett av de första tidiga Polska band inom thrash/death metal scenen. De gjorde allting rätt; nitar, spikar, långt hår, rå image osv. De hade dock inte räknat med en liten sak och det är att deras bandnamn skulle bli offer för otaliga skämt de nästkommande decennierna. Det är mitt nöje att presentera er för:

MAGNUS anno 198?

Nu är ju jag dock inte ute efter att håna detta band på något sätt, de gör ju liksom inget fel i det de gör utan det är oturligen bara bandnamnet som leder till små roligheter som ovan. Såvida inte MAGNUS betyder "Ond bråd död" på Polska så kommer jag nog alltid att ha problem med bandnamnet. Varför tar jag då upp MAGNUS?

Jo, det är nämligen så att MAGNUS är aktuella med en ny platta kallad "Acceptence of Death" och med tanke på att jag inte lyssnat på MAGNUS sedan 1992-års "I Was Watching My Death" så tyckte jag att det var dags att kolla in MAGNUS igen.

Lyssna och döm själva, men i mina öron så låter MAGNUS anno 2010 som ett bra MAGNUS. Ni hittar MAGNUS hemsida på adressen: www.MAGNUSmetal.com

Jag kontrar Daniel Nordström's blogg om att "Standing Man" är en Liverpool supporter genom att berätta den riktiga sanningen.

"Standing Man" är i själva verket en förklädd gammal dödsmetallare som har en brinnande kärlek till svenska dödsmetall-trion TORTURE DIVISION.

Istället för att prata fotboll med "Standing Man" så tog jag mig ett litet snack med honom angående hans syn på dagens Metalscen, det här är vad han hade att säga.

Vad tycker du om dagens scen jämfört med hur den en gång i tiden var?
-Torture Division!!!!

Helgen 5-6 November anordnar ju RADIO SUFFER ett 20-års jubileum på Scharinska där b.la. gamla nerlagda lokala band så som JOHNNY'S BOMB, DISORGE och KARANDASH skall uppträda. Hade du tänkt att besöka denna nostalgiska tillställning?
- Jag är tyvärr fast med att stå här och övervaka Umeås befolkning, så det ser lite mörkt ut för tillfället.

Jag får tacka för denna korta pratstund och låter dig avsluta med lite sista ord om du har några?
-  Jag tycker att alla skall surfa in på www.torturedivision.net och ladda ner bandets två demo-trilogier (gratis självklart) och bara njuta av bra dödsmetall. Sedemera tycker jag även självklart att alla skall ta och köpa deras T-shirts samt CD versionerna (trilogi nr.2 släpps inom kort på CD) av demosarna. Om inte annat så gör en liten donation på sidan för att hjälpa TD att förse oss med gratis hård musik.

Jag tackar "Standing Man" för detta och tar och passar på att njuta av en ledig helg för en gångs skull.

Jag skrev för ca. en månad sen om att jag är en nördig och pedantisk skivsamlare. (länk)

Jag tänkte mig att jag skulle ha lite uppföljning i hur detta projekt urartar sig och just nu känns det som att jag kommit en liten bit på vägen, första halvlek är över i sportligt ordalag. Vad innebär då detta? Jadu, egentligen ingenting men i.o.m att Pop.nu för fin statistik över saker och ting kan vi ju ta och kolla hur ställningen ser ut.

Antal Skivor: 
482
Artister med flest skivor i samlingen:
King Diamond (13 st)
Edge of Sanity (9 st)
Mercyful Fate (8 st)
Dimmu Borgir (7 st)
Anal Cunt (6 st)
Bolag med flest skivor i samlingen:
Nuclear Blast (35 st)
Black Mark Productions (24 st)
No Fashion Records (23 st)
Roadrunner Records (21 st)
Earache Records (17 st)
Format:
Egentligen oväsentligt i och med att jag fortfarande inte tagit mig förbi CD skivorna.
Mest populärt releaseår:
1996 (48 st)
1994 (38 st)
1995 (36 st)
1997 (35 st)

Vad säger detta hittills om mig som skivsamlare?
- Att jag är ett stort fan av King Diamond, men även att jag har kärlek till tokigheter så som Anal Cunt.
- Att Tyska Nuclear Blast är ett bolag som släppt mycket bra, men även att Svenska bolagen Black Mark Productions och No Fashion Records har erbjudit bra skit.
- Åren 1994-1997 måste ha erbjudit massa med härliga releaser.

Jag blir faktiskt förvånad över att jag hade så många Dimmu Borgir skivor, vet att jag bara för ett par år sedan sålde iväg originalpressen av "For All Tid" (No Colours Records) på Tradera antagligen till någon kid som säkerligen fick använda hela sin månadspeng. Men nog om detta, jag tänkte ta en titt på lite av de skivorna som gjorde 1994-1997 till så bra år.

Axplock av bra skivor i samlingen släppta mellan 1994-1997:
:1994:

Absu - "Barathrum: V.I.T.R.I.O.L" CD 1994 (Osmose Productions)
Amorphis - "Tales From The Thousand Lakes" CD 1994 (Nuclear Blast)
Cradle of Filth - "The Priciple of Evil Made Flesh" CD 1994 (Cacophonous Records)
Emperor - "In The Nightside Eclipse" CD 1994 (Candlelight Records)
Enslaved - "Frost" CD 1994 (Osmose Productions)
In Flames - "Lunar Strain" CD 1994 (Wrong Again Records)
Marduk - "Opus Nocturne" CD 1994 (Osmose Productions)
Mayhem - "De Mysteriis Dom Sathanas" CD 1994 (Deathlike Silence Productions)
Mercyful Fate - "Time" CD 1994  (Metal Blade Records)
:1995:

At the Gates - "Slaughter of The Soul" CD 1995 (Earache Records)
Crown of Thorns - "The Burning" CD 1995 (Black Sun Records)
Death - "Symbolic" CD 1995 (Roadrunner Records)
Immortal - "Battles in the North" CD 1995 (Osmose Productions)
In The Woods... - "HEart of the Ages" CD 1995 (Misanthropy Records)
King Diamond - "The Spider's Lullabye" CD 1995 (Massacre Records)
Lord Belial - "Kiss the Goat" CD 1995 (No Fashion Records)
Moonspell - "Wolfheart" CD 1995 (Century Media)
:1996:

Amon Amarth - "Sorrow Throughout the Nine Words" MCD 1996 (Pulverised Records)
Ancient Wisdom - "For Snow Covered The Northland" CD 1996 (Avantgarde Music)
Arcturus - "Aspera Hiems Symfonia" CD 1996 (Ancient Lore Creations)
Dark Funeral - "The Secrets of the Black Arts" CD 1996 (No Fashion Records)
Edge of Sanity - "Crimson" CD 1996 (Black Mark Productions)
Hypocrisy - "Abducted" CD 1996 (Nuclear Blast)
Impaled Nazarene - "Latex Cult" CD 1996 (Nuclear Blast)
Inquisitor - "Walpurgis - Sabbath of Lust" CD 1996 (Shiver Records)
King Diamond - "The Graveyard" CD 1996 (Massacre Records)
Kvist - "For kunsten Maa Vi Evig Vike" CD 1996 (Avantgarde Music)
Marduk - "Heaven shall burn... When we are...." CD 1996 (Osmose Productions)
Mercyful Fate - "Into The Unknown" CD 1996 (Metal Blade Records)
:1997:

Ancient Wisdom - "The Calling" CD 1997 (Avantgarde Music)
Children of Bodom - "Something Wild" CD 1997 (Spinefarm Records)
Defleshed - "Under the Blade" CD 1997 (Invasion Records)
Dimmu Borgir - "Enthrone Darkness Triumphant" CD 1997 (Nuclear Blast)
Limbonic Art - "In Abhorrence Dementia" CD 1997 (Nocturnal Art Productions)

Dra åt fanders!!!!
Det var inte en diger lista på klassiska album av världsklass, jag fick mig en liten tripp längs "memory lane" när jag satte ihop listorna ovan och förstår nu hur man en gång för alla, kring åren 1994-1997, inte kunde annat än att förälska sig ännu mer (än vad man redan var) i den extrema musikens värld.

Jag återkommer eventuellt till ämnet när alla CD's förts in på Pop.nu. Detta för att se hur mycket som eventuellt ändras när jag har en komplett bild. Sedan återstår bara alla LP's, MC's och eventuellt Musik DVD's.

AEON - "Path Of Fire" CD 2010 [Metal Blade] (signerad)

Tävlingen är nu avslutad och vinnaren av plattan ovan blev:

Annely Nordlund

Grattis Annely, ett mail har skickats till dig och skivan skickas under veckan.

FACIT
#1

Hammer + Smashed + Face = "Hammer Smashed Face" som då är en klassisk låt från CANNIBAL CORPSE-"Tomb of the Mutilated" platta från 1992.
#2

Ung Vänster (Left) + Hand + Stig (Path) = "Left Hand Path" som är både en låt samt titel på ENTOMBED's fantastiska debutplatta från 1990.
#3

Flo Rida (Ride) + Thé (The) + Lightning McQueen från Cars (Lightning) = "Ride The Lightning", METALLICA's andra album från 1984.
Extrahjälpen till #3Rida (Ride) + Thermos-rmos= (The) + Blixt Gordon/Flash Gordon = (Lightning)

Ett stort tack till alla er som tävlade!!!
Det är tack vare er som jag fortsätter med dessa tävlingar.
Ni kan förvänta er minst en till tävling innan årets slut.
//TK

Video #7Rhapsody - "Rain of A Thousand Flames" Video 2001
(OBS!! Känsliga tittare varnas, det visas ett par tissevårtor i videon)

Motivering: 1997 hörde jag Italienska RHAPSODY för första gången och detta på Finsk radio under en husvagnssemester. Jag tyckte faktiskt om det jag hörde, dock så har bandet i dagsläge tjatat ut sig själv rejält. När jag såg denna video första gången så visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, antar dock att jag skrattade så att jag grät. 

10 dagar, 10 videos tänkt som "utfyllnad" i bloggen i och med att jag är bortrest i två veckor. Men även en genomtänkt lista för 10 videos som på ett eller annat sätt utmärker sig och därmed förtjänar en plats på en lista som enbart rymmer 10.

Video #1

ANTHRAX - "Deathrider" Video (2004)

Motivering: ANTHRAX nyinspelning av klassiska låten "Deathrider" ["Fistful of Metal" 1984] till samlingsalbumet "The Greater of Two Evils" CD 2004 har förärats med en av de bästa lågbugdet videosarna som någonsin gjorts. Det går helt enkelt inte att inte digga medans man kollar på videon. Fantastiskt!!

Då var det dags för en liten tävling igen. Minnet är bra men kort, jag har sedan releasen suttit och tryckt på ett signerat exemplar av skivan nedan, klar att tävlas ut.

AEON - "Path Of Fire" CD 2010 [Metal Blade] (signerad)

För att delta i tävlingen skall ni helt enkelt lösa de tre rebusarna nedan, förrutom "titeln" ni klurar fram vill jag att ni nämner bandet bakom titeln.

#1

#2

#3

När ni klurat ut svaren så skickar ni de till blashyrkhbloggen@deathdomain.com
(märk mailet med "Aeon-tävling")

Tävlingen pågår till 17 Oktober och en vinnare utses dagen där på.

*Fråga 3 är lite klurigare och mer långsökt, gett upp? Du hittar en till ledtråd  här
(mer hjälp tänker jag inte ge;)

And She goes na na na na na na na na na na na na na na na na na na na na na na na. na na na na na na na She's got the look!

Kan man se ut hur man vill? Får man se ut som man vill? Vad är ok och vad är inte ok?

Frågorna är minst lika många som svaren, men här nedan tänkte jag redogöra lite egna tankar som kretsat i huvudet de senaste dagarna, nu kör vi.

I frågan om man får och kan se ut som man vill när man lirar extrem metal så köper jag det mesta i 9 av 10 fall. I min värld så är musiken "numero uno" följt av allt det resterande som innehåller allt från utseende/image till det grafiska osv. Notera dock att jag skriver i 9 av 10 fall och det är just det där sista fallet som jag kommer att fokusera mig på. Anledningen till att detta ämne har snurrat i mina tankar under ett par dagar stavas ABIGAIL WILLIAMS.

ABIGAIL WILLIAMS, Amerikanskt "Symfoniskt Black Metal" band från Phoenix, skivaktuella med andra fullängdaren "In the Absence of Light" [Candlelight]. Jag finner plattan fantastisk främst på grund av de EMPEROR vibbar jag får, vad jag dock inte "vågat" göra ända sedan jag för första gången hörde bandet är att kolla in hur de ser ut/framställer sig själv visuellt. Vi kan kalla det för en stark fobi mot band som dykt upp under 2000-talet och då främst Amerikanska band. Jag förväntar mig alltid nu för tiden "det värsta".

Och vad är då det värsta i min värld?

Jag antar att jag är gammaldags i denna fråga. Istället för att just här gå in i att detaljerat förklara vad jag menar så tycker jag att ni skall titta på denna video med ABIGAIL WILLIAMS från deras debutplatta "In The Shadow of a Thousand Suns" 2008.

Abigail Williams - "Into the Ashes" Video

Jag vet inte riktigt varför och vad det är som vill få mig att bara skrika att de måste ha lagt fel musik på fel bands video. Som om att ett bra Black Metal bands video av något misstag har mixats ihop med valfritt Amerikanskt Nu-Metal/Metalcore bands video. Jag vet ju själv hur löjligt detta kan låta men jag kan ju inte förneka att just i dessa fall (1 av 10) som vi diskuterar så spelar tyvärr utseendet en stor roll.

Jag kommer så väl ihåg när Ihsahn från EMPEROR (kan dock ha varit Satyr från SATYRICON också?) rakade av sig håret som bland de första inom BM scenen (iaf i mina ögon). Då tänkte man, vad fan är det som händer? Vart är världen på väg?

Va? Tack för hjälpen Google, NOT!

Nu tappade jag ju tråden helt. Ja just ja, fallet ABIGAIL WILLIAMS är långt ifrån första gången då jag tappat lite av lusten att lyssna på ett band. När jag tänker efter så var första fallet redan 14 år sedan i form av HECATE ENTHRONED, som i dagsläge är mer eller mindre ökända för just videon som fick mig att se på bandet på ett helt annat sätt och som slutade med att jag sålde skivan i fråga för att musiken aldrig  lät lika bra efter att videon etsat sig fast i min hjärnbalk.
Hecate Enthroned - "An Ode For A Haunted Wood" Video

Nu kommer jag dock i ABIGAIL WILLIAMS's fall att glömma bort deras video och fortsätta digga, i HECATE ENTHRONED's fall så har det redan varit för sent i 14 år. Är detta mån tro ett tecken på mognad? Och eller helt enkelt en större acceptans för att dagens extrema metal scen helt enkelt ser annorlunda ut och att man inte automatiskt pekar på den rakade killen i bandet och säger att han måste vara trummisen?

Jag började detta blogginlägg med frågor, besvarade inga, och lämnar er nu med även mer frågor. Auf Wiedersehen // TK