Veckans Gratis – Ikuinen Kaamos

Av , , Bli först att kommentera 1

         


Artist: Ikuinen Kaamos Titel: Closure
Format: EP
 | Bolag: Eget släpp
Genre: Progressive Death/Black Metal År: 2008
Låtar: 3 | UrsprungFinland 
Längd: 27,48 min.
Hemsida: 
http://www.maddening-media.de
Betyg: 08 / 10

Finska IKUINEN KAAMOS har figurerat här på bloggen tidigare och här har ni chansen att ladda ner deras 2008 års EP som släppts fritt på nätet. Drömsk progressiv death/black inte alls olikt det tidiga Opeth producerade ur sig.

 

Veckans Playlist V.32-2011-I skivsamlingen (I-J)

Av , , 5 kommentarer 0

    


I SKIVSAMLINGEN

Snacka om att Spotify har försämrats. Det första jag matar in till denna playlist är ICED EARTH, resultat: ett par strö låtar från tribut album? Vad hände med Spotify egentligen? Jag som hade förväntat mig att det bara skulle bli bättre i och med USA lanseringen. Men istället har bolag såsom METAL BLADE och CENTURY MEDIA sakta men säkert börjat plockat bort så gott som hela sina kataloger. Pinsamt dåligt resultat till veckans playlist, endast 15 av 54 skivor som står i min samling gick att finna. Ännu ett tecken på att jag aldrig kommer att sluta köpa eller göra mig av med min fysiska samling, vill jag exempelvis lyssna på ICED EARTH då vet jag att den står under bokstaven I i CD-hyllorna.

PS: INTE! "Hellfuck/Killing Christ" (eller "Killing Chris" som det så fint står på Spotify) plattan med INFESTEAD. Är det någon som vet vad detta är för band? 

 

UPPDATERING (10/8): "Century Media Records pull their repertoire from Spotify"


I skivsamlingen (I-J)

I wanna pee on somebody…..

Av , , 1 kommentar 1

 

Nu kanske frasen i bloggtiteln är lite att ta i, men dagens inlägg kommer att avhandla just lyrik och om lite tankar kring varför (för egen del åtminstone) man inte längre lägger riktigt lika stor vikt på lyriken som en gång i tiden. Eller snarare lite funderingar och spekuleringar över varför det blivit just så.

I wanna be somebody,
Be somebody soon
I wanna be somebody
Be somebody too
[W.A.S.P. – "I wanna be somebody" 1984]

Som en liten knodd i mitten på 80-talet var det väldigt lätt att sjunga med till musiken på de få kassetterna som man ägde (W.A.S.P, TWISTER SISTER och KISS), det spelade ingen större roll vad man sjöng, ens engelska var inte direkt på topp och man sjöng helt enkelt bara med på ett manér som liknade originalet. Fröet till detta blogginlägg såddes förra helgen då jag satt på krogen med en polare och ur stereon ljöd just W.A.S.P.s "I wanna be somebody" och jag fick den simpla frågan om de sjunger "Be somebody soon" eller "Be somebody too"?
Med skam i blicken och en liten tids fundering fick mitt svar bli att jag tyvärr inte kunde svara på detta med 100% säkerhet. Detta sved något oerhört, uppvuxen med skivan i fråga osv. Jag bestämde mig för att plocka upp iPhonen och googla fram ett svar, och det är just här en av mina teser kommer fram. Har jag/vi blivit dåliga/sämre på att memorera lyrik och dylikt just p.g.a det nya samhället vi lever i? Ett samhälle där all information finns tillgänglig i fickan.

Jag kommer ihåg en tid då jag kunde rabbla lyriken till exempelvis DISSECTIONs "The Somberlain" både framlänges och så gott som baklänges. En tid då man satt i timmar och kliade sig på huvudet för att tyda skriverierna på MARDUKs "Those of the Unlight" platta (Damn You! versala Frankenstein teckensnitt i silver!). Idag hade jag helt enkelt bara googlat och fått ett svar på under en minut, smidigt förvisso, men detta medför ju även att en del av charmen av att få klura på saken går förlorad. 

Nu låter det ju verkligen som att jag bara sitter här och förbannar dagens teknologi och internet, men faktum kvarstår att jag inte kan sticka under stolen med att dessa två saker faktiskt förbättrat min vardag mer än det har stjälpt. Internet har hjälpt miljontals band att nå ut med sin musik, detta både på gott och ont i och med att det helt plötsligt finns alldeles för mycket musik som man vill ta del av. Eller kan det förresten finnas för mycket musik? Innan internet så köpte man skivor i den mån man hade råd och hade man inte råd med skivor så tape-tradade man med folk runt om i världen. Det fanns således en stor tillgång på ny musik redan då, men den var limiterad till hur pass mycket tid och energi man orkade lägga på handskrivna brev och att spela in kassetter.

Kan det helt enkelt vara så att jag tappat intresse och inte fokuserar på lyriken i dagens skivor på samma sätt som förr?
Svaret på detta måste tyvärr bli ett ja. Missförstå mig rätt dock, det finns fortfarande en hel drös artister vars lyrik alltid kommer att ha en lika stor betydelse som själva musiken. KING DIAMOND är ett gott exempel på detta, då varje nytt skivsläpp med denne herre är det närmaste jag någonsin kommit till en religiös upplevelse. Ritualen är ALLTID den samma; Skiva inhandlas, telefon och alla andra störningsobjekt släcks ner, hörlurarna åker på, jag intar en avslappnad position i soffa/fåtölj, öppnar texthäftet och trycker på play.

Vad jag däremot försöker göra (speciellt när det kommer till skivor jag recenserar) med nästan allt jag lyssnar på, förrutom att lyssna på sången, är att jag åtminstone tar en snabb titt på lyriken (om sådan finns tillgänglig). Lyriken finns ju där av en anledning och inte bara som ett nödvändigt ont (förrutom i OBITUARYs fall kanske;) "Kalle" sitter ju inte bara där hemma och plitar ner en lyrik för att sångaren skall ha något att sjunga, utan oftast handlar det om timmar av hårt arbete och således förtjänar den även att läsas av lyssnaren, speciellt då detta ofta kan höja helhetsintrycket. Nu vet jag ju att dagens sanning tyvärr är den att många avstår från att köpa fysiska exemplar av album och jag vet faktiskt inte alls hur detta fungerar? Får man med en digitalversion av omslagskonsten och eventuell lyrik? Om inte så kan jag åtminstone rekommendera darklyrics.com som en bra källa för lyrik till massor av metal plattor, både nya som gamla.

Som avslutning måste jag erkänna att jag fick lite dåligt samvete efter att ha skrivit detta inlägg och lovar på heder och samvete att än en gång börja lägga mer vikt på lyriken på de skivor jag lyssnar på.

Veckans Gratis – Sheavy

Av , , Bli först att kommentera 1

        


Artist: Sheavy Titel: Republic?
Format: CD
 | Bolag: Rise Above Records
Genre: Stoner/Doom Metal År: 2005
Låtar: 11 | UrsprungCanada 
Längd: 51,02 min.
Hemsida: 
www.sheavy.com
Betyg: 07 / 10

Sverige har HELLFUELED, Canada har SHEAVY……….
Vad har då dessa två band gemensamt? Jo, en sångare som låter väldigt lik käre herr Ozzy Osbourne. SHEAVY är ett band som härjat på sedan 1993 men tyvärr passerat de flesta obemärkt, är du ett fan av stoner rock/doom så bör du absolut kolla in detta band. På sin hemsida bjuder bandet inte bara på en utan fyra av sina skivor för gratis nedleddning. "Republic?" (och resterande skivor) hittar ni via länken nedan.

Musikens makt!

Av , , Bli först att kommentera 2

Nu skall vi ta en liten stund och prata om känslor här på Blashyrkhbloggen. Inte känslor i form av "snutti, snutti", "Kram & puss", "Jag älskar dig" osv. utan om musikens makt och hur musik kan påverka en. 

Musiken har alltid så långt bak som jag kan minnas varit en stor del av mitt liv och förklarar ju även varför jag valt vissa inriktningar i livet. Jag har varit verksam i diverse band sedan 91-92, jag har släppt compilation tapes i mitten på 90-talet, jag har drivit webzine, jobbat som DJ sedan 2004 och sedan 2009 drivit denna blogg samt landat jobb som frilansrecensent för Västerbottens Folkblad. Jag kanske inte ens behöver nämna att jag är en stor skivsamlare;) Har jag då någonsin blivit rik på det jag gör?

Svaret blir ett nej. Och det gör faktiskt ingenting, jag har alltid pysslat med detta p.g.a kärleken till musiken, och i mitt fall så snackar vi en bred kärlek till allt från klassisk hårdrock till de flesta sub-genrerna inom metal. Och just här skattar jag mig väldigt lyckligt lottad, även fast att min sambo tycker att jag har en smal musiksmak, att kunna lyssna och uppskatta det mesta inom hårdrock/metal världen utan att vara insnöad på en eller bara ett par genren. 

Anledningen till varför jag skriver detta blogginlägg är videon ovan. 

Jag satt tidigare idag och skrev recension av skivan som ovanstående låt är hämtad från till Fredagens VF och när jag var klar kände jag mig alldeles utpumpad och slut. Musik kan verkligen röra upp starka känslor inom en:

  • Jag har storlipat på Norrlandsoperan till tonerna av "Settings – Orchestral Game Music" konserten.
  • Jag har lipat mitt i SABBAT (UK) återförenings-gig på Wacken.

Det finns fler exempel, men vi nöjer oss med ovanstående två exempel. En sak som alltid för min del har förstört den fullkomliga euforin som jag upplevt vid tillfällen som de ovanstående är känslan av skam. Men kan ju fan i mig inte stå och lipa inför 2000 andra hårdrockare, eller kan man? Det kanske man kan, och jag lovar mig själv att nästa gång denna eufori infinner sig så skall jag bara släppa lös och njuta av ögonblicket. Ögonvittnen eller ej. Jag älskar musik.

 

Veckans Playlist V.31-2011-Juli 2011

Av , , Bli först att kommentera 0

   


JULI 2011


Trots sommar, sol och tropisk värme så har bolagen fortsatt att pressa ur sig kvalitativa album. Veckans playlist har samlat ihop allt nytt från den gångna månaden. En del godbitar finns att finna, tillika en hel del skräp. 

Bästa Spotifysläppen Juli 2011
Exhumed – "All Guts, No Glory"
Decapitated – "Carnival is Forever"
Dying Fetus – "History Repeats…"
Toxic Holocaust – "Conjure and Command"
 


Nytt Juli  2011