Lage Olovsson

Tisdag 20/8

Vedbacken bär en alldeles särskild biotop.
Liten eller större så växer där kort glest gräs bland bark och skräp. Gräset är vekt och följsamt som håret på en gammal människa. Minsta vindil fönar. Drar som varma fingrar ända ner till fästet där myror skyndar.

Både gräshoppa och groda kan soliga dagar ses ta till flykten framför ens skospetsar. Gräshoppan må vara, men grodan, den ynkligt lilla, hur och varför har den sökt sig till det torraste av ställen. Dit där en osande svordom kunde vara nog för att tända upp förödande eld.

4 kommentarer

  1. Ann-Louise

    Hej Lage! Jag saknar dina betraktelser på bloggen. Är det några nya på gång? Hoppas allt är bra med dig och familjen!

    • Lage Olovsson (inläggsförfattare)

      Hej Ann-Louise!
      Jo det är lugnt. Jag hugger ved och försöker hålla fokus på denna enkla men ganska tråkiga syssla.
      Man blir heller aldrig färdig med vedsamlandet :)
      Ha det fint!
      /L

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>