Högg och körde ett par vedlass denna ovanligt vackra 27 oktober.
Tog tom ut motorcykeln på en tur, fast man väl egentligen borde betänka sin snara hädanfärd och ägna sig åt korsord, körsång och Kungen av Danmark (slags outslitliga karameller som liknade uniformsknappar och som var synnerligen vanliga i mitten av förra seklet).
Vedhuggningen är förresten rena rama avkopplingen när man ligger bra till och redan har något års vedbehov tryggat.
Nu ska den förstås också klyvas så småningom, men det får anstå tills frampå vårvintern när talgoxen låter som han ska igen.