Mycket och många kring fågelmaten idag.
En flock grönfinkar slog redan före åtta ner som ett garail och skrämde i kraft av sitt antal bort ekorren som ställd mot en större numerär lätt blir en smula nervös.
Desto modigare är den när den själv har reserver att kasta in i kampen om brödfödan.
Det fick svärfar erfara när han en gång ertappade ett antal ekorrar som invaderat kornförrådet genom den på kornbodar alltid närvarande – och för ventilationens skull ofta öppna – lilla luckan ovanför dörren. Riven i ansiktet fick svärfar den gången lov att helt enkelt retirera.
Och ett par koltrastar har, som svartklädda entreprenörer beredda att mot skälig ersättning ta sig an nästan vadsomhelst, ända sen niotiden väntat lite diskret vid sidan om. Men dom verkar omatfriska, svartfåglarna, som mor nog skulle ha sagt.