har du tappat ditt kort
din papperslapp
du barfotabarn i livet..

Hustrun städar mellan helgerna.
Det är omgivet av en komplicerad liturgi. Själva städningen är mer som en bisak.
Det handlar mera om förflyttning, varje gång helst utan att missa att passera gå.
Det handlar om att med hjälp av kort, koder och nycklar ta sig förbi diverse försåt utan att larmet går någonstans på södra Sverige och Nationella insatsstyrkan kommer rännande.
Dom skulle nog inte bli så glada, liksom.
Eller så skulle dom bli sådär översvallande glada.
Bara för att hon är kvinna.
Och dom gissningsvis till majoriteten män.
Ut kommer man ju hursomhelst och för det mesta. Även om det inte är att ge sig sjutton på heller. Och svettig blir man som städare sannolikt mer pga ångest än av gammal hederlig kroppsansträngning.
I morse trodde hon att hon tappat (slarvat, skulle väl utfärdaren ha valt att säga) bort sitt inpasseringskort. Dessbättre hittade hon det på bordet i lokalen där det legat inlåst i tryggt förvar hela natten.