Igår var man nederstigen i jordkällaren några timmar.
Felsökning, skulle det troligen kallas på konsultsvenska. Och kosta sjutusen. Plus omkostnader.
Jag menar – trots att man inte direkt behöver söka efter felen där.
Jordkällaren är kortare sagt ett ställe dit man har svårt att tänka sig bjuda in landshövdingen.
Om man säger.
Allra enklast kan den nog beskrivas som en bombkrater. En fullträff.
Tänkte ett ögonblick ta med kameran men insåg att bilderna skulle kunna bli för starka för en generation som polerat laminatgolv med sina blöjbyxor utan att någonsin reflektera över vad som kunde dölja sig under golvet.
Nu lär ju storhopen häromkring historiskt sett vara ur örträskfinnen Hilduinens jordpörte komna. Fast det hjälper väl föga. De flesta av den yngre generationen har troligen ändå ingen aning om hur det kan se ut i en genuin jordkällare.