Han är som lustig kaninen. Säger han eftersom det mesta tyder på det. Varje skutt den tar tycks kräva viss planering och eftertanke – innan. Hoppet hämtas liksom in en liten bit framför kaninens nos, går som en svallvåg under ryggskinnet och rinner ut genom baktassarna.
På ett sätt ser det ut som när kvicksilver långsamt ansamlas på en någorlunda plan yta. På ett annat som när någonting encelligt förflyttar sig.