Lage Olovsson

färgflagor

clem

Lade ena handen över den andra och satt en stund i solskenet på bron igår.
Fjunet på fjolårets klematisblommor liknar maskrosens flyktiga.
Det krävdes två somrar av den brända jordens taktik innan klematisbladstekeln gav upp och tillät klematisen att klättra så pass långt upp på väggen som den nu gjort. Precis som en sorts gudomlig tillrättavisning kapade jag helt enkelt och egenmäktigt ner växten jäms med jordytan två år i rad.
Som en ond regim beskattar nämligen stekeln sin värd alltför hårt om den tillåts hållas. Dess larver äter omsorgsfullt upp alla blad varpå växten svarar genom att i värsta fall till priset av sin egen existens söka svälta ut stekeln genom att sätta allt färre blad och blommor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>