Sorts söckenhelgdag idag och vacuumventilen andas frid ute på kattvindan.
Borde cykla men sitter istället, i alla fall än så länge, och ser hur en skata förföljer ekorren in den sönnersta storgranens pagoda grenverk. Skatan står inte ekorren långt efter när det gäller att snabbt och smidigt rinna upp och ner mellan grenarna. Hon har aggressiviteten på sin sida. Drivs och eldas som ett fackföreningsombud av den. Men till sist har ändå ekorren dribblat bort skatan och kan fortsätta dit den tänkt sig. Till den för dagen, säsongen och ekorrens bara milda förvåning (som ville den endast få saken bekräftad) tömda struten för fågelfrön som vajar lojt i björken.
Jo, dom är väl inte de allra såtaste vänner kan man tänka, ekorren och skatan. Jag har själv sett ekorren fiska fågelungar ur holk mitt på blanka dagen.