Cyklat, målat lite, och sett räven som en rälsbuss passera mellan husen.
Här är icke björn eller varg, men skata mås och räv.
Den hade någonting i munnen, räven.
För litet och för platt för att vara någon av traktens få men antagligen för rävar väldigt åtråvärda höns. Kan dock ha varit något så vardagligt som en bit tunnbröd, ty den bar högt och försiktigt och med blottade tänder precis som man gör när man tar det nygräddade ur ugnen och är rädd att stöta emot.