Lage Olovsson

gulärlor

Av , , Bli först att kommentera 25

Gulärlor på tunet.
Under en ganska lång följd av år vet jag mig knappt ha sett en enda. Eller så har jag bara inte letat tillräckligt noga. Har litegrann stannat för att det öppna landskapet här i Agnäs tilltalar gulärlorna, åtminstone så pass att dom ger sig tid att mellanlanda.
Minns dem annars från den tid då kreaturen gick på skogsbete vilket ju varade ungefär lika länge som de större skogsbolagen ansåg skogsbete skadligt för skogen.
Efter det var det ju inte ens roligt.
Särskilt minns jag gulärlorna från de ibland rätt sena kvällar då man tvangs söka skocken fjällkor än här och än där, bl.a. på de större myrar där korna naturligtvis inte fanns men möjligen med svansarna i vädret hastigt överfarit.

Bli först att kommentera

kobbar

Av , , Bli först att kommentera 25

vy

Gjorde en vid sväng runt ungskogshavet igår. På kobbarna förändras inte mycket. Någon ytterligare torrtall vacklar och välter, spär på ansamlingen av vad som kanske kan liknas vid drivved.

horn

Här och där ett renhorn, eller bitar av.
Vänder man på dem gömmer sig där alltid en snigel, en ‘mossakärring’ som man utan minsta baktanke och betänklighet sa förr.

Häromdagen besökte vi Levar hotell och åt lunch där. På väg in mötte vi den evige lunchgästen. Han som kanske blivit sittande onödigt länge och som en smula trevande och onyktert, men servilt och världsvant håller undan för oss som är på väg in.
Vi kunde antagligen ha kommit redan för femti eller hundra år sedan och på ungefär samma sätt mött honom ute på det anrika hotellets farstukvist. Och han oss för den delen.
Men alla kostbara fordon ute på parkeringen stod inte där för femti år sedan.
Maten var bra, med ett litet minus för den air av duvslag som så lätt häftar vid lunchrestauranger av idag.

Bli först att kommentera

vitterväg

Av , , Bli först att kommentera 37

En sorts sommarsvalka i huset på morgonen.
Hugsvalelse, kanske en och annan i skulle frestas säga i blomstertiden.
Sommarsvalka säger jag, med en tankens nick till förr i tiden när man barfota (lät som 80:s sandpapper på naragolven) gjorde i ordning sitt morgonkaffe vid järnspisen.
Blänker sensommarfuktigt i gräsen redan fast vi bara är i slutet av maj. En får nog dra igång gräsklipparen innan kommande dagars regn inställer sig och gör föret otjänligt.
Hoppas bara att den startar. Vi har ju en vitterväg som inte får blockeras bakom huset, och som jag är ganska säker på att kommunen inte har något i arkiven om. Parkerar man klipparen där någon dag så går den icket att få igång med mindre än att man dessförinnan med pust och stön drar in den i garaget och i mörkret konstaterar att den visst har gnista.
Men sätt stiftet tillbaka och styr ut den på gruset igen och hör hur den startar galant, ända tills den nästa gång stått där bakom hushörnet ett dygn eller två och man på nytt måste ta omvägen via garaget.
Som relativt nyinflyttad i en by så är man dock inte alls förvånad över oknyttet. Känslan av att de som länge bott i byn går omkring och vet någonting mer finns liksom där hela tiden.

Bli först att kommentera

gammal björk

Av , , Bli först att kommentera 30

Tätnar lövverken kring gammeltomten och den raserade skorstenen.
Det står en gammal björk där intill, som i hela sin höjd på ena sidan ätits av hettan när man engång eldade upp resterna av huset.
Två av grenarna har tjocknat och kroknat till medämnen lagom för en timmerdoning.
Den björken är visst ett alldeles eget ekosystem. Murken från rot till topp rymmer den likt en miljonstadens skyskrapa ett sammelsurium av existenser.

Bli först att kommentera

ormsafari

Av , , Bli först att kommentera 28

5277

Granens vackerröda.
Tycks vara de armaste av granar som klär sig allra pråligast. De som tämmeligen småväxta och lavbehängda uthärdar på magermarken intill stenhällar som flammar av olikfärgade lavar, i torkan tunna och nästan bara som hologram projicerade på bergets yta.
Gick mig åt stenigare trakter igår på en sorts ormsafari.
Ingen orm fanns att se men dagen dög ändå.
Börjar likna sommar nu med allt vad det innebär av loppisar och andra för årstiden vanliga aktiviteter. Ty precis som jag är byn foglig slav under sina laster när vädret tillåter.

Bli först att kommentera

doors

Av , , Bli först att kommentera 33

Den äldre manliga delen av landsortsbefolkningen har ett sätt att som en ryggsäck ”ta med sig” dörren när dom stiger in i ett hus. Det sista man utifrån ser innan dörren går i lås är vanligtvis en hand som bara med ett nödrop undgår att komma i kläm.
Kvinnorna däremot lämnar gärna dörren öppen en stund. Försvinner energiskt resonerande in, ibland som det förefaller mest med sig själva, men kommer snart tillbaka ut igen för att dra igen dörren.

Bli först att kommentera

paltslev

Av , , Bli först att kommentera 27

5272

Här kan man gå och skrota hela dagen. Om det inte vore för den där omtalade och omskrivna arbetslinjen som säger; men he då hem dä å gör nån nytta!
Dock har jag en björkvril på tillväxt nere i bäckbrynet och den bör tittas till åtminstone några gånger per år.
Om inte för vrilens skull så för ögonens.
Det är nämligen en vackert rundad paltslev med handtag som likt en muskulär ansvällning sträcker sig precis lagom långt ner på björkstammen.
Men mat är bara halva födan och paltkok en omständlig procedur också om sleven redan är tillfinnandes, så jag går vidare.
Motion är vad som behövs.

Bli först att kommentera

Avion

Av , , Bli först att kommentera 35

Måndag blev det Avion.
Jag har faktiskt aldrig varit dit tidigare och man vill ju inte riskera bli sittande svarslös framför vårherre när han spänner ögonen i en och på bredaste Balå-mål frågar; ”vafför int hä då?”.
Nu har jag varit dit.
Hoppas bara att han inte följer upp det där om själva ärendet, vafföret.
Samma dag kom en sån där grillrig försändelse från SCB som är som ett på alla sidor igensytt örngott som formligen skriker ut att det innehåller nåt hemligt (alt kommer från Postkodlotteriet). Det visade sig när man väl sprättat sömmarna innehålla lösenordet till en online-enkät rörande Svenskars resor 2019.
Kändes väl någonstans som om det hade kommit fel. Finns ju massor av människor som är mer beresta. Men många av dem väntar förstås på att få kalla sig svenskar.

Bli först att kommentera

trast

Av , , Bli först att kommentera 28

Duns!
Ännu en trast ligger utslagen under fönstret. Trastkroppen fortsätter, när livet liksom räddande rusar till, att med allt levandes mest elementära, rytmiskt pulserande rörelser, flyga ännu en lång stund efter att den kolliderat med fönsterglaset.
Det verkar vara när trastarna jagar varandra som dom flyger in i fönsterrutorna och antingen svimmar av en stund eller blir liggande tills skatorna kommer farande och tar hand om kvarlevorna. Just den här trasten kvicknade till, och väl medveten om sitt utsatta läge letade den sig omgående in i skuggorna under farstubron.

Bli först att kommentera