Lage Olovsson

västergök

Av , , Bli först att kommentera 31

tjarn

Morgonsolen avslöjar den uppstickande ejeln på åkern härintill. Jag säger inte mer så har jag inte sagt för mycket – men förhoppningsvis rätt och tillräckligt. Det kan ju för all del vara nästan vad som helst utom papyrus.
Gick mig bortåt tjärnen igår. Närmade mig den från det svåraste, mest avlägsna hållet.
Det är sånt man gör när man med långt mindre ansträngning kunde ha hållit sig hemmavid och kört med hojen.
Jag gick mig i alla fall bortåt tjärnen och letade gamla eldställen där jag kunde stanna till och tänka att här har jag varit tidigare någongång. Men igår, i vår, eldas det vid vite ingenting. Det knastrar självantändning under skosulan och man vandrar torra dikesbottnen bara för att det är möjligt.
På hemvägen hördes västergök. Fjärran torrfura satt den som en riksdagsman står, ömsom bugande, argumenterande åt höger och åt vänster. Ibland hätskt kraxande inför auditoriet, och det ekade stundtals barbershop om hoandet. När den efter en stund lossnade ur torrstommen såg jag att det faktiskt var två gökar som suttit och munhuggits i ett och samma träd.

Bli först att kommentera

söndag

Av , , Bli först att kommentera 35

..och mellan ett par av stolparna borta på bandet som stänger kring hästarnas hägn tampas ett par mörka fläckar.
De liknar två kombattanter. Två Linusar på linjen som råkat i luven på varandra. Två mörkklädda ninjor som ömsom vaktar spänt på varandras rörelser och ömsom drabbar samman i blixtrande närkamp på liv och död.
Det är bandet som vridits på ett eller två ställen förstås. Solen och vinden som sedan håller kampen igång.

Bli först att kommentera

tofsvipa

Av , , Bli först att kommentera 30

fält

Har suttit under joddlarbalkongen en stund och anvarat tofsvipan som har fyra små ungar på lösdrift ett femtital meter bort. Underligt nog förefaller den prompt vilja ha ungarna med ut på den öppna, alldeles nyss sådda och vältade åkern. Trots att där skriar mängder av kajor och vitfågel som i ett nafs skulle kunna äventyra hela kullen.
Mana in dem i gräskanten bland maskros och rödblära och låt dem vara där vettja! tänker man. Där är dom ju säkrare än ute på den öppna jordytan.
Men den verkar ha koll, tofsvipan. Behöver inga goda råd. Som ett uttåg ur Egypten drar den iväg med ungarna över den torra sandlika sådden. Och så snart en kaja kommer flygande på kajors typiskt irrande sätt (som om dom försökte undvika luftvärnseld) blir den stundtals ganska utspridda kvartetten spräckliga vaddtussar på tändstickslånga ben stilla. Sjunker på stället samman, tar liksom flygskydd, och blir till små torra grässuddar bland alla andra sådana som harven rivit upp och som vinden emellanåt förmår väcka till liv.
Katten som kommer ut i ena hörnet av åkern för att göra toalett noterar lite surt att den inte är välkommen och går motvilligt samma väg tillbaka som den kom.
Men det är inte bara andra fåglar och djur som hotar. Ett häftigt ‘garail’ förebådade regn kammar plötsligt rosenbuskar och småträd medhårs. Trycker dem med kraft söderut tills bladens ljusare undersidor blir synliga. Då kallar tofsvipan i hast samman hela hopen som annars riskerar blåsa bort och låter dem försvinna in de ljusa bröstdunen.

Bli först att kommentera

känn lugnet

Av , , Bli först att kommentera 38

1245

- Förstår inte, säger hustrun sådär halvhögt, nästan som åt sig själv.
- Dom är så lugna nuförtiden.
Något lite säger väl det om kor och kvigor, men kanske än mer om barndomar och uppväxter.
Och kanske allra mest om ålderdomar.
Annat var det när svärfar efter morronmålet skulle fösa kreaturshopen – den hälsosamma bornerande blandningen av äldre och yngre djur, av mjölkstinna lågländare och lystna fjällkor – över landsvägen och upp i det lilla hägnet ovanför.
Ett gäng trafikpoliser kunde inte ha gjort det bättre, om man säger. Fast troligen utan de knytnävar som ständigt hängde i luften när djur, bilar och cyklister blandades i en enda röra.

Bli först att kommentera

en mors dag

Av , , Bli först att kommentera 45

mor5

Men om du visste hur lik din far du är.
Ryggen, och rättrådigheten.
Handen, när den griper kring saker och ting.

Bli först att kommentera

blåbär

Av , , Bli först att kommentera 27

blab

Blåbären blommar som vanligt förbehållslöst. Lämnar åt omständigheterna att avgöra hur det till sist ska bli. Rör man försiktigt vid blomman så lossnar den förvånansvärt lätt från sitt fäste och blir till en tom klocka med två jämna och fina hål. Det ena konstfärdigt kantat med något som liknar virkad spets.

spindel

Men stenhällens uppspruckna lavtäcke är knastertorr, frasar under stövelsulan och spindeln sitter som ett svart hål mitt i sin galax mellan träden. Den är nog rätt säker på att inget regn är att vänta de närmaste dagarna. Gång på gång får man likt en symbolisk reningsrörelse med ena handen samla ihop spindelväv från näsa och mun där man går som en annan naturkatastrof i spindelriket.

Bli först att kommentera

hägg

Av , , Bli först att kommentera 52

1188

Blommar häggen, på sitt lika vackra som osvikliga sätt.
Aldrig blev väl tiderna så tunga och sorgen så svår att inte häggen blommade.
Över lanthandelns gamla björkar kommer ett par tranor på utspända vingar. Dom liknar fraktflyg på ingång.
Och staren (jag tror tamigtusan det finns bara ett enda par av dem på trakten) kommer också sättande. Hittar någonting och virvlar sedan vidare som vore den alltid på väg till viktigare göromål.
Desto fler är vitfåglarna som om morgonen angör gräsmattan. Dom tycks alla vara iförda rånarluvor. Att i den skaran peka ut någon huvudman förefaller ogörligt.

Bli först att kommentera

bara vanligt vatten

Av , , 1 kommentar 54

Rasslade torrt när jag vred på vattenkranen på morron. Det andades sista suck ur kilometervis av tomma vattenledningsrör.
En liten pöl låg och darrade i gräsklipparsitsens fördjupning, speglade den oskyldigt blåa himlen, det var allt. Och av nattens regn och blåst återstod endast några fuktiga fotavtryck på farstukvistens torra trä.
Ja, kommunchef kanske man kan vara utan några dagar. Men vatten??

1 kommentar

varmt

Av , , Bli först att kommentera 33

skal

Längs den gassande grusvägen vimlade det av gröna sandjägare idag. Dom är snabba både på vingar och ben. Lyfter och flyger snabbt undan. Landar utan studs som vore dom en näve ovanligt tunga frön sådda på måfå i en svepande handrörelse.
Eller ränner dom undan på stolpigt långa ben och gör en kringgående rörelse. Men vägen överger dom inte frivilligt. Den är inte mer min än vad den är deras förefaller dom tycka.

snår

Nedanför garaget blommar videt i en sorts spretande värmefrossa. Värmen har liksom tvingat blommorna att ställa sig vidöppna åt alla håll och massor av humlor får hela buskaget att röra sig.
Nere på plöjningen kryssar en ringduva fram. Faller och stiger som ett litet skepp för varje våg. Blänker silvergrå när det sneda motljuset träffar bogen i lagom vinkel.
Ett gäng kajor kommer flygande. Klagar grälsjukt såsom kajor ju gör. Deras läten minner om ett sorts vinande elektroniskt alstrat ljud.

Bli först att kommentera

hojbesiktning

Av , , Bli först att kommentera 39

Annan katt nere på jaktreviret idag. Den kröp ihop, samlade sig liksom till språng. Föreföll i kroppsspråk och annat beredd att med sitt blod försvara jaktreviret, så jag retirerade taktfullt. Tog så tydligt som möjligt av söderut från den ursprungliga kursen. Sådär som man ibland gör när man t.ex. inte ser någon annan möjlighet att komma undan ett ofrankerat hej till någon vid brevlådan.

Ska besiktiga hojen imorrn. Bör väl inte vara nödvändigt att avlysa 92:an för den sakens skull men man önskar att det funnes en bil/mc/-provning på närmare håll (än Umeå).
Nu ska man ju inte ställa nödvändigheter som t.ex. åldringsvård och barnomsorg emot varandra. Ej heller Systembolag och Bilprovning får man förmoda, ty det vore som att resa den ena hässjan kring samma ruttna virke som den andra med hänvisning till att det annars är orättvist (mot dem som skor sig på att leverera hässjevirket).
På Bilprovningen i Umeå har jag iaf varit några gånger. På Systembolaget här i Bjurholm har jag varit en, säger en, gång.
Därmed inte sagt att besöksfrekvensen i enskilda fall inte skulle kunna vara, alternativt troligen är, den diametralt omvända.

Bli först att kommentera