Lage Olovsson

hedland

Av , , Bli först att kommentera 52

karg

Här är kargt och vackert och ingen brådska alls.
Ett sorts böljande bestenat hedlandskap, kanske man kan säga.

stubbe

Svedda stubbar står och försöker berätta någonting.

lav2

Långt upp på den största, den många meter höga stenen hittade jag dessa skålar.
Tunna och torra som tårtkartong, sköra som äggskal.
Med sina sträva och smärgeldukssvarta baksidor liknar dom faktiskt lunglav.
Men flera meter upp på en stor sten?
Kanske etablerade sig lavarna när skogen en gång stod tätare och mer fuktbevarande här.
Kanske står lavarna nu bara där och uthärdar. Står och väntar i hundra år och mer på att skuggorna på nytt ska bli behagligt långa runt den stora stenen.

drake

Ibland lånar stenen formen av någonting.
En drakes huvud? Eller en häst med tungan hängande i mungipan?

sjö

Och alltid en sjö.
Här är det Tjärekallsjön som de långa stråken av stenig och lättgången hedmark sakta vadar ut i.

baver

I bäcken bor bävern. Skärsvarvar som det förefaller en björk som den lagt tvärs över strömfåran.

stol

En bra bit vid sidan av konstvägen stod den här rustika installationen.
Den ultimata symbolen för bolagsskog, bestående av ett axplock av de hyvlade produkter som skogen kan bidra med.
Känns nästan dansk och dyr. Den var nog inte byggd på bara en kafferast.

Bli först att kommentera

nattflyn

Av , , Bli först att kommentera 43

fjäril

Dimma sveper ner över dalen. Kommer som ett dekret, ett mötesmummel uppifrån centralorten. Den stiger och faller, rullar ut över nejden, skymmer stundtals det av morronsolen belysta Rågberget.
Kring lampan har nattflyn samlats, sitter allvarsamma ibland i flera dagar på ett och samma ställe. Här ovan en variant av fjäril som härmar gulnande höstlöv. Den har sjunkit in i väggens gula, gömmer sig kanske för näringssökande fåglar som får lägga alltmer energi på att hitta ny energi.
Någon eldar på morronen. Skickar liksom på prov, innan det blir allvar av, en rök att böja av och liera sig med dimman.

Bli först att kommentera

morgonsol

Av , , Bli först att kommentera 40

sol

Andra skörden ligger utslagen. Den blänker fetare än den första känns det som.
Hitom randas och rutas städivern – viljan att hålla diversiteten på lagom distans.
Där bortom matar kornet, gulnar. I stark vind minner det om vågbefaret vatten.
Av någon underlig anledning får jag ingen riktig ordning på väderstrecken här i Agnäs. I alla fall inte så pass solitt att jag kan peka med hela handen och med korpralsröst hävda att: det där är norr och ditåt är åt öster. (Väderstrecken är ju annars det enda någorlunda säkra migranten har att hålla sig i och förhålla sig till). Horisonten öppnar sig 360 grader och solen är liksom inte att lita på. Bara åt väster (tror jag) vidgar sig en käl, ett hyvelspår, en lapport som ger fäste för ögat när man flätar in sig i de tomma timmerfororna på väg upp upp mot kyrkbyn.
Kanske kräver torparsjälen lite mer av begränsade vyer och tydliga landmärken för att ha nytta av sin nedärvda getarkompass.

Bli först att kommentera

kaninen III

Av , , Bli först att kommentera 64

kaninen

Den är bra nog knepig, kaninen. Så till den grad vit att kameran inte riktigt kan bestämma sig om var det vita börjar och slutar. Antagligen ser den alltför giftig ut för att räven eller nån annan predator ska våga sig på den.
Själv äter den utan aptit, liksom i andra tankar. Ungefär som den stressade kontorsmänniskan om morgonen.
I alla fall ser det ut som om den äter. Men det kan lika gärna röra sig om ett slags teatraliskt småplockande med ingentinget, med det korta, nästintill obefinliga gräset som växer i skuggan.
Isbergssallat borde väl duga tänkte jag och hivade ut några blad. Men icke. Den lämnade sallatsbladen utan kommentarer och återgick snart till småplockandet.

Bli först att kommentera

stjärnbild

Av , , Bli först att kommentera 45

grönt

Mängder av trast kring huset om morgonen. (Man får föreställa sig att dom nyss lämnat bilden. Dom är ju bevars ganska skygga så här på sensommarn.)
Får nog lov att ta in myggfönstret i sovrummet snart. Nätterna blir omsider svalare och joddlarbalkongen förvandlas om kvällen till ett gigantiskt öra, ett radioteleskop mot söderhimlen. Och visst finns det liv därute. Av ljudet att döma någonstans i Stora hunden.

Bli först att kommentera

kvällsåska

Av , , Bli först att kommentera 39

solnedg

Säregen solnedgång igår kväll, för att nu inte uttrycka sig alltför provokativt.
Nån timme senare precis när man gått isäng rev åskan som ett argsint dagbefäl plötsligt sönder tystnaden. Men bara en enda gång smällde den sas i logementsdörren.
Idag vet jag inte vad som står i agendan.
Pensionärstillvaron kan innehålla spår av tristess, kanske särskilt som man lyckats undvika att med milt våld bli indragen i nån pensionärsförening mpa. Igår var jag iaf ute och kollade om blåbär men dom är inte riktigt matade i kornen än.
Små och till dels omogna. Men vänta bara.

Bli först att kommentera

doroteablommor

Av , , Bli först att kommentera 24

001

002

Förunderligt vackra doroteablommorna med sina klara, nästan fluorescerade färger.
Blad och stjälkar är köttigt frostiga, minner på sätt och vis om sileshår i ytstrukturen.
Utblommade samlar sig blommans rester till en sårnad med förtvinade kronblad som liknar det tunna håren på en mycket gammal människa.
Eller för den delen – det långa och ännu fuktiga håret på en nyfödds hjässa.

Bli först att kommentera

tålamod

Av , , Bli först att kommentera 30

gran

Granen har stått och räfflat stacken dag och natt. Envist dragit sina torra grenar fram och tillbaka. Lämnat alla dörrar på vid gavel och skapat ett korsdrag som till sist fick myrorna att ta sitt pick och pack och marschera ut.

Bli först att kommentera

om igår

Av , , 4 kommentarer 29

kart

Fläckvis ganska bra med kart/bär.

svamp

Råkade på några besynnerliga svampar vilkas likar jag inte tror mig ha sett tidigare.
Kan bero på deras aningen diskreta framtoning förstås.

Körde mc en stund också på aftonsidan och undgick mirakulöst nog att få nåt regn på mig fast himlen såg ut som ett verk av Hieronymus Bosch. (Typ de bilder som brukar finnas bilagda illustrerade versioner av Gamla testamentet).

4 kommentarer

kaninen igen

Av , , Bli först att kommentera 44

kanin

Han är som lustig kaninen. Säger han eftersom det mesta tyder på det. Varje skutt den tar tycks kräva viss planering och eftertanke – innan. Hoppet hämtas liksom in en liten bit framför kaninens nos, går som en svallvåg under ryggskinnet och rinner ut genom baktassarna.
På ett sätt ser det ut som när kvicksilver långsamt ansamlas på en någorlunda plan yta. På ett annat som när någonting encelligt förflyttar sig.

Bli först att kommentera