Självklart är arbetaren värd sin lön...Men
, onsdag 18 mars 2009 klockan 14:18,
4
0
Krösus Sork
Det är ett par saker som fortfarande är tabu att prata om i vårt samhälle.
Kvinnors ålder, politisk åskådning och lön. Jag börjar med lönen denna gång.
Ska man kritisera andra så måste man vara öppen och tydlig med sitt eget.
Jag tjänar efter mer än 20 år som präst i kyrkan exakt 26 500 kr/mån.
Jag har 5 års högskoleutbildning plus mängder av erfarenhet. Jag jobbar såväl kvällar som helger på ett rullande schema.
Jag behöver mina pengar och är värda dem. Skulle gärna vilja ha lite mer i lön.
Men jag gör liksom många andra ett gott jobb. Möter så pass mycket människor under en arbetsvecka att jag är slut när ledigheten kommer. Min titel är VDM=verbi divini minister, på svenska, det heliga ordets tjänare.
Häftig titel va och min uppgift är att tjäna människa och gud.
Detta är mitt liv och det är utifrån detta som jag har åsikter om hur ända in i glödheta en företagsledare, myndighetsledare, statlig eller privat har mage att ta emot bonusar på över en miljon när de redan tjänar mycket.
Vän av ordning frågar sig; skulle inte du Larsa ta emot ett par hundra tusen kronor om du fick dem för gott arbete. Mitt svar är; aldrig i livet!
Det skulle heller aldrig hända i någon enda ideologisk organisation där själva budskapet måste passera mitt eget hjärta innan det går ut. Jag kommer aldrig att bli varslad eller uppsagd om jag inte gör något sanslöst korkat eller lever mitt liv så att det går helt stick i stäv med kyrkan. Så jag ska vara ödmjuk, tycker jag. Jag har inte åsikter för att jag är avundsjuk. Icke. Jag är bara arg.
Jag är så glad över president Obamas initiativ att göra upp med företagens lönesättningar. Framför allt bonusarna. Som präst är det oxå väldigt spännande att lyfta fram de gamla katolska tankarna om de sk sju dödssynderna där girighet är en av dem.
Det är inte min uppgift att värdera huruvida andra gör sig skyldiga till brott mot en eventuell guds önskan med människans liv. Men det är viktigt att jag vågar röra i företeelser i samhället. Att jag vill och kan koppla detta till det goda liv som vi förväntas leva som människor. I gemenskap med andra etc.
Jag har dessutom en syn på samhället att det kollektiva åtagandena bör öka. Vi behöver få utökat gemensamt ansvar för skola, sjukvård, pensioner etc. Ja, jag är socialist men det är inte av den anledningen som jag blir arg över människors rovgirighet.
Det är för att vi tillsammans har skapat ett system som med råge gör det möjligt att hälla pengar över vissa i vårt samhälle speciellt medan företaget gör sig av med vanliga arbetare och sänker lönerna för andra.
Hur är det bara möjligt att ett företag som får statligt stöd, även om det är lån, kan ta för sig ännu mera av kakan. Hur många hjärnceller fattas i en sån organisation. Och det spelar faktiskt ingen som helst roll att VD:n är kvinna eller man. Det är precis lika genomruttet och ohemult för det.
Oavsett politisk eller för den del i detta fall religiös åskådning så borde det väl gå upp för oss att så här kan vi inte fortsätta.
Ett barn i familjen kan inte få alla kakor oavsett hur hungrig eller sötsugen hon är.
Och i det fallet är det min förbaskade skyldighet att som vuxen säga nej. Du får dina två kakor och de andra barnen får sina. Basta. Men i den ekonomiska företagsvärlden så finns inga vuxna. Bara sötsakshungrande småbarn som sitter och slickar i sig hela godispåsen medan andra får gå på soc för att få ihop månaden.
Nä, men menar ni att jag får 800 000 i bonus för att det går så bra för oss i banken. Nämen vad snälla ni är! Nu blir dom allt glada där hemma...detta hade jag aldrig kunnat tro. ÅÅÅ vad glad jag blir....
Jag avslutar detta med den mest sanslösa tankeloppa som någonsin skapats.
Vi måste betala miljoner i löner för företagsledare annars flyr dom landet.
Men hallå jag känner åtminstone 3 människor i min närmaste omgivning som skulle klara biffen med en hundradel av lönen. Hur svårt kan det vara att leda t ex en bank?
Så det så!

Logga in
Registrera dig
Larsa
4 Kommentarer
+ Skriv kommentarFyll i fälten för att lämna en kommentar
Pelle säger:
Fint skrivet, tänkvärt..
Känns som en spark i magen när jag ser/hör/läser hur vi hanterar våra medmänniskor inkl oss själva..
Tur är att Stefan Einhorn återupplivar ämnet
Medmänniskor samt Konsten att vara snäll. Böcker som borde skickas ut till alla istället för Ikeakatalogen..
söndag 05 april 2009 klockan 22:40
Pelle Näsman säger:
Om man har tålamod att se alla 3 delar av Sagan Om Ringen av JRR Tolkien så kan man (jag) reflektera, fundera, spekulera i ämnet förgörande krafter (som i filmen).
Jag hoppas fler än jag ser klara liknelser, som kanske också kan bli ett uppvaknande. Ringen är pengar! Kraften att alltid tjäna mera/mest/mer än vad som är relevant blir en förgörande kraft, precis som i Sagan om ringen.
Nu kanske vi inte kan slänga alla världens pengar ner i eldhavet som i filmen men vi kanske kan fundera lite på vad det är som pågår på vår lilla planet, egentligen! Pengars kraft kan förgöra människor som nästan helt glömmer varför vi är här på jorden.
Vi är här pga kärlekens kraft och inget annat. Pengar är bara en uppfinning som ersatte byteshandeln. Jag är naiv, jag vet men tänk om alla vaknar en dag och inser, idag skall jag dela med mig av min kärlek (som aldrig går att köpa för pengar.. Inget snack om tillgång och efterfrågan för det är inte ett rättvist synsätt i vår värld. / Ny film kommer snart; Sagan Om Mammon, inspelad på Holmön ;=) /The end.
Saturday 04 April 2009 klockan 00:11
Larsa säger:
du skriver. Håller med.
Thursday 19 March 2009 klockan 07:23
Isak säger:
Ett mått på ett lands civilisation, är
hur man tar hand om sina barn, sjuka och gamla.
Ett mått på ett lands civilisation, är
att inte sko sig eller utnyttja andra
människors arbete och kroppar.
Ett mått på ett lands civilisation, är
att lämna över en oförstörd jord
till kommande släkten.
Ett mått på ett lands civilisation, är
när man inser att medmänsklig-
heten är mer värd än människan själv.
Wednesday 18 March 2009 klockan 19:56
Skriv kommentar