Blockpolitik, för vem?

I mitt förra inlägg lyftes två saker fram, skolans utveckling och kopplingen till blockpolitiken. Två viktiga frågeställningar som behöver belysas ytterligare, det som tas upp här är hur blockpolitiken kommit att påverka skolan (lokaliseringen) under den förra och nuvarande mandatperiod med skilda majoriteter.

Mycket kortfattat och grovt förenklat kan man säga att den förra S-ledda majoriteten ville samla skolverksamheten till centralorten för en bättre skola inom ramen för kommunens ekonomiska villkor mm. Under samma period verkligen stred de borgerliga partierna för att byskolorna skulle få finnas kvar. Skolans stora betydelse för byarnas utveckling betonades, andra faktorer som identitet och ”byasjälen” fördes också fram som tungt vägande argument. Gemensamt för båda sidor var fokuseringen på barnens bästa men från olika utgångspunkter.

Trots en mycket uppslitande debatt och politiska reaktioner av olika slag, genomförde S-majoriteten konsekvent de åtgärder som låg i det egna förslaget. Detta helt i strid med den dåvarande borgerliga oppositionens uppfattningar.

Skolan blev sedan en avgörande fråga i valet 2016 med ett valresultat som inte på minsta sätt kan misstolkas, där den nya borgerliga majoriteten gavs fullt manöverutrymme. I kraft av detta har den nuvarande majoriteten varit lika konsekvent och opåverkbar för oppositionen som den förra när det gäller skolan. Tydligare kan inte blockpolitik bli samtidigt som svagheter och brister blir blottlagda när man ser vad låsningseffekten kan få för följder. Viktiga för att inte säga avgörande delar i politiken kan och har hamnat utanför det egentliga beslutssammanhanget, som den att Rundvik idag står utan skola.

Inför skolförändringarna som genomfördes under slutet av förra mandatperioden hade varken den förra eller nuvarande majoriteten något som ens liknar ett förslag där enbart Rundviks skola skulle läggas ned. Det fanns helt enkelt inte. Nu kan man konstatera, efter de turer som varit, det ytterst anmärkningsvärda att det är precis just detta som har hänt. Det är ju så långt man nånsin kan komma från den nästan övertydliga viljeinriktning de borgerliga gav uttryck för inför valet 2016 och lika långt från syftet med den S-ledda majoritetens skolomläggning under förra mandatperioden.

Resultatet är en effekt av parterna stått alldeles för långt från varandra i skolfrågan. Utfallet för Rundviks del har blivit något som kan beskrivas som en restprodukt av den förda politiken. Det som har hänt är att ett ”icke förslag” tagit sig förbi hela beslutsprocessen fram till ett ”icke beslut” med känd följ. Ett blockpolitiskt haveri som drabbat Rundvik.

Om man är det minsta lilla självkritisk så måste vi alla, hela politiken, se vår roll i ett sammanhang där mycket kunnat göras annorlunda. Det är nog inte särskilt många som vill gå ut och säga att man är nöjd med att det blev som det blev.

Den kritiska hållningen i det förra och detta inlägg där uttryck som svek, oanständig och haveri förekommer, är inte avsikten att utpeka något särskilt parti eller person. Måltavlan är blockpolitiken som måste ersättas av en politik med ett större helhetsperspektiv, där det värdefulla i åsiktsskillnaderna kan fångas och kanaliseras till något konstruktivt och utvecklande för kommunen. Det är i alla fall en sån förändring vi Fria Demokrater kommer att arbeta för.

Är det verkligen kommunens bästa som gäller när man låter blockpolitik styra eller är den bara en egenkonstruerad arena för det politiska maktspelet???

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>