Lennarts tankar

Sysselsättning: Företaget
Politiska uppdrag: Sitter i Bjurholms kommunfullmäktige för Kristdemokraterna. Är också KD:s lokale ordförande.
Bloggar om: Sådant som berör mig, från språkvård till gammbilar, från politik till kristen tro
Ålder: Född 1968, samma år som Saab 99 visades.
Bor:
i Västanfjället
Familj: Hustru, hund och två katter
Utbildning: Musiker och fritidsledare
Dröm: Att kunna leva på vårt företagande
Bästa egenskapen: snäll
Sämsta egenskapen: Kanske för snäll
Bilar: Saab 99 Turbo S och VW Sharan VR6
Intressen: sport (Ishockey Brynäs, Formel 1 Team Lotus och snooker Ronnie O'Sullivan), musik (helst hård symfonisk bluesbaserad rock, som Deep Purple), Gamla bilar, främst av märke Saab, Pingstkyrkan, Aktivering av hunden
Senast lästa bok: Bibeln, Bilbo och Ringen-trilogin
Senast sedda film på bio: Nobels Testamente
Bästa filmserien: Star Trek
Bästa svenska film:
Jägarna
Bästa experimentsserien: Mythbusters
Bästa deckaren: Adam Dalgliesh
Bästa amerikanska kriminalserien: Bones
Bästa realityserien: Escape To The Country, en brittisk serie där olika par får mäklar-hjälp att hitta sitt drömhus
Bästa Sci Fi-serierna: Star Trek originalserien och The Next Generation
Bästa maträtten: Potatisgratäng med älgstek
Förebild: Jesus
Bästa minne: Deep Purple på Gimoborg

Det bästa med Bjurholm:
Alla trevliga människor, tillräckligt långt från storstaden (Umeå alltså), men ändå tillräckligt nära för att kunna åka dit, en gång i månaden eller, helst, mer sällan.

Visar inlägg från april 2010

Oroande segregation

Det är lite oroande att se hur samhället har utvecklats de senaste decennierna. För 60 år sedan umgicks fortfarande barn, tonåringar, unga vuxna, medelålders och pensionärer med varann på ett naturligt sätt. De yngre respekterade det de äldre hade att säga, och var villiga att ta del av deras livsvisdom och stora erfarenhet. Sedan kom ungdomskulturen, och unga vände sig till unga för att identifiera sig. I dag är det nu så att 60-talister umgås med 60-talister, 90-talister med sina jämnåriga osv. Många "seniorer" bor på speciella boenden, och umgås nästan uteslutande med sina jämnåriga. (Jovisst, en 65-åring umgås lättare med en 85-åring, men i det stora hela.) Det naturliga generationsöverskridande umgänget har nästan helt upphört. Samtidigt har det blivit fult att åldras i Sverige. Normen för Svensson är den unga vuxne (25-årig idrottsaktiv man, eller 20-25-årig trådsmal kvinna). Och den åldersgrupp som borde vara en outsinlig källa av erfarenhet avfärdas som föråldrad, och skuffas undan. Kan man tala om seniorfobi? Men man kan inte ha en hållbar utveckling utan historia. För då är man dömd att begå samma misstag som tidigare generationer redan gjort, och alltså måsta "uppfinna hjulet" igen. Eller som Jesus sade: "Om en blind leder en blind faller båda i gropen". (matt 15:14) Nej, vi måste försöka komma över denna segregation, och börja umgås över generationsgränserna igen. För som det nu är har ju nästan inga barn ens träffat någon 70-åring annat än i undantagsfall.

Rolling Stones... På KISS-vis

Den här låten, kändes så väldigt Stones när jag hörde den första gången på Dynasty-skivan, att jag bara var tvungen att höra originalet. Sagt och gjort, jag frågade en kompis, som är ett totalt Stones-freak, att få höra den. "Nej, du vill inte höra den skitlåten", sade han. Jag hade Dynasty-LP:n med mig och sade "Jo, jag vill att vi jämför". Sagt och gjort. Vi började med originalet, men det gick inte många takter innan jag fattade vad han menade, för originalet var VERKLIGEN ingen höjdare. Så lade jag på den andra versionen, och kompisen spärrade upp ögonen. Och han sade att Kiss version lät mer Stones än de rullande stenarna själva. Så idag bjuder jag på denna Stones-låt med Space Ace vid micken, om inte annat så för att visa att jag också rullat in på 2000-talet. :-P Lyssna och njut!

 

Kinesiska bilar

Såg idag den första bilden på gamla 9-5 i ny skrud, "made in China". Och i mina ögon är den riktigt snygg. Hoppas bara att den inte sjunker i kvalitet när den byggs där borta, för det är ju en hyfsad bil trots att den ju från början bygger på ett Opel-chassi. Men en hyfsad bil är inte det samma som en bra Saab. Därtill var den alltför stor och autobahn-anpassad.

Det finns ju ett antal gamla bilmodeller som fått nytt liv i Kina tidigare. Opel Frontera blev t ex Landwind X-6 och X-9. Opel Corsa blev till en Buick i Kina och säljs bredvid en fullstor dito. Andra bilmärken som inte kastar bort sina gamla pressverktyg utan hellre bygger vidare i Kina är VW med Jetta II och Santana (om ni kommer ihåg Passat II med koffert). 80-tals-varianten av Audi 100 rullar också fortfarande i högönsklig välmåga där, som lyxlimousinen Honqi. Även britterna satsar på återvinning när man sålde pressverktygen till Rover 75, som i kinesisk version heter Roewe 750.

På tal om Saab läste jag i en gammal Classic Motor om ett intressant bud Saab fick i slutet på 70-talet. I Indien ville man bygga vidare på 96:an, men göra om den till 4-dörrars, när man fasade ut modellen här hemma. Varför denna affär inte gick i lås vet jag inte, men faktum är att den aldrig blev av. Hade annars kunnat vara en intressant modell att privatimportera kanske?

Detta inlägg är kopplat till denna artikel på vk.se.

Nästa vårtecken!

Ett vårtecken så gott som något tycker jag verkar vara att aktiviteten bland VK:s bloggare verkar ha sjunkit avsevärt. Man har väl roligare saker för sig än att sitta inomhus vid en dator?

Och så har jag sett både kanadagäss, svanar, tofsvipor och tranor idag.

Nu var det länge sedan jag bjöd mina läsare på en härlig låt, så för alla oss lata bloggare som ännu inte gått ut och börjat njuta av våren kommer här en rock-klassiker, Lazy med Deep Purple

 

Vår vår

Då har sommardäcken kommit på på 900:an idag då. Ett vårtecken så säkert som något. Vägarna upp över fjället är så pass torra att man vågar sig på att göra det, trots att det egentligen känns vara en aning tidigt. Har också kunnat börja använda hatten igen, efter att ha dvalts med allehanda varma mössor under vintern. Men än är det ett tag kvar innan Pysen rullar igen. Suck! Ja, ja, den som väntar på något gott väntar ALLTID för länge eller hur det nu var. :-/

Angående däck, så måste det vara en ren skrivbordsprodukt skriven i Malmö, detta att de kortat ner tiden man får ha dubbdäck med två veckor. Låt vara att de lägger in brasklappen att man kan få köra på dem längre om "väglaget så kräver". Men gissningsvis är det nog så att de i Bjurholm kommer att ha poliskontroller ute på fredag (16/4) för att bötfälla alla som inte kör på sommardäck eller på dubbfritt. Eftersom de asfalterade vägarna är snö- och isfria här. Och jag misstänker att det kommer att vara fler än vanligt som åker på böter, då det nog inte riktigt gått fram hos alla att man ändrat datum. Jag råkade läsa mig till det i vintras på Transportstyrelsens hemsida, och trodde inte mina ögon, då jag egentligen tycker att även sista april, som det var fram t.o.m. i fjol, är lite i tidigaste laget här uppe.

Och så är Elitseriesäsongen definitivt över för mig, nu efter att Skellefteå blivit utslagna i semifinalserien. För mig är det fullständigt ointressant om HV71 eller DIF tar hem SM-bucklan. Och så måste jag konstatera att ytterligare ett Stockholmslag kommer tillbaka till Elitserien. AIK (från Solna) har inte varit där på många år. Så nu är de tre ill antalet, Stockholmslagen! Och Skåne blev utan Elitserieplats. Och man väntar på hockey-VM, även om det inte är årets höjdpunkt, utan mer slutpunkt på hockeysäsongen. Men det är inte lika stort idag som det var när jag var liten. Då var det Isvetzia-turneringen (stavade jag rätt?), Canada Cup och Hockey-VM, som var de stora landslags-evenemangen under året. Och alla stora lag var med, även Kanada och USA alltså. Nu har landslags-spelandet devalverats å det grymmaste av ett otal obetydliga småturneringan med bara europeiska lag.

Snälla medmänniskor!

I går kväll, ungefär vid sjutiden, fick vi punktering på hemväg. Bara att stanna precis där vi var. Jag gick ut för att inspektera skadorna. Döm om min förvåning när den första bil som passerade stannade och undrade om vi behövde hjälp. Jag sade att jag funderade på att ringa däcksfirman. Då erbjöd han att skjutsa mig dit. sagt och gjort, jag hoppade in och färden gick tillbaka till Bjurholm. Däcksfirman hade ju förstås stängt så sent på kvällen, men jag tänkte försöka ringa på hos en av däckskillarna. Under färden fick jag reda på att den här killen var på väg hem, till Vilhelmina om jag inte missminner mig. Långt hade han hem i alla fall. Och han hade säkert hemlängtan också. Ändå stannade han till för att hjälpa till.

Väl i Bjurholm ringde jag på hos däckskillen. Han hade nykommit hem från Lycksele, och var troligen trött. Och han hade säkert sett fram emot en lugn och stilla kväll med familjen. Ändå sade han "Ja, vänta så byter jag om". Och så for vi till bilen. Frugan min hade stannat kvar medan jag for och hämtade hjälp. Och det visade sig att medan jag var borta hade ytterligare en bil stannat och erbjudit hjälp. Vad sägs om det? Nåväl, hjulet monterades av och däckskillen konstaterade att ett fjäderben gått av och orsakat punkteringen. Alltså måste bilen på verkstad. Nytt däck monterades på, och så kunde jag "halta" tillbaka till Bjurholm. Nu uppstod frågan om hur vi skulle ta oss hem. Däckskillen erbjöd oss att få låna hans 240 tills idag. Vilka underbart snälla människor det finns! TACK till er båda!