...kan kanske ses som en självklarhet när man ska svänga in på en annan väg, eller byta fil. I alla fall hade jag då hoppats på att så var fallet. Dock visar M:s (Motorförarnas riksförbund) stora undersökning, att det i både större och mindre tätorter blinkas i mindre än 45% av fallen. MINDRE ÄN 45%!!! Färre än hälften blinkar alltså när de byter väg eller fil. Och män är sämre än kvinnor på att använda körriktningsvisaren (som det ju egentligen heter.) Detta är synnerligen anmärkningsvärt. Har sett denna tendens även här i Bjurholm, fast kanske inte i lika hög grad som i undersökningen. Den vanligaste anledningen till att underlåta användandet av blinkers torde nog vara att "det är ju ingen bakom mig". Eller? (Jag har i och för sig också sett körriktningsvisaren bli använd även när den inte behöver användas alls, som t ex i den skarpa kurvan utanför ICA här i Bjurholm, men det är inte relevant här.)

Att inte använda blinkers är trafikfarligt ur två aspekter, faktiskt. Dels då den direkta faran att bli påkörd av en intet ont anande medtrafikant. Jag undrar hur många av påkörningarna bakifrån vid vänstersväng som orsakas av att den svängande inte blinkar. Dels vållar denna olat irritation hos medtrafikanterna. Och en irriterad bilförare är som bekant en sämre bilförare, alltså mer olycksbenägen. Den senare aspekten är ganska underskattad, då det inte går att vetenskapligt belägga bakomliggande orsaker till riskbeteenden på det viset. Jag vill härmed uppmana mina medtrafikanter att använda körriktningsvisaren mer. Den kan vara skillnaden mellan liv och död.

...se naturen genom plåten. Så sade man i elak folkmun på 60-talet när man pratade om det tyska bilmärket. Och med viss rätt. Opel hade stora problem med rost ända långt in på 80-talet. Hur det är med den saken numera kan jag väl inte uttala mig om med säkerhet, men förhoppningsvis har de bättrat sig på den punkten. Men anledningen till att jag tar upp detta på bloggen är att Opel har en ny reklamfilm om sitt senaste nytillskott, Opel Astra. Där sägs det bl a att man ska "uppleva känslan". Och så får man se en massa människor plaska omkring i vatten. Jag associerade direkt till den lilla ramsan i början på detta inlägg. Men istället för "se naturen" blev det i min hjärna "upplev naturen genom plåten". Och framför mig såg jag en genomblöt, olycklig förare som får allt regnvatten från gatan in genom ett golv fullt med rosthål... Så ett dåligt kvalitetsrykte skakar man nog tyvärr inte av sig så lätt.

Nej, nu får jag väl hitta på något snällt att skriva om Opel, som kompensation. Den Kadett jag hade, min första egna bil alltså, var faktiskt inte särskilt rostig. Det var säkert också anledningen till att jag kunde sälja den med vinst. Den bilen hade min farbror Arnold ägt sedan ny, och jag fick köpa den av dödsboet. Bilen var välskött, och försedd med extra rostskydd. Kommer ihåg att de på Bilprovningen var mäkta imponerade av bilen. Och som sagt, när jag bytte bil så kunde jag sälja den med vinst. Det har inte hänt mig någon gång sedan dess!

Igår kväll satt jag och tittade på herrarnas stafett i skidskytte. Hård och byig vind gjorde skjutandet till mer lotteri än skicklighetstävling, i mitt tycke. Alla lagen åkte jojo i resultatlistorna. Norge var bra med, sedan uträknat, och så med igen, t ex. Sverige var också en jojo-nation denna kväll, man var upp så högt som tvåa innan vinden ställde till det för bl a nytillskottet Christoffer Eriksson. Men det var en trevlig tävling allt som allt.

Det fanns dock en källa till glädje, trots att svenskarna misslyckades. Det var att man över spåret hade en jättestor reklambanner som gjorde reklam för, håll i dig, ALKOHOLFRITT vin! Ja, du läste rätt. I Sverige skulle sådan reklam väl mest hånas, men tydligen är Tyskland mer öppna för denna typ av dryck. I och för sig borde de kanske vara det också, när de bästa alkoholfria vinerna kommer från just Tyskland... I alla fall är tycker jag det är fantastiskt att man kan få sådan reklam in i vardagsrummet via TV-rutan, nu när whiskey, vodka ock allsköns andra eländiga alkoholhaltiga drycker så aggressivt torgförs i TV-reklamen numera. Jag efterlyser mer alkoholfri reklam i TV-rutan. Djävulen på flaska (som alkoholen kallades av en gästpredikant hos oss för några år sedan) får vi se reklam för så ofta att en motvikt verkligen behövs.