Och, för den delen en hjordnära partiledare.

Kristdemokraterna i Västerbotten har haft vårstämma i helgen. Och för min del började det redan igår, med en minikonferens för alla lokala ordföranden och gruppledare i Västerbotten. Huvudtalare var vår partiledare Göran Hägglund. Tyvärr hade inte Gunilla, vår gruppledare i Bjurholm, möjlighet att delta. Men oj så mycket hon missade!

Kvällen började med middag. Och vår partiledare valde att sätta sig vid ett bord med tre av oss lokala orföranden, istället för med distriktsstyrelsen, vilket säkert många andra partiledare skulle ha gjort. Bara där växte han flera tum i mina ögon. Sedan hade vi som satt vid hans bord inte direkt några problem med samtalsämnen. Vi diskuterade allt från små vardagsfrågor, som hundar, ishockey och trädgårdsskötsel till riktigt tunga politiska frågor, som sjukförsäkringssystemet. Och han var med och visade sin gräsrotsförankring i allt som togs upp vid bordet. Under samtalets gång hissade han tyvärr också varningsflagg för att vi i Saab-klubben kanske måste ut i ytterligare en "Rädda-Saab-manifestation" i en ganska snar framtid. Och när alla vid bordet ätit sig nöjda så hämtade han, VÅR PARTILEDARE, kaffe åt alla oss andra vid bordet. Det är i sanning att leda genom att tjäna!

Efter middagen började själva konferensen, och där höll han en kort föredragning, för att sedan ge oss lokalordföranden och gruppledare chansen att ställa frågor och ha åsikter, som han besvarade resp bemötte på ett mycket jordnära och bra sätt. När den punkten var slut togs det upp mycket praktiskt runt Rikstinget som ju faktiskt hålls i Umeå i år.

I dag sedan så inledde han också mötet med en mycket intressant föredragning. Han tog upp lite av det vi diskuterat under minikonferensen igår, och pratade speciellt om just sjukförsäkringen. Han lovade att en ändring åt det mänskligare hållet ska upp på agendan, eftersom alltför många idag kommer i kläm. Efter att han sedan farit vidtog de vanliga stämmeförhandlingarna, med personval och motioner till rikstinget, men där finns det inte så mycket intressant att berätta. Det bestående intrycket av helgen är att vi har en partiledare som bryr sig om sina partimedarbetare med en ömhet jag aldrig sett förr, en ömhet som gör mig djupt rörd och imponerad!

...inte bara på det familjedestruktiva planet, även om det är där man mest talar om det begreppet. Men även den idrottsliga otroheten har ökat genom åren. Det jag menar är förstås alla spelare som växt upp i en klubb, och så snart det fått seniorstatus genast hattar iväg till bäst betalande (utländska) klubb.

Brynäs IF t ex skulle ha haft minst ETT SM-guld till (att lägga till de 12 de redan har) om Johan Holmqvist, Jacob Markström och Niclas Lindström hade haft ro nog att stanna kvar i klubben i alla fall några år till. På samma sätt skulle MoDo Hockey säkert också haft fler SM-guld om profiler som tvillingarna Daniel & Henrik Sedin samt Per Svartvadet stannat kvar i laget. I stället ser vi en urvattning utan dess like inom svensk hockey där det i stort sett endast finns tre kategorier av spelare kvar i klubbarna: De omogna juniorerna, de trötta rävarna som snart ska lägga av, och inhyrda målgörare eller bråkmakare. De erfarna spelare som fortfarande har fart under skridskorna har farit till NHL eller KHL för att bli rika, och lämnar ett vacuum efter sig. Med påföljd att Elitserien inte längre är världens näst bästa hockeyliga. Men även Tre Kronor blir lidande av denna dränering av svenska hockeystjärnor.

Såg igår på Debatt i SVT. Där pratades det också om otrohet, fast ur ett annat perspektiv. Man diskuterade för eller emot dejtingsajter specialdesignade för otrogna. Jag upplevde hela konceptet på programmet som extremt smaklöst! Känslan jag fick var att programledningen hade som dold agenda att göra reklam för företaget som introducetat denna avart inom dejtingsajterna i Sverige. Detta i en tid när otrohet redan idag trasar sönder alldeles för många förhållanden, och därmed sätter så hemskt många barn i kläm! För barnen är de som ALLTID tar mest skada vid en separation alt. skilsmässa. Detta är ett välkänt och väldokumenterat faktum, och inte en åsikt som jag tagit ur luften. Denna typ at tjänst behövs inte någonstans i världen!!! Och Public Service ska DEFINITIVT INTE ge denna omoraliska avart gratis reklam genom ett debattprogram!!! För det är väl inte SÅ illa att företaget har betalt SVT under bordet för att föra upp programmet på tablån? För i så fall vore det etter värre! Fast ärligt talat skulle jag faktiskt inte bli det minsta förvånad om så var fallet.

Det har varit relativt få folkomröstningar i Sverige genom åren, och de som varit har inte alltid riktigt gått som makthavarna velat. En folkomröstning är i vårt land av konsultativ art, alltså endast rådgivande. Sålunda behöver makthavarna inte respektera folkets vilja. Tidigare regeringar (oftast sossar) har också konsekvent kört över, eller ämnat köra över, folkets vilja när folket röstat "fel". Man har bara väntat tillräckligt många år, så att valresultatet förhoppningsvis blivit bortglömt.

1957 röstades det om utifall vi skulle gå över till högertrafik. Folket röstade nej! Likväl beslutades det att man ett decennium senare skulle styra om trafiken högerut. I och för sig är det väl bara Brittiska Samväldet och Japan som fortfarande kör på vänster sida, så det blev kanske inte så jättefel i slutändan. Dock kvarstår det faktum att folket blev överkört!

Folkomröstningen om huruvida vi skulle gå med i EU är ett kapitel för sig. Där röstade folket "rätt", och då hade man väldigt bråttom att genomföra eländet. Många ångrade sig efteråt, och kände sig lurade, men då var det för sent. I EMU-omröstningen blev det sedan därför ett svidande nederlag för makthavarna. Och statsministern vid tidpunkten dundrade också följaktligen att: "Då måste vi göra om den tills att folket röstar rätt!". Att han hade för avsikt att köra över folket stod med andra ord ganska klart. När Sverige fick en ny regering, och dessutom ett koppel med EMU-länder fick ekonomiska problem, har dock överkörningen låtit vänta på sig. Nuvarande regering har, tack och lov, inte uttryckt några intentioner att införa euron i alla fall.

Sedan har vi då den folkomröstning jag medvetet har lämnat till sist. Jag talar givetvis om kärnkraftsomröstningen 1980. Där fanns det i början endast två alternativ, för eller emot. Men eftersom nej-sidan var så överlägsen mäste man göra något. Detta "något" bestod i att introducera en mitt-emellan-linje: Linje 2. Deras budskap löd ungefär: "avveckla med förstånd". Slutmålet löd att "kärnkraften skulle vara avvecklad senast 2010". Denna linje var väl mest att betrakta som en dimridå, för att splittra det hårdnackade motståndet. Och det lyckades man med! Linje 2 vann omröstningen. Och efter det har ingenting hänt. Absolut ingenting!!! Nu talas det snarare om att utöka snarare än att avveckla. Sett i ljuset av vad som nu händer i Japan är det högst oansvarigt att utöka kärnkraften. Den må vara ren under tiden man lever i villfarelsen att man har kontroll, men vid en olycka är det mycket farligare än alla kol- naturgas- och oljekraftverk tillsammans. Det har både Tjernobyl och nu Fukushima bevisat!

Nu ser jag framför mig flera som säger: Hur kan han skriva en sådan rubrik? Han gillar ju inte ens Volvo. Och de har rätt, dessutom. Men så här ligger det till:

I maj i år får vi en ny bränsleblandning i Sverige. Den heter E 10, och består till 90 % av 95-oktanig bensin. De övriga 10 % är... Kan någon gissa? Just det: Etanol. Men alla bilar kan inte köras på denna bränsleblandning. De allra flesta märken har en gräns någonstans mellan 1995 och 2005. Teknikens Värld har en artikel på webben om det. Längst ner i artikeln finns en länk från Bil Sweden som talar om hur just din bil klarar av bränslet.  Jag har länkat till artikeln, tryck bara på tidningens namn så kommer du dit...

Jag har dock läst mig till att Volvo och Saab är de bilmärken där flest modeller klarar av E 10. Hos Volvo är det alla bilar från och med 1976 med undantag av de S- och V 40-modeller som drevs av Mitsubishis GDI-motorer mellan åren 1998 och 2001. Saab har deklarerat att alla deras bilar från och med 1979 ska klara av det nya bränslet. Det torde innebära att även de sista V4:orna (årsmodell 1979 och 1980) ska klara av E 10. På tredje plats i "märkestävlingen" kommer Chrysler-koncernen, (Chrysler, Dodge och Jeep) vars bilar klarar E 10 från och med 1989 års modell. Sedan blir det ett liitet hopp till 4:e platsen, där Subaru hamnar. De klarar E 10 från och med 1991 års modell. I övrigt får du själv läsa dig till det. I vilket fall som helst är  våra svenska bilmärken bäst i världen vad gäller hur gamla bilar som kan köras på E 10.

Har pratat med en av vaktmästarna på kommunen idag. Han såg smått plågad ut när jag frågade hur det gick i letandet efter den gäckande läckan. Han berättade att de fortfarande inte hittat den, och att de jobbar stenhårt med det. Med andra ord kan man nog anta att det inte är så många av dem som kan hålla på med snöröjning idag. Så då är det kanske tur att vi inte fått lika mycket snö som Nordmaling och de andra kustkommunerna. Jag tycker i alla fall att de är värda ett uppmuntrande ord, särskilt nu när de får slita så hårt med letandet.

Gjort bort sig alltså! Ytterligare en gång ger djurrättsaktivisterna sig på en hårt och ärligt arbetande människa med sina antidemokratiska metoder. Senast handlade det om förstörande av ett helt ekosystem genom att släppa ut tusentals minkar i det, förutom det uppenbara att de förstör en människas levebröd.

Nu står de utanför en SECOND HAND-butik och ylar. Men hallå!!! Pälsarna hon har i butiken är ju 50 år gamla! Det innebär att den som köper dem ÅTERANVÄNDER redan tillverkat material. Vad är mer ekologiskt än det? Som jag sade i ett tidigare inlägg så är det bättre att köpa begagnade än nya pälsar. På samma sätt är det bättre att köpa en katalysatorbefriad begagnad bil än en ny miljöbil, eftersom man vid tillverkningen av en enda ny miljöbil släpper ut lika mycket föroreningar som 7 st katalysatorbefriade bilar tillsammans släpper ut under hela sin livstid. Så vi gammbils-entusiaster är egentligen de verkliga miljöhjältarna! ;-P

Skinnjackor (och -byxor), skinnklädsel i bilar, skinnsoffor och -fåtöljer  mm är en helt annan femma. Där tycker jag absolut att man kan köpa nytt, eftersom det handlar om kohudar, som annars skulle ha förfarits efter det att köttet tagits till vara. Det är med andra ord helt försvarbart ekologiskt sett.

Jag tittade i morse på en gammal leksak som jag ställt på en hylla hemma. Det var et djur som står på en plattform, kan man säga. Om man trycker under botten så faller djuret ihop och när man släpper ställer sig djuret upp igen. Ni kommer säkert ihåg dem, de var vanliga på 60- och 70-talet. Nåväl, på sockeln stod det att den kom från en NYNÄS-station, ni vet det där svenska bensinbolaget som köptes upp av Shell någon gång i slutet av 70-talet. Nu är jag intresserad av att veta om någon vet om det fanns Nynäs-stationer här uppe, och i så fall vars de var belägna.

Nästa sak som gett mig lite funderingar var en artikel i Bakrutan (Saabklubbens medlemstidning) som jag fick i brevlådan igår. Där skrev man om en gammal Esso-mack, och hade bild på den också. Det jag intresserade mig för var att den såg ut som en i det närmaste exakt kopia av Esso-macken som fanns i Bjurholm, den byggnad där jag och min fru idag driver vårt tvätteri. Så då ställer jag mig den självklara frågan om Esso-stationer över lag byggdes efter någon sorts standardmall. Så här såg macken ut i Bjurholm på tidigt 60-tal:

Fotograf: Birger Lindqvist