Trodde att den låt som Ingemar presenterade häromdagen var någon cover på den låt som jag växte upp med, men så var det inte. Så då får jag väl bjuda på "min" Rock Bottom, med Gene, Paul, Ace och Peter... Undrar vilken DU tycker är bäst?

Kineserna är duktiga på att kopiera. Såg den kinesiska versionen av Saab 9-3, som enligt avtal med Saab skulle ha varit med den "gamla" designen som Saab slopade 2005. Men den "prototyp" de visade upp på bilsalongen i Peking var i stort sett en ny 9-3 (inköpt från gatan?) som de bytt grill och bakljus på. Hmmm...

Pysen beräknas vara klar på torsdag, så att jag kan fara på regbesiktning på fredag. Var in till verkstaden igår och kollade, och det är lite smådetaljer kvar att göra. Som att montera tillbaka motorhuven :-D Nå i alla fall ska det bli spännande att köra Pysen med sitt nya "hjärta". I alla fall tycker jag att lämplig musik för detta tillfälle torde vara detta mästerliga stycke, signerat Deep Purple:

Att Pysen är mörk-lila till färgen gör ju inte musikvalet sämre, eller hur?

Den här låten, kändes så väldigt Stones när jag hörde den första gången på Dynasty-skivan, att jag bara var tvungen att höra originalet. Sagt och gjort, jag frågade en kompis, som är ett totalt Stones-freak, att få höra den. "Nej, du vill inte höra den skitlåten", sade han. Jag hade Dynasty-LP:n med mig och sade "Jo, jag vill att vi jämför". Sagt och gjort. Vi började med originalet, men det gick inte många takter innan jag fattade vad han menade, för originalet var VERKLIGEN ingen höjdare. Så lade jag på den andra versionen, och kompisen spärrade upp ögonen. Och han sade att Kiss version lät mer Stones än de rullande stenarna själva. Så idag bjuder jag på denna Stones-låt med Space Ace vid micken, om inte annat så för att visa att jag också rullat in på 2000-talet. :-P Lyssna och njut!

Som tidigare påvisats i vissa bloggar är det sällan eller aldrig de riktigt bra röjlåtarna spelas på radiokanalerna i Sverige, Rock-klassiker undantaget. Så här kommer ytterligare en underbar Whitesnake-låt som aldrig hittade till Tracks-listan. Och med ett härllgt Hammond-solo (signerat Jon Lord) som uppfriskande omväxling till alla gitarr-solon.

Har fått hem frontspoilern till Pysen nu, men det krävs lite jobb på den innan den kan monteras. Den är hel och så, men behöver lite finputsning.

Hos min bloggranne Ingemar pratas det mycket om Scorpions, så dem tänker jag inte göra reklam för. Det gör han så bra. Däremot tänker jag flagga för ett annat missförstått håtdrockband: Whitesnake Deras mest spelade låtar, i Sverige alltså, är också ballader. Men precis som i Scoprions fall är dessa i minoritet, även om de i många fall är helt underbara. Här är ett exempel:

...Hanoi Rocks!

Efter allt prat om Europe vill jag slå ett slag för detta band från vårt östra grannland. Lordi är inte det första hårdrocksbandet som slagit internationellt därifrån. Långtifrån. Mötley Crües och Guns 'n Roses' förebilder Hanoi Rocks kommer också därifrån. Och sångaren Michael Monroe är en multi-instrumentalist som få slår. Munspel, saxofon och piano är de mer udda instrumenten han trakterar. En av deras största hits är denna låt, från Two Steps From The Move

Deras 5 första skivor var helt underbara, och förtjänar aktivt lyssnande om man gillar hårdsvängande glam-rock. Michael Monroes soloplattor förtjänar också att lyssna på. Har tyvärr missat deras tre plattor gjorda på 2000-talet, så dem kan jag egentligen inte uttala mig om, men rent generellt brukar väl kanske återförenade band inte göra lika bra ifrån sig som de gjorde när det begav sig? Chinese Democracy är enligt mig ett lysande exempel på det, där G'n R inte alls sprakar och svänger som de gjorde på Appetite For Destruction.