Nu har ett riksdagsparti äntligen stuckit ut hakan och föreslagit trängselavgifter i flera städer än Stockholm och Göteborg, något jag propagerat för ända sedan jag startade min blogg. Tyvärr är det inte mitt eget parti som yttrat sig, men det tar jag nog med en gnutta jämnmod.

Dock anser jag att hennes förslag saknar ett par viktiga parametrar. Dels bör alla städer med 130 000 eller fler invånare beröras, (alltså från Umeås storlek och uppåt)och dels måste pengarna som fås in via trängselavgifterna oavkortat användas till att subventionera bränslepriserna i glesbygden. För vi som alltid MÅSTE använda bilen till och från jobbet ska inte behöva bli straffade för att vi bor där inga bussar, annat än skolskjutsarna, går. Som det nu är, med ett bensinpris på nära 16 kr/l, har vi glesbygdsbor snart inte råd att bo kvar i glesbygden. Och det får förödande konsekvenser för den "levande landsbygd" som Centern själva strävade efter för inte så länge sedan.

När man kommer i kontakt med miljö-nissar (särskilt sådana som bor i någon stad) och pratar med dem så återkommer alltid samma kommentar: "Det är mer miljövänligt att låta bilen stå och ta bussen". I en stad kan det möjligen vara så, men i glesbygden är det mer tveksamt. Ett hypotetiskt scenario: Det är 4 personer boende i byarna mellan Bredträsk och Bjurholm som ska till sina jobb på samma tid. Och det är bara dessa som åker på denna sträcka denna tid på dygnet. Då ska en linjebuss som tar 40 pers köras av en anställd chaufför 7 mil (3,5 åt vardera hållet) för att hämta upp dem. Och sedan 7 mil till på eftermiddagen när de ska hem. Alltså ska denna stora buss köra totalt 14 mil med bara 10% av platserna upptagna (egentligen 5% eftersom hälften av tidan går bussen tom). Eller så kan samma hypotetiska kvartett samåka i en personbil. Denna bil åker bara 7 mil per dag, en resa till Bjurholm på morgonen, och en resa till Bredträsk på eftermiddagen. Vilken lösning är mest miljövänlig?

Hypoteser i all ära, men med den turtäthet busslinjerna i verkligheten har här ute ser man lätt att man helt enkelt MÅSTE ha bil, annars tar man sig ingenstans. För den enda buss som går in till Bjurholm (skolbussen) är framme 8:20. Om mitt jobb börjar kl 9 ska jag alltså vänta i 40 minuter på att få börja. Denna buss går tillbaka kl 15:30, och om jag slutar mitt jobb kl 18:00 (en vanlig arbetsdag är ju 8 timmar + lunch), så har jag missat bussen med 2 1/2 timme.  Och det ser ju var och en hur orimligt det är.

Sedan har vi detta med bensinpriset, som är alldeles bortitok för högt. Det sägs vara för att få folk att ta bussen mer. Men vi som bevisligen inte KAN ta bussen, ska vi verkligen straffas så hårt för att bussarna inte går var tionde minut på landet? Nej, det finns en bra lösning på det, som troligen skulle ge lika mycket till statskassan. Låt dem som väljer att köra bil in till städerna (storlek Umeå och större) betala trängselavgift liknande det system de har i Stockholm. Det är ju ändå i städerna som problemet med dålig utomhusluft är som störst. Och så sänker man skatten på bränsle med motsvarande procent. Då får man en levande och harmonisk landsbygd.