Ta mig till hipsterkvarteren!

En vacker septembersöndag strosade vi omkring på Söder, dottern och jag. ”Jag vill vandra på Söders Höjder”, hade jag sagt till henne när jag kom ner på fredagen. ”Det är åratal sedan och jag vill bese hipsterkvarteren!”

Så blev det. Vi startade vid Medborgarplatsens tunnelbanestation och traskade utan bestämd plan. Det är verkligen en mysig miljö, med mycket trivsammare atmosfär än den hektiska Drottninggatan och det trånga Gamla Stan (som jag av ren fantasilöshet brukar ägna mycket turisttid).

Solen sken emellanåt, men som helhet var det växlande molnighet, det var en ganska behaglig temperatur och jag hade bra skor. Det behövdes, för det vill till att man är utrustad för långa backar och många avstickare. Vi gick Götgatan (tror jag det var) och sedan över Vitabergsparken, upp förbi Sofia kyrka och sedan ut mot Söder Mälarstrand, med alla båtarna och en härlig utsikt. Fast ännu häftigare var det nog att stå uppe på Skinnarviksberget och se ut över fjärden.

Jag insöp allt, hus, grönska, människor, miljöer och geografi. Att hinna umgås i all enkelhet, småprata och ibland gå tysta tillsammans blev en mycket fin upplevelse. Jag kikade in i nästan alla dessa små mysiga butiker, besåg gamla kvarter, provade åka Scooter (Voi), men fick även liten inblick i välfärdslandets skuggsida: en man av obestämd ålder som stod och skätte sin personliga hygien bland soptunnorna bakom kyrkan. Inne i kyrkan satt de troligen mera välmående medborgarna och hade ingen aning.

Scooteråkning på Söder

Trots påfyllnad av energi, bestående av maffigt fika, kroknade vi så pass att vi blev tvungna åka tillbaka till Fruängen för att vila upp oss innan middagen. Ja, inte bara därför. Jag skulle kliva på norrlandståget vid 23-tiden, så vi förlade middagen sent med tanke på det.

Jag brukar ju sjunga långsamhetens lov och njuter av enkla nöjen, så den dagen kan jag nog kvittra om länge. Just för att det var så mysigt kan jag utan vidare utnämna den dagen (och helgen) till höjdpunkten för 2018. Detta gör jag mer än gärna om, för att få se och upptäcka mer av huvudstaden – och andra ställen också, förstås – på samma makliga sätt.

Som avslutning, den givna sången för detta tema!