Lenas

När jag ändå håller på…

Av , , Bli först att kommentera 6

så vill jag berätta att jag tycker att det är konstigt hur olika man tänker folk emellan…

Jag var ju faktiskt på den där S/M- debatten som de  bloggande herrarna höjer till skyarna.

Nej, ganska medioker tycker jag att debatten var, mycket omtugg, upprepningar och rena rama dumheterna…

Sen fanns ju inget utrymme för frågor, men det kanske inte är kutym vid sådana där tillställningar, vad vet jag. Men jag hade velat fråga Littorin hur han tänkte om pensionärerna, hur och när han skulle mobilisera ut dem på arbetsmarknaden. Jag läste i en intervju (SPRF-tidningen) om den stora massan av friska pensionärer som, utan att ta jobb från unga, skulle kunna gå ut på arbetsmarknaden med det snaraste…

Bara lite åsikter så där i all hast… Tjingeling!

 

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter:

Tackbrev!

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Det förra meddelandet var ju lite ynkligt men det berodde enbart på att jag var lite ynklig själv då och att jag hade tagit en sån "rejäl" promenad ända från Kir 2 till Biblioteket på sjukhuset.

Nu ska jag bättra på det hela men jag är ju fortfarande halvynklig och ska helst placera mig i kupén för natten och vara tyst och snäll.

Jag vill emellertid sända stora tacksamhetsbetygelser till Kir 2/Urologen (min helgavd), till den underbara personalen på båda ställena, till medpatienter och inte minst till de som sprättade upp och sedan sydde ihop (snyggt) igen.

Tack, tack, tack!

Vidare ett stort tack till Majsan och Rutan som hälsade på flera gånger och dessutom hämtade hem mig. Allt med sång och glam.

Tack Monkan för att du trotsade kylan och pulsade genom snöyran för att titta in till min helgavdelning. Du är en riktig pärla!

Tack mina gulliga ungar för påhälsningar och annat mysigt… puss, puss!

Tack också för alla blommor, wienerbröd och annat mums som jag blivit bjuden på, av gamla och nuvarande grannar. Dessa, godsakerna – inte grannarna, har hur lätt som helst slunkit ner i min sargade buk. Gott gotti gott gott.

Nu raka vägen till kupén. Natti natti!

 

Bli först att kommentera

Tillbaka till världen

Av , , 2 kommentarer 3

Jaha, det här blev en liten resa…

Men nu sitter jag i alla fall vid datorn på lassas bibbla och surfar gratis! Vilken service!

Allt är gott!

Hälsningar från en blåklädd patient…

2 kommentarer

Fridhems fulhus

Av , , 3 kommentarer 1

 

Grannen och jag har hittat en ny runda för vår stavgång. Varje morgon klockan åtta går vi i sakta mak mot fulhusen på Fridhem,först Hemvägen och sedan uppför Gammliabacken, så tvärviker vi på backkrönet och kommer så ner mot Fridhem. På den vänstra sidan ligger de gamla husen fridfullt som de legat sen kanske 30 eller 40-talet men på höger sida tornar fulhusens grå fasader upp.

Märkligt ändå att i morse när vi travade ner mot "Trädgårdsmästarens gård" var vi tvungna att stanna till och titta ordentligt på huslängorna. Jag upptäckte något jag inte sett förut.

Ett av husen har ju förlänats en utbyggnad, liksom ett liten hus fastsatt i det större husets gavel. Denna utbyggnad hade till yttermera visso blivit begåvad med en fasad i brunt trä som stod fint mot det grå.

Hm, tänkte jag, där har arkitekten tänkt till litegrann. Den där utbyggnaden med sin lustiga färgläggning smet fint in mot trädgårdsmästarens rosa huslänga.  Detta, tyckte jag där jag stod i morgonsolen, gjorde intryck av att husen hörde samman som i en liten by på landet.

Vi stod länge och beundrade vyn. Noterade de fina tallarna och solljuset som silade genom dem och dallrade mot fasaderna. Slutligen enades vi om att hädanefter kalla "Fulhusen" för "Finhusen" åtminstone när de är sedda från Fridhemssidan

Värre syns de från andra sidan järnvägsspåret. Gack ut själv och kolla!

 

3 kommentarer
Etiketter:

Supertrevligt gäng

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Idag ser jag tillbaka på de tio dagar som jag åtnjutit livsstilsförändring. Eller ska man kalla det för beteendeförändring? Majsan behagar skämta med mig:

"Jaså, har du förändrat ditt beteende? Det märker jag ingenting av…"

Skämt åsido, det har varit underbara dagar med mycket lärande, många insiktsfulla diskussioner och ett härligt gäng att boll-planka emot.

Vi har lagat mat tillsammans under glada skratt. Ätit under gravallvarlig tystnad och låtit oss väl smaka av anrättningarna. En liten skrift med nyttiga recept har vi förärats. Vi har mätts före och efter. Vi har stavgått, vattengympat, stationsgympat, gjort stilla avslappning och fått kännedom om våra kroppar både ytskikten och innandömena.

Vi har även fått betyg.

Ikväll gör jag "Kotlett med ostsås" från det ovan nämnda häftet. Till det blir det ett par olika sallader och förmodligen kokar jag också några potatisar. Finemang!

Nu ska jag få en macka med hummus och en kaffetår av Rutan. Tjingeling!

 

PS Obs. En macka. DS

Bli först att kommentera

Tidiga morgnar och späd sol över fulhusen

Av , , 2 kommentarer 8

 

Morgnarna har blivit mer och mer tidiga i takt med min s k livsstilsförändring. I morse ringde väckarn klockan 06.00. Känner inte igen mig själv riktigt.

Så så så, hör jag i andanom någon säga och hytta med fingret åt mig. Vet du inte om att de flesta männsikor stiger upp den tiden och far iväg på arbete. Många har faktiskt redan arbetat flera timmar vid den tidpunkten!

Ja, ja, ja… det minns man väl… men det var då och man var ung och alert.

Idag har jag tillbringat min tid på "lassa" för att förbereda min förestående lilla operation. Talade med narkosläkaren ingående om vad som skulle hända. Har jag varit sövd? Nää! Brr, och nu ska det hända!

Kort sagt, det mesta gick snett i dag, jag missade några stationer och tappade bort mig i korridorerna. Det har varit "en sån där dag", ni vet de där dagarna när ingenting går randrätt.

Suck! Men nu när jag summerar dagen kan jag också tänka lite på gårdagen och min och grannens morgonpromenad, den stilla rundan  utefter Hemvägen, uppför Gammliabacken och ner mot "fulhusen" vid Fridhem.

Ja, vi kallar dom "fulhusen" de där grå med brandgula fönsterramar som ligger ner mot f d koloniträdgårdarna. Men tänk i går morse var det riktigt vackert. Den späda morgonsolen förlänade husen ett skimmer som från en Hopper-målning. Stilla, näst intill ödsligt men alldeles förtjusande vackert.

Så njöt vi av det vackra…

I morgon är en ny dag med aktiviteter från arla morgonstund och nu klockan 21 är det dags för tanten att göra kväll. Nattinatt!

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Inspelning av TV-team!

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Nu är det snart halvtid på grundutbildningen. Idag fick vi pröva på att vara på IKSU sport. Ja, herregud vad ska en tämligen fetlagd tant på 70 vårar göra däruppe bland sylfidsmala studenter? Så tänkte jag när jag fick höra att gruppen skulle dit.

Men väl där fick vi höra att det skulle spelas in TV under vårt pass.

Haha! Det passar en linslus som jag. Jag blev riktigt upplivad.

Men pytt, inte hade jag räknat med alla turer och graciösa skutt som man skulle göra. Dessutom lägga sig neder på golvet, stå på alla fyra och jisses, koordinera hit och dit. Hur ska jag lära mig sånt?

Men nu ska jag inte vara negativ. Där var två fantastiska gympaledare, en som ledde det arbetssamma passet och en som gav härlig vederkvickelse i form av avslappning till underskön musik efteråt.

Budskapet var, alla kan vara med och det är aldrig för sent.

Känns gott, men nu är tanten rätt så sliten och behöver vandra in i kupén och slagga. Nattinatt!

 

Bli först att kommentera

Stackars Rutan

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag fick ju som utlovat var, en god middag hos Rutan efter det att jag arbetat mig igenom dagens lektioner på livsstilsförändrarskolan. Kroppen har varit stel hela dagen och min vänsterfot värker, annars är allt toppen

Men det var inte det jag skulle berätta utan jag vill delge er alla vad som hände stackars Rutan.

När vi ätit kålsoppa började Rutan genast att förbereda Hummus. Det är en kikärtsröra med vitlök, citron thahini och olja i.

- Har du nån citron? frågade Rutan mig.

- Vet inte, men jag har thahini. Jag går och hämtar det och ser om det ligger nån citron nånstans hos mig.

Sagt och gjort. Jo, på det bruna fatet som jag fått av barnbarnen låg en ensam citron. Jag tänkte att den var kanske lite långlegad, om ni förstår vad jag menar. Den var ruskigt hård i skalet.

När jag sen lämnat över ingredienserna till Rutan och var på väg upp  till mig så skrek Rutan till. Alldeles hjärtskärande!

Vad hade hänt. Skar hon sig? Jag ropade från ytterdörren.

- Nä, jag tappade citronen på tån!!!

Tablå, så kan det gå… Tjingeling

Bli först att kommentera
Etiketter:

Rapport

Av , , Bli först att kommentera 4

 

I morgon blir det en här som kommer att ha vansinnigt svårt att röra kroppen. Ska ändå upp i ottan och göra så gott jag kan.

Tur att man får käk av Rutan… Tjingeling!

Bli först att kommentera