Vad är det med honom då? Ja, det ska jag berätta. Han skjuter älgar. När han har gjort det är det stor slakt-fest. Sen tänker han på Rutan och mig, vi arma pensionärer som försöker gneka oss framåt.

Rutan hälsade på häromdan och fick med sig älg-skelett med frikostigt med kött på. Dessutom äpplen från ett enstaka litet äppelträd.

Då kan jag tala om det blir livat hos tanterna! Fram med knivarna, skrapa rent  från skelettet. rosta i ugnen och böka på. Rutan kan det där. Resultatet blir underbar fond, pölsa, pyttipanna, grytor och mycket annat gott. Idag gjorde jag faktiskt lite dillkött på älg. Originellt kanske men det gick att äta. Gott-gotti-gott-gott.

Av äpplena blir det en gelé som inte går av för hackor. Receptet har Rutan.

Jag måste säga att fådd mat är en välsignelse för pensionärerna nu när alla i utanförskapet får det sämre ställt.

Ska återkomma i det ämnet framöver… Tjingeling!