Kommunfullmäktige, finanskrisen och varsel

Idag har vi kommunfullmäktige som dessutom riskerar att dra ut på tiden. Vi har två ärenden, det ena om kreditgarantin för SEKAB och det andra om befolkningsmålet där i alla fall några personer kommer att prata länge och mycket utan att tillföra något nytt och dessutom se till så att andra personer i sitt parti springer upp och ner som en skottspole.

Det snarare retar upp en massa folk och jag tror inte heller det gagnar demokratin. Vi är nog den kommun i hela Sverige som har de längsta kommunfullmäktigemötena av alla kommuner.

Jag förstår inte att man tror att ju mera jag springer upp i talarstolen så lyckas jag vända någon ledamot. Vår grupp försöker vara restriktiv så att inte alla springer upp i alla frågor utan det får personen som har ansvaret ta på sig.

Idag har vi dessutom ovanligt många interpellationer som ligger och har legat länge och även där är det många som ska upp och prata. Jag och Ågren har även bett om att få ändra lunchtiden då vi ska träffa de nordiska ministrarna som har energi-, närings- och regionalpolitik. Dessutom blir det middag på länsstyrelsen.

* Finanskrisen
Som det ser ut finns det nu en räddningsplan för att rädda den finansiella sektorn i USA. Vi får hoppas att det räcker men som jag tidigare har skrivit om så behövs det en helt ny världsordning inom den sektorn. För det måste en gång för alla bli slut på finansvalpar som sitter och spelar monopol med andras pengar, sparare och placerare måste kunna lita på ärlighet vilket jag betvivlat har skett i USA och kanske även på en del andra platser.

* Varslen ökar
Överallt får vi se och höra om hur många personer som tvingas gå från sina jobb. Självklart beror en del på finanskrisen men visst har politiken på hemmaplan även betydelse.

Bilindustrin i vårt land men även i USA är i kris och nog beror en del på att man satsat för mycket på stora modeller som slukar alldeles för mycket bensin. En stor del av vår basindustri har också problem beroende på de höga energipriserna och här har hela industrier varit tvungna att stänga portarna och då blir det för alltid.

Vi kan inte fortsätta med att leka med energifrågorna som man gör utan det krävs en mera långsiktig uppgörelse över blockgränserna och tyvärr går varken miljöpartiet eller vänsterpartiet att lita på i denna fråga. De tror att det går att leva vidare i en välfärdsstat utan att vi har energi vilket är helt fel och det går att framställa energi utan större påverkan på klimatet.