Politik som givit permafrost

 

Skatterna har sänkts för de som har jobb och mest för de som har det bäst ställt ekonomiskt, det gäller inte bara jobbskatteavdraget utan även de som haft de dyraste bostäderna har fått de största skattesänkningarna på sina bostäder. Idag är skatten på bostäder lika stor oavsett hur dyrt hus man har och var man bor. Den är alltså lika före hus i Sorsele som kanske inte går att sälja och ett 20 miljonershus i Täby. Sänkningen blev störst för de som bor i storstadsområdena. Det fanns avigsidor i det gamla systemet men de har gått att rätta till.

 

För att sänka skatterna och mest för de som har det bäst ställt har man varit tvungen att låna pengar för att finansiera detta vilket inneburit stora försämringar för många.

 

Några exempel är att man har tagit bort avdragsrätten för fackavgifterna, att man kraftigt har höjt avgifterna till A-kassan och mest för de områden där man har sämst betalt, att man har infört olika skatt på jobb och pension (pension är uppskjuten lön), att man har försämrat arbetslöshetsförsäkringen på massor av områden och att man har lagt ytterligare bördor på de som är sjuka.

 

Det är de arbetslösa, de sjuka, ungdomarna och pensionärerna som fått det betydligt sämre under högerregeringen och för dem är det rena rama permafrosten.

 

De nämnda exemplen är bara några få av många som visar att högerpolitiken är sig lik och över tiden oavsett om man heter de nya moderaterna eller de gamla moderaterna, det handlar bara om en ny fasad.

 

Centerns värdeförskjutning har gjort att de numera är ett högerextremt parti långt borta från det folkrörelseparti som man var tills Maud Olofsson blev partiledare och tillkomsten av Stureplanscentern där Ursula förlåt Federley har en framträdande roll.