När Norrbotniabanan är färdig måste järnvägen söderut vara färdig först

Norrbotniabanan behöveratt järnvägen söderut fungerar när den är klar, mdet gör den inte nu. Visst ska Norrbotniabanan byggas och nu har regeringen till EU stöttat att planeringen ska startad. Men ska den ge bättre transporter är det mera som måste göras söderut.

Den första delen är ett dubbelspår mellan Umeå C och Strömpilen som redan idag gör att den delen inte fungerar för fullt. Vi påpekade redan när Botniabanan planerades att det behövs ett dubbelspår på den delen men Banverket gjorde som nuvarande Trafikverket, de lyssnade inte. Men i den planeringen som Banverket trodde det inte det skulle bli persontrafik till Luleå, Lycksele och Vännäs. Idag finns det brist på kapacitet för att köra flera tåg.

Den stora bristen ligger på Ostkustbanan från Härnösand och till Gävle för att göra det enkelt. Sedan Botniabanan byggdes gör kapacitetsbristerna att det tar i stort sett en timme längre att sig med tåg från Sundsvall till Stockholm. Det finns även en annan lite del i som måste åtgärdas.

Det är mycket gods men även post som skulle överföras direkt om framkomligheten på de nämnda delarna byggs om och till. Det är det enda sättet vi har att klara av luftkvaliteten och garantera näringslivet är detta är klart när Norrbotniabanan är klar. I de åtgärdsstudier som gjorts finns dessa brister mer än väl redovisade. Tågen ska rulla och inte som idag stå stilla och vänta på varandra och det finns även uppgifter på hur mycket det är i Sverige men det törs jag inte säga för då svimmar ni av

Då måste man ta ett helhetsgrepp när detta ska fram i budgeten. Det går inte att hålla på med årliga anslag för då blir det aldrig färdigt och miljön förblöder och det blir kaos i hela trafiksystemet och näringslivet får inte ut sitt gods.

Gör som det vi fick göra tack vare Göran Persson bilda ett bolag som får göra detta färdigt med en enda gång. Pengar lär det finnas gått om och skulle med säkerhet påstå att detta är ett sätt att säkra framtida pensioner om pengar lånas pensionsfonderna. En jämn och säker avkastning

3 kommentarer

  1. Erik

    Det låter ju förtroendeingivande att Göran Person ensam bestämde att bilda bolag för att låta kostnaderna träffa detta bolag. (Investeringen var beräknad till elva miljarder kronor men notan hamnade på nästan 30.) Det som inte är så kul är att Botniabanan inte blivit samhällsekonomiskt lönsam. Så blir det när hjärtat får bestämma och inte hjärnan.

    • HOLMLUND LENNART (inläggsförfattare)

      Tala sanning. Notan hamnade på 14 miljarder inget annat och i det ingick de två miljarder det kostande alla överklagningar främst från ornitiologer. ( var ett fast pris sedan tillkpommer alltid index för löner bland annat för 8 var det kostade i prisläget när beslutet togs. Du måste lära att hålla dig till sanningen

  2. Bertil

    ”Pengar lär det finnas gått om och skulle med säkerhet påstå att detta är ett sätt att säkra framtida pensioner om pengar lånas pensionsfonderna.” Skriver Lennart

    ja vilken idé.! Låna av pensionsfonderna.
    Sedan privatisera Banan och strunta i att betala tillbaka pengarna.
    Därmed tvingas pensionärerna jobba tills de dör.
    Rätt Reinfeldtinspirerat tycker jag.

    Jag skulle hellre föreslå en proggresiv kommunalskatt.
    Därmed skulle svaga grupper som sjuka, arbetslösa, lågavlönde inte behöva betala.-
    utan rikare grupper skulle få stå för notan.

    För vem är vinnare sedan om banan ger avkastning på godset.
    Jo de rika medan fattigare grupper får stå där med näsan lång.

    Därmed kan åtminstone pensionärerna få behålla sin pension.
    Kan man sedan sätta Reinfeldt i Arbetslinjen.
    D.v.s i riktigt arbete istället för som nu.
    Där han startat ett företag där målet är snacka skit om sjuka,
    arbetslösa samt snacka om att få pensionärerna till att jobba tills de dör.

    Då skulle kanske Sverige ha chans gå åt rätt håll.

Lämna ett svar till Erik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.