Insamling av idrottsutrustning till unga visar att idrott blivit en klassport

Insamling av idrottsutrustning till unga. I veckan startade insamlingen i Umeå och det kom in hur mycket grejer som helst. Det var Ida Björnstad som via TV 4 startade #geborttillsport efter att hon blivit 8 på tjejvasan efter 15 år frånvaro från längdåkningen och 8 månaders träning. Anledningen att hon inte fortsatte som ung var att familjen inte hade råd att låta henne idrotta.

Då kom hon på detta med en insamling. Man kan konstatera att skidåkningen missade ett riktigt löfte men ändå inte säkert att hon blivit bra om hon kunnat fortsätta då många saker spelar roll.

Visst är detta ett mycket bra intiativ så att fler barn ska få prova på att idrotta men jag tror att det löser inte problemet på lång sikt att få en mer jämlik och jämställd idrott. Det är alldeles för många barn och ungdomar som lever i familjer där det inte finns pengar över till idrotten. Då måste det vara sporter som orientering där inte utrustningen är för dyr men även om utrustningen är billig är det mycket annat som kostar.

I många idrotter säljs och byts utrusning för unga för då räcker tillexempel ett par skridskor inte i många år. Det är dock inte så enkelt för unga flickor och grabbar att komma i gammal utrustning som någon eller några andra använt i omgångar. Då börjar de som inte har råd att mobbas av de som har föräldrar som ständigt har råd med ny utrustning.

Idrottsutrustning i alla dess former har blivit alldeles för dyr och det är inte att undra på då det finns oerhört stora sponsorpengar som går till att sponsra elitlag i lagidrotterna där kanske fotboll, ishockey med flera slukar enorma summor av alla fabrikat. Där tror jag att det finns en av orsakerna till att många inte har råd med idrotten. De stora stjärnorna tjänar fantasisummor med flera hundra tusen kronor i månaden och dit vill en del unga komma.

Det finns många flera åtgärder som ska kunna få fler att få chansen att pröva på idrotten. Föreningarna tvingas även ta ut höga avgifter för att kunna finansiera sina kostnader trots att det finns hundratusentals ledare som jobbar helt ideellt. Samhället och inte minst statens anslag för aktivitetsstöd långt ifrån följt med i samma takt som kostnaderna ökat så en regel höjning av aktivitetsstödet vore på sin plats. Det har kraftigt urholkats under alliansregeringens tid. Även kommunerna har inte haft ekonomi att höja anslagen till aktivitetsstödet under lång tid.

Idrotten för unga är viktigt och i Umeå har vi under lång tid satsat mycket pengar på att bygga de anläggningar som behövs för idrottens utförande. Jag är av den uppfattning att satsa på idrott för unga är den viktigaste åtgärden för att inte unga som ska hamna i droger och i brottslighet. Vi har satsat mer i Umeå än i de flesta andra kommunerna på idrotten och vi har låg brottslighet jämfört med de flesta kommunerna.

Avslutningsvis var det ett bra intiativ av Ida Björnstad att samla in prylar som inte används och en del säljs eller ges bort. I vilket fall ska de ge möjligheter för fler att prova på idrott men nu gäller det att man finner långsiktiga lösningar för unga att prova på idrotten.

Tyvärr måste man konstatera att idrotten är en klassport då många unga inte får syssla med idrott för att föräldrarna inte har råd. Börje Salmings föräldrar hade inte heller råd så han fick ärva sin brors skridskor som var flera nummer för stora och han medgav utan darr på rösten att det är en klassfråga om barn för syssla med idrott