Viltolyckorna är för många för då står tågen

Viltolyckorna är för många för då står tågen. December,Januari var det 82 viltolyckor på Botniabanan. Då blir det stopp och tågen måste in på reparation och det kan ta lite olika lång tid och då ställs turer in och folk kan inte resa. Det här går att åtgärda om trafikverket vill och åtgärden är ganska enkel och heter viltstängsel. Inte nog med att tågen går sönder att bli påkörd av ett tåg innebär också mycket lidande för djuren. Man ska inte skylla tågkaoset på vintern utan viltolyckorna bidrar en hel del

3 kommentarer

  1. Lars Flemström

    Man bör inte heller skylla på vintern. Att det blir vinter i Norrland är inte precis någon nyupptäckt problem, och ej heller problemen är större vid kusten än i inlandet. Det borde alla, som har kört bil i Norrland under vintern, veta. Förekomsten av älg torde ha ökat i hela landet under senare år. Och det mycket kraftigt – kanske en följd av alla aktioner mot älgjakten, med alla stadsbor som skyddar viltet genom att agera levande sköldar.

    Tågen blir inte så illa skadade, så att de inte kan köras efter en viltpåkörning. Moderna motorvagnståg har automatiska centralkoppel framtill för snabb på- och avkoppling av extra tågsätt, vilket inte tar längre tid än ett normalt tåguppehåll för på- och avstigning. Detta sker varje gång vid Kristianstad C, eftersom man har mer ändubbelt så många resenärer med Öresundstågen i Skåne som i Blekinge. Allting kopplas automatiskt, så att man kan köra båda tågsätten från den främre förarhytten.

    2000-tågen hade under de första åren huvar över dessa centralkoppel, vilka bidrog till tågens strömlinjeform. Efter några år försvann huvarna och på nyare motorvagnståg har sådana huvar öht inte monterats. Ett tåg ska klara en viltpåkörning utan att behöva tas ur trafik. Känslig utrustning ska skyddas. Hur ofta multipelkörs tågen på Botniabanan? Jag gissar: aldrig, och då kan det ju inte handla om några stora investeringar för att skydda tågens fronter Skulle multipelkörning ske någon enstaka gång, får det väl ta den tid det tar att ta bort ett fast monterat påkörningsskydd.

    Detta ska dock vara en komplettering och inte ett alternativ till viltstängsel och andra åtgärder för att hindra vilt att komma in på spåret. Eftersom vilt brukar röra sig i samma vandringsleder år efter år, borde man ha kartlagt dessa redan innan järnvägen byggdes. Men det är givetvis inte för sent nu. I södra Sverige planeras prov med särskilda viltövergångar med ljud- och ljussignaler, som uppfattas av djur.

  2. Gunnar.F.

    Tycker nog också att samerna bör samla ihop sina strövrenar.Deras sk. i vissa fall tamboskap beroende var dom befinner sig och i andra fall vildrenar.Jag tycker dom ska falla under deras ansvar oavsett.Det bör ändras så att samerna alltid har ansvar över sina renar.Så dom inte behöver kosta oss skattebetalare massvis med miljoner. Det är väl inte mer än rimligt.Annars blir rennäringen en än större förlust för vi Svenska skattebetalare än den redan är. Eller hur Holmlund ?

    • HOLMLUND LENNART (inläggsförfattare)

      Jag kan faktisk inte den lagstiftning som rör rennäringen och därför får du inget svar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.