SD,s byte av gruppledare luktar skumt

SD,s byte av gruppledare luktar skumt. Det skrev VK,s ledarskribent Petter Bergner i dagens VK. Jag kan inte annat än att hålla med Bergner. På samma sätt var det ett efter förra mandatperiodens början då man gav sparken till Birger Andersson som varit gruppledare inledningsvis. Då sparkade man Andersson och den som tog mandatet var Petter Nilsson själv. Det som viskades i korridoren då var att man ville finna en lösning åt Nilsson själv så att han kunde ägna sig mera åt partiet och säkra upp hans inkomst

Under förra mandatperioden när Petter Nilsson var gruppledare satt den nu kickade Marcus Bornemisza alltid på läktaren och samtalade mycket med Petter Nilsson. De flesta av oss förstod att det var någon form av inskolning som man sysslade med. Nu konstaterar jag att han dög inte till det uppdrag han fått som inte räckte en i ett år. Nu sätter man in en ny gruppledare Birgitta Palm-Ejlefall och hon har sagt att hon inte kandiderar.

Marcus Bornemisza avgående gruppledare har inte velat säga varför han fick gå, men nog har han fått veta varför man sparkar honom. Det mest obegripliga var att man inte lade någon egen budget utan stödde det parti som står längst ifrån SD om menar synen på vilket samhälle man vill ha. Däremot kritiserade man alliansen för att de inte lade något eget förslag och man kan fråga sig varför.

Jag rekommenderar er att läsa Bergners ledare för jag delar i stort det han skriver. Vi får nog vänta och se om Bornemisza kommer att sitta kvar i fullmäktige eller om han avgår och om han kommer att sitta kvar som ordförande för Sverigedemokraterna i Umeå. Moderaterna står säkert med öppna armar om han väljer att lämna SD. Sedan får vi också vänta och se om Birgitta Palm-Ejlefall trots allt ställer upp trots att hon sagt att hon inte kandiderar. Det här bevisar även att en röst på ett parti som är så splittrat är en bortkastad röst.