Hat som sket sig
Nej, det går fan i mig inte. Hur mycket jag än försöker. Jag kan inte hata vintern. Precis när man trott att man snart nått det stadie av absolut fryspunkt där alla molekyler i kroppen står helt still slår Farbror/Tant Gud till med en andlöst vacker vinterdag.
Som en vykortsmissil som går rakt in i hjärteroten.
Jag behöver bara titta ut genom fönstret för att förstå att det är något alldeles makalöst med livet. Och molekylerna börjar röra sig allt fortare.
.JPG)
Senaste kommentarerna