Banditen

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Planerna vändes på ända idag. Lillskruttan spydde i morse och ligger blek och nerbäddad i soffan. Middan med bästa vännerna får tyvärr ställas in. Surt. Men värre saker har hänt. Nu får vi försöka mysa så gott det går och hoppas att banditen håller sig borta från oss andra.
 
 
 

Inte alls usel

Av , , 1 kommentar 3

 

Det finns de som tackat mig för att jag delar med mig av när jag har dippar för att det hjälpt dem att känna sig mindre usla själva. Och jag tänker så självklart och med en gång och med gråten i halsen att men… men… ni är ju inte usla. Aldrig någonsin. Ni är ju jättefina. Och fantastiska. Ni borde inte behöva känna er usla.
Men själv känner man sig ganska lite värd vissa dagar. Fast man vet att det finns människor som tycker jättemycket om en så är man i sina egna ögon inte mycket värd.
Men egentligen har ju ingenting ändrats. Vi är ju precis samma som dagen innan. Med samma personlighet och samma förmågor som innan.
Det enda som ändrats är hur vi ser på oss själva.
Tänk om vi kunde vända på perspektiven även de dåliga dagarna. Och se oss själva som våra vänner ser oss. Och säga till oss själva precis samma sak som vi skulle ha sagt till någon annan: Du är ju jättefin! Och fantastisk! Alldeles oavsett och alltid!
 

Giftfritt?

Av , , Bli först att kommentera 6

 

        Vad är ekologisk? sa Lina vid frukostbordet i morse.
        Det är sånt som är odlat utan gifter, sa jag.
Och tänkte efter.
        Det där lät konstigt va? sa jag sen.
 
Det borde väl egentligen vara helt naturligt att det vi äter är odlat utan gifter…

Saknad

Av , , 6 kommentarer 6

 

Jag blev efterlyst av en vän och kollega i går. Hon hade saknat mina blogginlägg skrev hon på Facebook. Sånt värmer ett gammalt skrumpnat gubbhjärta.
Men anledningen till frånvaron är att jag haft några tuffa dagar. Bokprojektet har grundstött, nya jobbprojekt utmanar och självkänslan har dippat rejält. Jag som lever för att uppmuntra och få andra att tro på sig själva känner mig plötsligt som värsta bluffen. Jag tror ju inte ens på mig själv.
Och då blir jag tyst.
Jag har ju tidigare förvånat konstaterat att det finns människor som alltid har en glättig attityd på nätet trots att de kanske mår skitdåligt. Och tänkt att sån är minsann inte jag fastän jag nästan alltid skriver positiva saker.
Och så blir jag tyst när jag har sämre dagar. Hur hänger det ihop? Men jag har helt enkelt totalt saknat inspiration att skriva. Inte tyckt att jag haft nåt av värde att säga. Men jag gör det nu. Och säger som det är. Alla har skitdagar. Alla människors liv är ett paket med bra och mindre bra saker. Mitt också. Men har man en gång sett hur otroligt mycket rikare livet kan bli om man försöker se det positiva i det som händer så finns det ingen väg tillbaka. Därför kommer både jag och bloggen att fortsätta vara just – positiva! Men alltid ärliga. Jag är som jag är. Skriver jag glatt och positivt så är det för att jag är just sån. Ibland, fast mer sällan, kanske nästan aldrig, kommer jag möjligen att gnälla också.
Och ibland kanske jag helt enkelt blir tyst.
 

Tidigmorgon

Av , , Bli först att kommentera 4

Vaknade fem i morse. Inget ovanligt då jag brukar göra det. Men vanligtvis läser jag en stund och sover sen ett tag till.

Men i morse klev jag upp. Gjorde klar en artikel som skulle iväg idag, tog hand om några bilder, tömde e-postlådan som tydligen var full, åt frukost – och nu har jag 20 minuter på mig att duscha. Innan väckarklockan ringer.

Så bra då. Och efterrsom jag ska vara borta resten av dagen sen så hade jag aldrig hunnit om jag stigit upp när jag tänkt. Så det var nog klokt att jag gjorde det. Även om det kändes väldigt tidigt.

Nattskräck

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Lina höll på att skrämma ihjäl mig på morrontimmarna. Hon hade kommit och lagt sig bredvid mig och somnat om. Det hade inte jag.
Helt plötsligt rycker hon till och låter BÖH!
Jag höll ju snudd på att skita på mig.
Hon var ju inte vaken utan hade ryckt till i sömnen. Och i morse när jag berättade sa hon så här med ett leende.
– Det är första gången jag skrämmer dig när jag får. Jag kunde ju inte rå för det där.

Aoch

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Fick skällning nästan det första som hände i morse. Lina blängde på mig så fort hon fick syn på mig.
        Du kan ju inte bara komma in och hämta kudden så där. Du får ju faktiskt skylla dig själv när du lämnar grejer efter dig.
Jag hade lämnat kudden där morgonen innan då hon kommit till våran säng och jag gått över till hennes. Och när jag kom hem sent i går kväll så tog jag igen den.
        Får jag en kram istället, sa jag som kände att det behövde jag mycket bättre än mentalt stryk redan på morgonen.
Och det fick jag. Naturligtvis.
 
 

Död åt snöskrönan

Av , , 4 kommentarer 2

 

        Ha ta bra på gammsnön brukade alltid min pappa säga när det snöade på våren och jag svor över att det aldrig tog slut.
Jag trodde honom inte då och nu kan vi, slutligen (?) avliva myten om att gammal snö skulle tina för att det kommer ännu mer snö på.
Följande var infört på allehanda.se:
 
Fysiker tar död på snöskröna
Umeå (TT)
Nysnö hjälper den gamla snön att smälta snabbare. Denna urgamla sanning är bara en skröna. Smutsig snö, däremot, har den effekten.
 
Torr luft, blåst och en värmande sol snabbar också på snösmältningen, enligt fysikern Patrik Norqvist vid Umeå universitet.
– Att nysnön i sig smälter den gamla snön känns inte på något sätt fysikaliskt möjligt, säger Norqvist till Västerbottens-Kuriren.
Den som vill bli av med snön ska i stället hoppas på blåst och sol.