Magdalena Andersson, landshövding

Om flygskatt, avstånd och glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag har Länsstyrelsen lämnat sina synpunkter på förslaget om att införa en särskild flygskatt. I korthet är beskedet att vi avstyrkte det. Skälen är flera:

- Marginellt små effekter för klimatet – bättre att satsa på övergång till fossilfritt bränsle
- Norra Sverige saknar verkliga alternativ till flyg och den slår därmed hårdast här
- Effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga Europa

Tanken med skatten är att på så sätt minska flygets klimatpåverkan. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en sådan skatt på flygresor kan utformas. Och utredarna menar att flygskatten skulle bidra till att minska flygets klimatpåverkan. 

Från länsstyrelsen skriver vi i yttrandet att skatten ger marginellt små effekter för klimatet och förordar istället en satsning på bioflygbränsle. Vi menar att det är bättre att minska flygets klimatpåverkan genom en storskalig övergång till fossilfritt bränsle. Nya flygplansmotorer kan idag drivas med upp till 50 procent biobränsle, och redan nu tankar en del flygbolag biobränsle. Men det är dyrt och därför byts endast några procent av bränslet ut. Det behövs reformer för att påskynda utvecklingen mot en större marknad och därmed lägre pris för bioflygbränsle.

Att framtidens fossilfria biobränsle dessutom kan tillverkas ur svensk skogsråvara från de norrländska skogarna är bara positivt. Det finns en stor potential för Sverige och en ny exportprodukt kan bli möjlig.

Slår hårt på norra Sverige

Dessutom menar vi att den riskerar att bli ett hårt slag mot det ytstora och glest befolkade norra Sverige. Här i norr saknas alternativ till flyget och att då införa en skatt som slår extra hårt mot svensk glesbygd och dess företag är fel väg att gå, inte minst om man ska leva upp till devisen ”Hela Sverige ska leva”. Det är snarare ett effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga världen.
Västerbotten saknar – inte minst i avsaknad av snabbgående järnväg – alternativa transportmedel för både näringsliv och privatpersoner. Så ett fungerande konkurrenskraftigt flyg är avgörande för både överlevnad och tillväxt.

Om förslaget trots allt skulle genomföras anser Länsstyrelsen att det ska kunna göras undantag för norra Sverige alternativt införas en kompensation genom ökat statligt stöd till regionala flygplatser.

Bli först att kommentera

Regionpolischefen berättade om Carl

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår hade jag ett möte med Regionpolischef Klas Johansson och medarbetare. En viktig träff, inte minst med tanke på att vi behöver samverka med varandra i olika sammanhang, vi har t ex gemensamt ansvar för en del frågor, bl. a kring krisberedskap, skydd mot olyckor och civilt försvar. Vi pratade förstås om det, men också om annan. Till exempel om CARL.
Och det jag fick veta om CARL vill jag gärna förmedla vidare.

CARL är i detta sammanhang inte en man utan ett nytt hjälpmedel som region Nord inskaffat, ett system som hjälper till att snabbt hitta personer.

Hur går det till?
En nödställd larmar 112 som kopplar till regionledningscentralen.

Regionledningscentralen loggar in i CARL och skickar ett SMS med en länk till den nödställdes telefon
Nödställd klickar på länken
Regionledningscentralen får positionen på sin karta och kan skicka hjälp

Några villkor och många fördelar
Vad krävs? För det första att personen själv vill bli hittad och kan hantera sin telefon och för det andra att den telefon man har är en smartphone med GPS och - förstås - har mobiltäckning där man befinner sig.
Fördelar då? Jo, de är många. Tänk bara:
 man får fram position i realtid med 15 m noggrannhet, det kräver ingen app eller installation, det räcker med att den som behöver bli hittad klickar på länken. Dessutom kan CARL också användas till annat – ex vis viltolyckor mm.
Jag fick ett par exempel som visar hur CARL redan har hjälpt till:

Äldre dam i skogen överraskas av mörkret
Ringer 112
Kan snabbt lokaliseras med hjälp av CARL och får instruktioner av radiooperatör hur hon ska gå för att komma till sin bil.
Ärendet avslutat innan patrull kommer fram.

Familj vilse på fjället
Ringer 112
Kan snabbt lokaliseras med CARL
Positionen ges till fjällräddare som enkelt hittar familjen.

Så skönt att damen blev hittad innan hon gick bort sig ännu mer och kanske ramlade och skadade sig. Eller tänk på familjen på fjället. Det kunde blivit en riktig rysare om de inte hittats i så god tid. Och vilken lärdom kan man få av detta då? En är förstås vetskapen om att Polismyndighet Nord ligger i riktigt god teknisk framkant. En annan som riktas till alla oss andra är självklart:

Glöm inte att ta med telefonen när du ska ut i skog och mark.  

Bli först att kommentera

10 m brett och 100 mil långt – varje dag!

Av , , Bli först att kommentera 9

SCA ObbolaIgår besökte jag ett av länets större företag, SCA Forests Products fabrik i Obbola, strax utanför Umeå. Där arbetar ca 300 personer. Man jobbar i 6 skift. Året runt, 24 timmar om dygnet med undantag för en veckas stängt för underhåll. En del av den svenska basindustri som vuxit fram från den enorma tillgång som skogen i norra Sverige är.  

I Obbola finns en lång tradition av industriell produktion. Obbola ångsåg byggdes  redan 1889 – ett år efter Umeås stora brand. År 1971 fattades beslut om att bygga pappersbruk och 1975 invigdes den nya pappersmaskinen som med en bredd på 10,16 meter är en av de största i Europa.

Själva koncernen SCA Forests Products är stor. Man har totalt 4 200 anställda och omsätter 17 miljarder kronor. Idag är inriktningen att producera skogsindustriprodukter, personliga hygienprodukter och mjukpapper.

På fabriken i Obbola tillverkas papper som används till förpackningar. Man använder massaved, flis och returpapper som råvara och omvandlar den till sulfatmassa och returfibermassa. Produktionstakten är svindlande. Idag produceras 450 000 ton/år. Visste ni att fabriken i Obbola varje dygn producerar en kraftliner (kan jämföras med en enorm rulle av förpackningspapper) som är 10 meter bred (som väg E4) och hundra mil långt? På ett enda dygn!

Färsk fiber höjer kvaliteten

Vi som skickar iväg våra tidningar till återvinning förser förstås fabriken material till nytt returpapper. Men det räcker inte med bara gamla tidningar i en oändlig cirkelgång, returpapper kan återvinnas 10-12 gånger, sedan blir kvaliteten för dålig och ny fiber behöver tillföras. SCA i Obbola satsar därför på att utnyttja och tillföra den färska fibern, vilket innebär att kvaliteten på slutprodukten blir bättre. I ett skogslän som Västerbotten är förstås tillgång till färsk fiber god eftersom tillgången till skog är så stor, inte minst i ett europeiskt perspektiv.

För egen del gladdes jag åt att företaget så tydligt och målmedvetet vidareutvecklat sin miljöprofil och också investerat stora summor i sina anläggningar för att utnyttja den förnyelsebara råvaran skog på ett mer effektivt och miljövänlig sätt.  Man har ett engagemang som omfattar stora delar av värdekedjan för skogen. Det är viktigt – inte minst för att SCA är en av Europas största skogsägare. Koncernen har ett engagemang som utöver ägande av skog innehåller sågverk, pappersbruk, pelletsfabriker och kraftlinerbruk – men också enheter för forskning och utveckling av nya produkter, inte minst viktigt när vi försöker nå ett fossilfritt samhälle! Skogsråvara kan användas till så mycket!

Brysseljobb till Västerbotten

SCA i Obbola har genom åren utvecklat och ställt om sin verksamhet. Förutsättningarna förändras – men i Obbola har man sedan slutet av 1800-talet anpassat produktionen till kundernas nya behov runt om i Europa. Och känslan för Obbola och Västerbotten är stark. Nyligen plockade man hem till Obbola den enhet som fanns i Bryssel och som arbetar med kundkontakter och försäljning. Det innebär 13 nya viktiga arbetstillfällen i Obbola, väldigt roligt!

På bilden: Jerry Larsson, fabrikschef, jag själv och Kennet Johansson, chef regional tillväxt, Länsstyrelsen

Bli först att kommentera

Kungen och levande laxälvar i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 1

 

HMK_Bucht_MADen här veckan har levande laxälvar diskuterats här i Västerbotten. Länsstyrelsen har medverkat i en konferens som handlade om lax på olika sätt: levande laxälvar, klok förvaltning av fisk i vattendragen och inte minst de stora möjligheterna till rekreation och utveckling av fisketurismen kring våra laxvatten.

Det var många intressanta talare. Kungen var här och höll ett initierad och kunnigt öppningsanförande – det märktes tydligt att fiske, fiskevård och möjlighet till utveckling av fiske är något som ligger honom varmt om hjärtat. Landsbygdsministern deltog och beskrev regeringens visioner om hållbar laxförvaltning och laxturism.

Turism var en röd tråd genom hela programmet. Och eftersom Norrbotten och Västerbotten har 95 % av Sverige laxälvar, där Västerbotten har flest vattendrag med naturligt reproducerande laxbestånd, har vi förstås alla möjligheter att göra något klokt och bra av det!

Först och främst handlar det om att fortsätta restaureringsarbetet med att göra älvar och vattendrag tillgängliga för fisken att vandra i. Det är ett arbete som görs och som behöver fortsätta göras.

Det var därför roligt för mig att kunna berätta för deltagarna att Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten tillsammans med Nordmalings kommun och Gällivare kommun har beviljats pengar ur EU:s LIFE-fond för att under fem år arbeta med att biologiskt återställa älvar i Norr- och Västerbotten.

I Västerbotten kommer vi under fem år arbeta med att biologiskt återställa hela Lögdeälven från tidigare påverkan från flottningen. Inom samma projekt kommer också hela eller delar av fem älvar i Norrbotten också restaureras.

Totalt är det drygt 200 km älvssträcka som ska återställas, ungefär hälften i Lögdeälven. Det gör att detta är ett av de största naturvårdsprojekten och det största LIFE-projektet i Sverige någonsin.

Detta är förstås en stor vinst för länet, inte minst för att ett flertal arbetstillfällen skapas men de allra största vinnarna är förstås laxen, flodpärlmusslan och uttern i Lögdeälven.

Ja, laxen och öringen i länets älvar är en fantastisk naturresurs. Därför är det särskilt roligt att se att olika åtgärder – sådant som ändrade regler för fisket i havet samt fiskevårdsåtgärder och återställning i älvarna – nu också börjar ge önskat resultat med glädjande ökande siffror för fisken i flertalet älvar.

Detta skall förvaltas långsiktigt och på bästa sätt. Därför arbetas det nu med att ta fram förvaltningsplaner för länets laxälvar. Länsstyrelsen har arbetat med att ta fram en förvaltningsmodell för Sveriges laxälvar där Lögdeälven och Sävarån har fått fungera som pilotälvar.

Det är nu också viktigt att finna förslag på hur olika intressen kan mötas. Det handlar om både förvaltningen och rekreation och fisketillfällen för olika fiskeintressen. För en god förvaltning ger också god tillgång till lax och öring. Och en god tillgång till lax och öring lockar många intresserade till länet. Som i sin tur fiskar (förstås) men också bor, äter, handlar och reser runt här.

Turismen är Sveriges snabbast växande tillväxtbransch.

Om vi tillsammans kan förvalta laxen och öringen i vårt län, har vi stora möjligheter att hälsa många fler välkomna hit. Till glädje för alla.

 

 

Bli först att kommentera

Vad gör man på Västerbotten på Grand Hôtel i Stockholm?

Av , , 3 kommentarer 4

 

I morgon tisdag 24/1 är det för 27:e året dags för Västerbotten på Grand Hôtel, ett projekt som genomförts varje år sedan 1991. När det startade var det dåvarande landshövding Sven Johansson och länets matmamma nummer ett, numer hedersdoktorn, Ella Nilsson som körde igång det. Tanken var att profilera och göra Västerbotten mer känt och attraktivt och att ta hjälp av länets råvaror för att marknadsföra Västerbotten.

Nuvarande arrangörer/huvudmän är Region Västerbotten och Länsstyrelsen och grundtanken är fortfarande att profilera och göra Västerbotten och länets olika resurser mer känt. 

Vi som är huvudmän ansvarar för invigningen av evenemanget. Därutöver erbjuder vi under de tre veckorna evenemanget pågår lokaler på Grand Hôtel där företag, kommuner och organisationer från Västerbotten har möjlighet att presentera sig, möta kunder, anordna seminarier mm.

Överenskommelsen med Grand Hôtel är att hotellets restaurang under dessa tre veckor serverar den omtalade västerbottensbuffén. Den serveras förstås vid själva invigningen, därefter finns den dagligen som middagsbuffé på Verandan, öppet för vem som så önskar (mot egen betalning förstås). Och fortfarande är det Ella Nilsson som håller i taktpinnen för själva maten J.

Hur länge och för vem

Västerbottensveckorna på Grand Hôtel pågår i år från den 24 januari till den 10 februari. Temat för året är Global attraktionskraft. Under de tre veckorna genomförs en rad seminarier, föreläsningar och möten mellan aktörer.

Västerbottensveckorna har ofta intressanta talare och gästas i år av bland annat näringsminister Mikael Damberg (s). Han finns med under invigningsdagen  men också på dagarna med Framtidens Gruv och Mineral. 

De olika programmen är också intressanta, så pass att vi i år tom har glädjen att hälsa H.M. Konung Carl XVI Gustaf välkommen som gäst vid två olika tillfällen, både till Skogens dag och under Storumans dag.

Vad är det då som händer under de dagar och veckor som följer på invigningsdagen? Här är några exempel: 

  •  Intresseorganisationen Georange, Nordic Publishing och SGU vänder blickarna mot framtidens gruv- och mineralstrategi. Medverkar gör bl a ledande beslutsfattare inom industrin, myndigheter och lagstiftande församlingar.
  • Skogstekniska klustret står tillsammans med universiteten och Länsstyrelsen som arrangör för Skogens dag som fokuserar på hela värdekedjan. 
  • Trästad Sverige arrangerar seminarium om värdet av byggande trä. Sverige är redan ett av världens största exportländer inom sågade trävaror och skogsnäringen är en ekonomisk ryggrad i vår samhällsekonomi, inte minst i Västerbotten.
  • Storumans kommun inriktar sina dagar på hållbar tillväxt. Programmet innehåller bland annat information om utvecklingen inom kommunen med tonvikt på fiskevård och turism. 
  • Umeå Universitet fokuserar på den arktiska forskningen. Hur ser Arktis framtid ut? Hur berör klimatförändringarna Västerbotten?

Länsstyrelsen tar ett steg tillbaka

Länsstyrelsen kommer från och med detta år att lämna projektet i vår roll som medarrangör. Vi har därför informerat Region Västerbottens ledning att vi vill se över vårt deltagande. Kanske inte lämna helt, men i så fall finnas med i en annan form än idag – och hur det kan tänkas bli är fortfarande ett oskrivet blad.

 

 

 

 

3 kommentarer

Ska hela Västerbotten bli ett reservat?

Av , , Bli först att kommentera 5

Ja, häromdagen fick jag frågan. ”Det verkar som om det blir nya reservat precis hela tiden, hur tänker ni på Länsstyrelsen egentligen? Ska vi helt sluta att använda skogen till virke och annat?” frågade personen.

Svaret är ”Så är det förstås inte, det är klart vi ska nyttja den fantastiska, miljövänliga och förnybara resurs som skogen är”, men visst är frågan befogad. Inte minst med tanke på alla de nya naturreservat som bildats här i Västerbotten i år.  Några rader till förklaring kan vara på sin plats:

Vem bestämmer?

Länsstyrelsen hittar förstås inte på detta med fler naturreservat på egen hand, vi får våra uppdrag av regeringen. Och en av regeringens prioriterade frågor handlar om att bevara värdefull natur. Man har därför avsatt rejält mycket extra medel för att kunna bilda nya reservat, se gärna denna länk från regeringen.  

Den allra största delen av dessa pengar används till ersättning till de markägare som omfattas av reservaten men Länsstyrelsen har dessutom fått extra medel från regeringen för att också öka takten i reservatsbildandet. Det är huvudanledningen till att det just nu bildas så många reservat.

I vårt uppdrag ingår att vi ska prioritera att skydda en del av de sista relativt orörda naturskogarna men också värdefulla marina områden. Syftet är att bidra till att bevara biologisk mångfald samtidigt som vi skapar möjligheter för friluftsliv för länets medborgare och områden som är intressanta för den växande besöksnäringen.

I de allra flesta naturreservat är det till exempel tillåtet att köra snöskoter, jaga, fiska, plocka bär eller bedriva kommersiell turistisk verksamhet. I dagsläget är endast några få procent av den produktiva skogsmarken i Västerbotten nedanför fjällen formellt skyddade så skogsbruk är och kommer även i framtiden vara den dominerande markanvändningen här.

Låt inte det goda bli det bästas fiende

Skogen är en av våra allra bästa tillgångar. Självklart ska den skyddas och vi ska leva upp till de regelverk som finns när det gäller att vårda och värna det unika.

Samtidigt är skogen en av de bästa förnybara resurserna vi har. Den kan användas till så oerhört mycket – allt från att bygga hus till tillverkning av tyg, till att göra biobränsle och till mycket, mycket mer. Och ju mer vi förädlar den råvara vi har i Västerbotten, desto mer nytta har vi av den.

För min egen del är jag övertygad om att det går att både skydda och bruka skogen. Det står inte alls i motsatsförhållande till varandra.

Jag är dessutom ordförande i  Skogsriket Västerbotten och i föreningen Trästad Sverige, två organisationer som är viktiga för alla som är intresserade av skog och dess olika möjligheter. Angeläget för alla oss som är måna om att hela Västerbotten ska kunna leva.

Bli först att kommentera

Vill Länsstyrelsen sänka hastigheterna på vägarna i länet?

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har fått frågan efter att någon troligen missuppfattat en tidningsartikel (eller inte läst tillräckligt noga). Men svaret på den berättigade frågan är ”Nej, det vill vi inte.”

Länsstyrelsen har under året framfört sin uppfattning till Trafikverket att vi avstyrker deras förslag att sänka hastigheten på exempelvis E4 och E12 till 80 km/tim. I ett län med så stora avstånd och så gles befolkning är det inte den rätta lösningen. Vi menar att det är bättre att åtgärda vägarna än att sänka hastigheterna, något jag också har diskuterat i lokalradion med Trafikverkets regionchef.

Min förhoppning är att Länsstyrelsens och andras argument för att bibehålla nuvarande hastigheter också blir resultatet när Trafikverket så småningom fattar sitt beslut. För det är inte Länsstyrelsen utan Trafikverket som i sista hand beslutar om detta.

Regelverket
Vad är det då för regler som gäller? Och varför kan man få för sig att det är Länsstyrelsen som beslutar om hastigheterna?

Ja, själva grundregeln för hastigheter är att utanför tättbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 km/tim. Det kallas bashastighet. Därutöver kan och får Trafikverket meddela föreskrifter om att den högsta hastigheten på en väg ska vara 80, 90, 100 eller 110 km/timmen. Allt detta finns i Trafikförordningen, 3 kap 17§.

Utöver det, kan särskilda regler, så kallade lokala trafikföreskrifter, beslutas av Länsstyrelsen. Det kan handlar om hastighet, förbud mot fordonstrafik, förbud att stanna eller parkera mm. Vanligaste lokala trafikföreskriften gäller hastighet.

Det som varit aktuellt den senaste veckan är att Länsstyrelsen gått Trafikverket till mötes när det gäller deras önskan om ändringar av hastigheten på vissa lokala sträckor. Det handlar om trafikföreskrifter som innebär att hastigheten sänks i anslutning till ett antal korsningar och broar i länet och att den på ett par vägavsnitt höjs från 70 till 80 km/tim.

Varför?
Rent generellt menar vi fortfarande att sänkta hastigheter är fel väg att gå i ett län som har så stora avstånd och vägar med relativt sett lite trafik. Det har vi ju också påpekat tidigare till Trafikverket. Men – i dessa fall handlar det om sänkta hastigheter på korta sträckor i anslutning till ett antal korsningar och broar. Så med hänsyn till trafiksäkerheten var det inte ett svårt beslut att ta. Trots allt är det skillnad på korsningar och broar jämfört med exempelvis sträckan E4 Umeå-Skellefteå.

Så är läget. Grunduppfattningen kvarstår. Västerbotten är ett stort län med stora avstånd och gles trafik, det är inte jämförbart med tättbefolkade län som ex. vis Skåne eller Stockholm. Därför är det viktigt att arbeta för att man åtgärdar och breddar vägarna istället för att rent generellt sänka hastigheterna.

Bli först att kommentera

Jobben tillbaka till Bjurträsk!

Av , , Bli först att kommentera 0

Det nystartade bolaget Ecopart har köpt Inwidos lokaler i Bjurträsk och innan sommaren räknar man med att ha anställt cirka 20 personer i företaget som ska satsa på att bygga ekologiska hus. Efterfrågan är stor, och inom 3-5 år räknar det hustillverkande företaget med att ha anställt cirka 70 personer – lika många som drabbades när Inwido lade ner sin produktion för ett år sedan.

För ungefär ett år sedan drabbades Norsjö kommun hårt när Inwido meddelade att produktionen i Bjurträsk skulle läggas ner. Det var en sorgens dag. För företaget. För de anställda. För Norsjö kommun. Och för Västerbotten.

Torsdag förmiddag, ganska precis ett år efter att katastrofen med Inwidos nedläggning var ett faktum, fick vi ta del av en av de allra roligaste företagsnyheterna under 2016. Jobben är tillbaka – och de kan komma att bli fler!

Norsjö kommun visade handlingskraft tidigt och inledde snabbt en dialog med entreprenörer, företagarorganisationer, oss på Länsstyrelsen och andra som på olika sätt kunde bidra till en nystart. Länsstyrelsen kunde bidra med råd och stöd samt ett stöd till nyinvesteringen.

Det vi ser resultatet av är ett mycket väl fungerande samarbete mellan drivande entreprenörer som har kunskap och kompetens och kunnande i en framtidsbransch (ekologiska hus), en kommunledning som visade handlingskraft när det behövdes som mest, och omgivande myndigheter som kunde erbjuda ekonomiskt stöd, råd och vägledning.

Jobben är på väg tillbaka till Bjurträsk och Norsjö, den här gången tack var två entreprenörer med rötter i norra Sverige (Glommersträsk och Lillpite), som insåg fördelarna med att lägga produktionen i Inwidos gamla lokaler i en ort där kompetent arbetskraft finns runt hörnet.

Kanske har den snabba nystarten i Norsjö också blivit möjlig på grund av de korta avstånden mellan människorna i en liten kommun, något som gynnar företagare som vågar satsa lokalt för att sedan vända sig mot en nationell och global marknad.

Stort grattis till alla som på olika sätt medverkat till detta!

Bli först att kommentera

På gång i Kittelfjäll

Av , , Bli först att kommentera 4

”Det här är ju nästan onödigt vackert, när det är så få som ser det”, var det någon som sade lite skämtsamt en gång.  Och nog är den svenska fjällvärlden med sitt storslagna landskap ibland helt ofattbart fascinerande och ren ögonfröjd.

 De svenska fjällen är ju också ett självklart resmål för turister året runt numer. Man ägnar sig åt att vandra längs något ledsystem, ta ett kvällsdopp under midnattsolen, fiska i en fjällsjö eller njuta någon härlig vintervecka i snön. 

 Det finns många som har intresse i fjällen. De som bor och verkar där förstås, men också andra. Både de som vill besöka och njuta av det storslagna landskapet och andra som vill kunna använda de olika naturtillgångar som finns.

 En av tjusningarna för turister är ju storslagenheten. Tystnaden och vidderna. För de fast boende är den glesa och åldrande befolkningen problematisk. Lokala ekonomier och social service minskar. Det inverkar både på de fastboende och på gästande turister.

Tiotusenkronorsfrågan är därför hur fjällvärlden ska kunna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Ett sätt som gynnar både de som bor och verkar i fjällen idag, och dess besökare samtidigt som det inte äventyrar kommande generationers möjligheter.

 Ni som läser den här bloggen vet förstås att Länsstyrelsen kan bevilja olika former av företagsstöd. Det kan handla om stöd till investeringar, innovation, jordbruksstöd eller annat. Du kan läsa mer om det i den här länken. 

 Ett av de stöd som lämnats den här veckan är till Kålårado Invest AB till investeringskostnader för en restaurangbyggnad med matsal, café, uteservering mm i Kittelfjäll. Investeringen är redan påbörjad och anläggningen är tänkt att kunna öppnas till jul i år.

 Självklart är denna investering viktiga för bygden. Den vittnar dessutom om en framtidstro, särskilt viktigt för alla bofasta men också för de turister som besöker vårt län. Därför är det extra roligt att kunna medverka till att den blir av.

 

 

Bli först att kommentera

Kanske ett Stornorrland. Och vad säger Länsstyrelsen?

Av , , Bli först att kommentera 1

Det korta svaret är nej tack. Det längre, mer utförliga och med Länsstyrelsens motiveringar hittar du här i denna länk.

 Och vad handlar det hela om?

Indelningskommittén har alltså föreslagit att det ska bli 6 regioner i Sverige istället för dagens 21 län.

För vår landsdel gäller att fyra län här i norr – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland (över halva Sverige) föreslås bli en enda region. Och ett enda län. Med andra ord: ett enda landsting respektive en enda länsstyrelse för halva Sverige.

Förslaget har nu varit ute på remiss, dvs. man ger möjlighet till olika organisationer och myndigheter att ha synpunkter. Ganska naturligt är att – beroende på vad och vilken organisation man representerar – det finns olika uppfattningar som nu redovisas.

 Länsstyrelsen i Västerbotten har nu lämnat vårt svar till regeringen, där vi resonerar utifrån vår roll som regionalt verksam statlig myndighet. Nu väntar diskussioner och olika politiska överväganden, därefter är tidsplanen att det ska utmynna i ett förslag från regeringen som riksdagen behandlar i juni nästa år. Om kommitténs förslag också blir regeringens förslag och riksdagen beslutar så, innebär det att de fyra landstingen i norr ska slås ihop från januari 2019 men också att Länsstyrelsen i Västerbotten redan från 1 januari 2018 ska slås ihop med de övriga tre länsstyrelserna i norr.

 Länsstyrelsen är som sagt en självständig statlig myndighet underställd regeringen. Det skiljer oss från exempelvis kommuner, regionförbund och landsting som har en direkt politisk styrning.

Det man ibland glömmer bort i diskussionerna, är att Länsstyrelsen (och alla andra myndigheter i Sverige) också styrs av politiker – dock inte på lokal eller regional nivå, utan på nationell.

Vårt uppdrag framgår av länsstyrelsens instruktion, fastställd av regeringen. Vi får dessutom årligen ett regleringsbrev där regeringen beskriver vad man vill att vi ska göra det kommande året, och som vi har skyldighet att följa; i korthet verka för att nationellt beslutad politik får genomslag i länet med hänsyn taget till regionala förutsättningar och förhållanden.

 Som statlig myndighet går vi förstås inte i polemik med vår egen uppdragsgivare. Om regeringen beslutar att vi ska utföra något eller t o m att vi ska bilda nya större län, så kommer vi naturligtvis att vara lojala statstjänstemän som följer instruktioner och levererar det som förväntas av oss.

 Men i just den här frågan om regioner, har vi blivit anmodade av regeringen att yttra oss, att tala om vad vi tycker och tänker om förslaget till nya regioner i Sverige. Då gör vi givetvis det. Och är tydliga med vår uppfattning.

 

Bli först att kommentera