Magdalena Andersson, landshövding

Mycket mer än en skidfabrik

Av , , Bli först att kommentera 9

Tegsnässkidan_1Rätt många gånger har jag passerat företaget. Sett skyltarna. Men jag har inte varit inne på företaget Tegsnässkidan (www.tegnas.se)  förrän nu. Och visst var det som företaget skriver på sin hemsida: ”mycket mer än en skidfabrik”.

Jag träffade Jimmy och Benny Nilsson och deras far Tomas Nilsson och fick berättelsen om företaget och en intressant visning av fabriken. Det handlar om ett företag med en tidsresa på 110 år! Fantastiskt i sig, att ha funnits så länge. Och ett företag som dessutom tillverkar samma produkt!

Det började med skidan och man fortsätter att tillverka den. Helt i björk. Skidor som passar bäst när man går på tur eller vid jakt. Hantverket vid tillverkningen är tydligt – det är hela 52 olika moment innan det blivit en skida som håller Tegsnässtandard.

Men skidan är, trots att man är stolt över den och att den är en viktig del av företagets historia, ändå en mindre del av företagets verksamhet.Nu har man breddat sig och arbetar med mycket annat också – emballage, strö av olika slag och dessutom Tegsnäshus, modulbyggda hus. Och det material man använder sig av i allt man gör, är förstås trä. Förnybart material. Kunderna finns mest i Sverige, men 25% av det man tillverkar går på export – t o m så långt som till Mellanöstern. (dock inte skidor, utgår jag från J).

Framtidstro och optimism. Det bar jag med mig efter besöket och det känns väldigt roligt. Både för företaget som så, men också för bygden. För självklart har företaget stor betydelse förTegsnäset och Granö, inte minst med tanke på viktiga arbetstillfällen.

 

Bli först att kommentera

Det blev 450 jobb!

Av , , 1 kommentar 2

Gör Länsstyrelsens olika företagsstöd någon nytta för länet? Det är en berättigad fråga som jag möter då och då och för några veckor sedan fick jag ta del av sammanställningen över hur våra stöd till företag fördelats under 2016. Där och då blev det väldigt påtagligt att Länsstyrelsen har en viktig roll när det gäller att stötta företag och företagare runt om i länet.

Under 2016 beviljade Länsstyrelsen totalt 112 miljoner kronor i stöd till regional utveckling. De fördelas över olika stödtyper:

  • investeringsstöd,
  • innovationsstöd,
  • servicebidrag och driftstöd till butiker, och
  • hemsändningsbidrag.

De 112 miljoner kronor Länsstyrelsen betalat ut efter att ha prövat ett stort antal ansökningar har bidragit till 450 nya årsarbetskrafter. 450 nya jobb under enbart 2016! Det är en imponerande siffra. Dessutom okänd för de flesta.

Medlen kommer från det regionala 1:1-anslaget, Landsbygds- och Havs- och fiskeriprogrammen, extra medel från Tillväxtverkets 1:1-anslag, samt ramprojektet (ERUF).

Under 2016 har stöden fördelats över hela länet, den geografiska spridningen var ganska stor med stöd till bland annat tillväxtföretag i Skellefteå och turistföretagande i fjällen.  2016 blev också året då länsstyrelsen lanserade två nya stödformer, så kallade checkar – Tillväxtcheck och Jämställdhetscheck. Tillväxtchecken är till för att stötta kvinnor och utlandsfödda. Jämställdhetschecken vänder sig till företag som vill utveckla sitt jämställdhetsarbete genom att till exempel anlita en konsult för att ta fram en jämställdhetsplan.

Men allt är ändå inte som vi önskar. Trots att företagsgruppen under flera års tid jobbat med jämställdhetsfrågor brottas vi ändå med att andelen stöd till kvinnors företag är låg. Vi ser också att stöd till gemensamt ledda företag har minskat. Det finns alltså viktiga frågor att jobba vidare med. Men faktum kvarstår: trots brister har Länsstyrelsen under 2016 medverkat till 450 nya årsarbeten runt om i länet!

1 kommentar

Glasögon Ensamheten eller Tavelsjö

Av , , 1 kommentar 6

EoEDe är några och trettio. Erik och Emilia Lindmark träffades när de studerade på Umeå Universitet och jobbade tillsammans med ett projekt om socialt entreprenörskap.

Nu driver de sitt eget företag E&E Glasses och säljer glasögonbågar inspirerade av norra Sverige.

Så här beskriver de själva sin affärsidé:

”Glasögonbågarna är namngivna efter orter och platser i Norrland … En kollektion ekologiska bågar har sina namn efter de växter vi har i Norrland och färgerna heter sådant som bark, lingon, lodjur och is, en annan kollektion är inspirerad av vikingar …”

Jag träffade Emilia förra året när Prins Daniel Fellowship var i Västerbotten. Hon är en av de unga företagare som valts in där. Och häromveckan träffade jag partern Erik, när jag besökte företaget i Umeå. Då fick jag höra berättelsen om hur de två startade sitt företag och vilka framtidsplaner de har.

Efteråt gick jag vidare till Länsstyrelsen, helt fulltankad med energi. För jag hade fått en beskrivning av ett par som verkligen vet vad de vill, som, har en färdväg klart utstakad och som dessutom har som mål att den ska innefatta Västerbotten.

Roligt också att de vill dela med sig av sina erfarenheter av att starta och driva företag – här är en länk  från Ung Företagsamhet om hållbart företagande, där Emilia intervjuas ett par minuter in i filmen.

Målet för Erik och Emilia är att växa här i norr och att fortsätta att ha hållbarhet som fokus. Och om man som dem, marknadsför Västerbotten på samma gång, kan det väl bara vara positivt? Vad sägs t ex om ett par glasögon som heter Tavelsjö? Eller ett par bågar med renhorn infällt som dekoration?

 

 

1 kommentar

Egentligen högförädlat gräs

Av , , Bli först att kommentera 3

Svedjan2När jag ska berätta om Västerbotten för besökare finns det förstås massor att ta upp. Men ett ämne som engagerar och intresserar nästan alla är maten! Våra råvaror. Det fantastiska skafferi som finns i vårt län. Visst är det så att snålvattnet rinner till bara av själva orden ren, röding, ripa, älg, hjortron, blåbär, åkerbär… nog har vi ett naturens skafferi som heter duga??
Något annat som finns här är engagerade och drivna människor.

Ett sådant par träffade jag häromdagen, Per och Johanna Hellström. Ett jordbrukarpar som finns  på gården Svedjan, i Storkågebäck, norr om Skellefteå och som gör ost i sitt eget gårdsmejeri av mjölk från sina egna kor – som ätit gräs på de egna ängarna. Mer lokalproducerat och spårbart än så kan det knappast bli, eller hur?

Svedjan Ost heter företaget som paret har för osttillverkningen. Mejeriet finns på den egna gården, och i nuläget tillverkar man ungefär 6000 kg ost om året. Snart blir det ännu mer, för man håller på att bygga ut för att bl. a få plats med mer lagringsutrymme.

Jag besökte företaget för att jag hört så mycket om dem. Inte minst för att de fått det ena fina priset efter det andra, vad sägs till exempel om Guld-SM i mathantverk eller Norra Skogsägarnas utmärkelse 2016? Eller publikens pris vid Ostfestivalen i Stockholm 2017?

Svårt att säga annat än att paret skapat sin egen framgångssaga. Men den kom inte av sig själv, det handlar om hårt jobb och slit, många timmar utan att veta om man skulle kunna lyckas med sin dröm, men en dröm som nu håller på att skörda stor framgång inte bara i vårt län, utan också långt utanför.

Så mat i kombination med engagerade människor kan bli precis hur bra som helst. I Svedjan blir det prisbelönt ost.

Bli först att kommentera

Det var Allan Jonsson som började

Av , , Bli först att kommentera 1

vimek_stora_prodbilder-610För den som är intresserad av skog och skogsbruk är Vindeln välkänt. Här finns ett helt knippe av företag som är specialiserade på skogsmaskiner av olika slag. Förra veckan hade jag förmånen att besöka ett par av dem – Cranab och Vimek. Båda ingår i Cranab Group, som består av fyra företag som idag är världsledande inom sina respektive områden: Cranab, Slagkraft, Vimek och Bracke Forest. Den gemensamma framgångsfaktorn för företagen är att vara bra på teknik – målet är att erbjuda de bästa tekniska lösningarna för arbete inom skogsbruk och vägröjning.

Cranab bildades 1960 av Allan Jonsson. Därefter har det varit flera olika ägarkonstellationer, men en person som varit med under lång tid är Hans Eliasson som idag är delägare och ordförande. (Inom parentes kan jag berätta han också är en uppskattad ledamot av Länsstyrelsens insynsråd).

Idag arbetar 140 personer på Cranab i Vindeln och man tillverkar Skotarkranar, skördarkranar och dessutom – ett nygammalt spår – lastbilskranar. Inom företaget Slagkraft tillverkar man den arm och aggregat som slår växter vid vägrenar. Idag tillverkar Cranab ungefär 30 % av världens behov av skotar- och skärdarkranar. 30 %! Från Vindeln i Västerbotten. Visst är det fantastiskt?!

Vimek ingår i Cranab Group sedan 2013. Man tillverkar mindre och lättare skogsmaskiner – här är en   länk till en film om företag och dess maskiner. Intressant är också att man tillsammans med företaget Oryx har en simulator som är helt inriktad mot skolor, där man kan träna och öva i olika förhållanden. Finns t ex på Liljaskolan i Vännäs.

Den som är uppmärksam har kanske läst om den stora order Vimek fått från Vitryssland. Det är den största ordern i företagets historia, Affären omfattar 126 skotare och skördare och är värd 160 miljoner kronor. Kunden är det vitryska statliga företaget State Forest Enterprises och hela affären finansieras via Världsbanken. Det finns dessutom option på fler. 

Som ni förstår var det en viktig och oerhört värdefull dag för mig, att besöka dessa för länet och landet så viktiga företag. Inte minst med tanke på att Västerbotten är ett skogslän. Från Cranab levereras 30 % av världens behov av skotar- och skördarkranar. Och från Vimek levereras nu fullt med skogsmaskiner till Vitryssland.

Inte undra på att det numer finns en Allan Jonssons väg i Vindeln.

Bli först att kommentera

Från hönshus till proffsindustri

Av , , Bli först att kommentera 4

Dragskåp Sävar SnickerierHört talas om Sävar Snickerier? Inte så konstigt i så fall, de har funnits till i 80 år i år. Om inte, kan jag berätta lite efter ett besök jag gjorde där i går.

Företaget startades av fyra bröder Söderlund och är fortfarande familjeägt. Starten skedde i hönshuset på hemgården – tanken var att tillverka olika snickerier utifrån varje enskild kunds önskemål.

Produktionen har varierat genom åren, men har nu fokus på produktion av inredning för riktigt krävande miljöer där slitaget är stort – t ex offentliga miljöer som hotell, laboratorier, sjukhus eller kontor. Och hönshuset har man förstås lämnat för länge sedan!

För ett par år sedan vann man en riktigt stor upphandling som Karolinska Institutet gjorde av laboratorieinredning, värdet var drygt 70 miljoner kronor. Efter några överklaganden (så blir det ofta med offentliga upphandlingar) är man nu igång med leveranserna av det största kontraktet i företagets historia. Dessutom har ordern vuxit och är nu i storleksordern 120 miljoner kronor! Och jobben är tryggade för lång tid framöver!

Visst är det fantastiskt roligt att företaget i Sävar vann denna stora prestige-affär – dessutom i hård konkurrens med flera andra företag både svenska och utländska!

Andra produkter som levererats från Sävar Snickerier finns på olika håll i Sverige. Fällbara våningssängar hos Scandic hotell, t ex. Eller ta ett varv inne på Väven i Umeå. Stora delar av inredningen kommer därifrån.

(Bilden visar dragskåp för laboratorier som är på väg att levereras)

Bli först att kommentera

Om flygskatt, avstånd och glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag har Länsstyrelsen lämnat sina synpunkter på förslaget om att införa en särskild flygskatt. I korthet är beskedet att vi avstyrkte det. Skälen är flera:

- Marginellt små effekter för klimatet – bättre att satsa på övergång till fossilfritt bränsle
- Norra Sverige saknar verkliga alternativ till flyg och den slår därmed hårdast här
- Effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga Europa

Tanken med skatten är att på så sätt minska flygets klimatpåverkan. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en sådan skatt på flygresor kan utformas. Och utredarna menar att flygskatten skulle bidra till att minska flygets klimatpåverkan. 

Från länsstyrelsen skriver vi i yttrandet att skatten ger marginellt små effekter för klimatet och förordar istället en satsning på bioflygbränsle. Vi menar att det är bättre att minska flygets klimatpåverkan genom en storskalig övergång till fossilfritt bränsle. Nya flygplansmotorer kan idag drivas med upp till 50 procent biobränsle, och redan nu tankar en del flygbolag biobränsle. Men det är dyrt och därför byts endast några procent av bränslet ut. Det behövs reformer för att påskynda utvecklingen mot en större marknad och därmed lägre pris för bioflygbränsle.

Att framtidens fossilfria biobränsle dessutom kan tillverkas ur svensk skogsråvara från de norrländska skogarna är bara positivt. Det finns en stor potential för Sverige och en ny exportprodukt kan bli möjlig.

Slår hårt på norra Sverige

Dessutom menar vi att den riskerar att bli ett hårt slag mot det ytstora och glest befolkade norra Sverige. Här i norr saknas alternativ till flyget och att då införa en skatt som slår extra hårt mot svensk glesbygd och dess företag är fel väg att gå, inte minst om man ska leva upp till devisen ”Hela Sverige ska leva”. Det är snarare ett effektivt sätt att skära av norra Sverige från övriga världen.
Västerbotten saknar – inte minst i avsaknad av snabbgående järnväg – alternativa transportmedel för både näringsliv och privatpersoner. Så ett fungerande konkurrenskraftigt flyg är avgörande för både överlevnad och tillväxt.

Om förslaget trots allt skulle genomföras anser Länsstyrelsen att det ska kunna göras undantag för norra Sverige alternativt införas en kompensation genom ökat statligt stöd till regionala flygplatser.

Bli först att kommentera

Regionpolischefen berättade om Carl

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår hade jag ett möte med Regionpolischef Klas Johansson och medarbetare. En viktig träff, inte minst med tanke på att vi behöver samverka med varandra i olika sammanhang, vi har t ex gemensamt ansvar för en del frågor, bl. a kring krisberedskap, skydd mot olyckor och civilt försvar. Vi pratade förstås om det, men också om annan. Till exempel om CARL.
Och det jag fick veta om CARL vill jag gärna förmedla vidare.

CARL är i detta sammanhang inte en man utan ett nytt hjälpmedel som region Nord inskaffat, ett system som hjälper till att snabbt hitta personer.

Hur går det till?
En nödställd larmar 112 som kopplar till regionledningscentralen.

Regionledningscentralen loggar in i CARL och skickar ett SMS med en länk till den nödställdes telefon
Nödställd klickar på länken
Regionledningscentralen får positionen på sin karta och kan skicka hjälp

Några villkor och många fördelar
Vad krävs? För det första att personen själv vill bli hittad och kan hantera sin telefon och för det andra att den telefon man har är en smartphone med GPS och - förstås - har mobiltäckning där man befinner sig.
Fördelar då? Jo, de är många. Tänk bara:
 man får fram position i realtid med 15 m noggrannhet, det kräver ingen app eller installation, det räcker med att den som behöver bli hittad klickar på länken. Dessutom kan CARL också användas till annat – ex vis viltolyckor mm.
Jag fick ett par exempel som visar hur CARL redan har hjälpt till:

Äldre dam i skogen överraskas av mörkret
Ringer 112
Kan snabbt lokaliseras med hjälp av CARL och får instruktioner av radiooperatör hur hon ska gå för att komma till sin bil.
Ärendet avslutat innan patrull kommer fram.

Familj vilse på fjället
Ringer 112
Kan snabbt lokaliseras med CARL
Positionen ges till fjällräddare som enkelt hittar familjen.

Så skönt att damen blev hittad innan hon gick bort sig ännu mer och kanske ramlade och skadade sig. Eller tänk på familjen på fjället. Det kunde blivit en riktig rysare om de inte hittats i så god tid. Och vilken lärdom kan man få av detta då? En är förstås vetskapen om att Polismyndighet Nord ligger i riktigt god teknisk framkant. En annan som riktas till alla oss andra är självklart:

Glöm inte att ta med telefonen när du ska ut i skog och mark.  

Bli först att kommentera

10 m brett och 100 mil långt – varje dag!

Av , , Bli först att kommentera 9

SCA ObbolaIgår besökte jag ett av länets större företag, SCA Forests Products fabrik i Obbola, strax utanför Umeå. Där arbetar ca 300 personer. Man jobbar i 6 skift. Året runt, 24 timmar om dygnet med undantag för en veckas stängt för underhåll. En del av den svenska basindustri som vuxit fram från den enorma tillgång som skogen i norra Sverige är.  

I Obbola finns en lång tradition av industriell produktion. Obbola ångsåg byggdes  redan 1889 – ett år efter Umeås stora brand. År 1971 fattades beslut om att bygga pappersbruk och 1975 invigdes den nya pappersmaskinen som med en bredd på 10,16 meter är en av de största i Europa.

Själva koncernen SCA Forests Products är stor. Man har totalt 4 200 anställda och omsätter 17 miljarder kronor. Idag är inriktningen att producera skogsindustriprodukter, personliga hygienprodukter och mjukpapper.

På fabriken i Obbola tillverkas papper som används till förpackningar. Man använder massaved, flis och returpapper som råvara och omvandlar den till sulfatmassa och returfibermassa. Produktionstakten är svindlande. Idag produceras 450 000 ton/år. Visste ni att fabriken i Obbola varje dygn producerar en kraftliner (kan jämföras med en enorm rulle av förpackningspapper) som är 10 meter bred (som väg E4) och hundra mil långt? På ett enda dygn!

Färsk fiber höjer kvaliteten

Vi som skickar iväg våra tidningar till återvinning förser förstås fabriken material till nytt returpapper. Men det räcker inte med bara gamla tidningar i en oändlig cirkelgång, returpapper kan återvinnas 10-12 gånger, sedan blir kvaliteten för dålig och ny fiber behöver tillföras. SCA i Obbola satsar därför på att utnyttja och tillföra den färska fibern, vilket innebär att kvaliteten på slutprodukten blir bättre. I ett skogslän som Västerbotten är förstås tillgång till färsk fiber god eftersom tillgången till skog är så stor, inte minst i ett europeiskt perspektiv.

För egen del gladdes jag åt att företaget så tydligt och målmedvetet vidareutvecklat sin miljöprofil och också investerat stora summor i sina anläggningar för att utnyttja den förnyelsebara råvaran skog på ett mer effektivt och miljövänlig sätt.  Man har ett engagemang som omfattar stora delar av värdekedjan för skogen. Det är viktigt – inte minst för att SCA är en av Europas största skogsägare. Koncernen har ett engagemang som utöver ägande av skog innehåller sågverk, pappersbruk, pelletsfabriker och kraftlinerbruk – men också enheter för forskning och utveckling av nya produkter, inte minst viktigt när vi försöker nå ett fossilfritt samhälle! Skogsråvara kan användas till så mycket!

Brysseljobb till Västerbotten

SCA i Obbola har genom åren utvecklat och ställt om sin verksamhet. Förutsättningarna förändras – men i Obbola har man sedan slutet av 1800-talet anpassat produktionen till kundernas nya behov runt om i Europa. Och känslan för Obbola och Västerbotten är stark. Nyligen plockade man hem till Obbola den enhet som fanns i Bryssel och som arbetar med kundkontakter och försäljning. Det innebär 13 nya viktiga arbetstillfällen i Obbola, väldigt roligt!

På bilden: Jerry Larsson, fabrikschef, jag själv och Kennet Johansson, chef regional tillväxt, Länsstyrelsen

Bli först att kommentera

Kungen och levande laxälvar i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 1

 

HMK_Bucht_MADen här veckan har levande laxälvar diskuterats här i Västerbotten. Länsstyrelsen har medverkat i en konferens som handlade om lax på olika sätt: levande laxälvar, klok förvaltning av fisk i vattendragen och inte minst de stora möjligheterna till rekreation och utveckling av fisketurismen kring våra laxvatten.

Det var många intressanta talare. Kungen var här och höll ett initierad och kunnigt öppningsanförande – det märktes tydligt att fiske, fiskevård och möjlighet till utveckling av fiske är något som ligger honom varmt om hjärtat. Landsbygdsministern deltog och beskrev regeringens visioner om hållbar laxförvaltning och laxturism.

Turism var en röd tråd genom hela programmet. Och eftersom Norrbotten och Västerbotten har 95 % av Sverige laxälvar, där Västerbotten har flest vattendrag med naturligt reproducerande laxbestånd, har vi förstås alla möjligheter att göra något klokt och bra av det!

Först och främst handlar det om att fortsätta restaureringsarbetet med att göra älvar och vattendrag tillgängliga för fisken att vandra i. Det är ett arbete som görs och som behöver fortsätta göras.

Det var därför roligt för mig att kunna berätta för deltagarna att Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten tillsammans med Nordmalings kommun och Gällivare kommun har beviljats pengar ur EU:s LIFE-fond för att under fem år arbeta med att biologiskt återställa älvar i Norr- och Västerbotten.

I Västerbotten kommer vi under fem år arbeta med att biologiskt återställa hela Lögdeälven från tidigare påverkan från flottningen. Inom samma projekt kommer också hela eller delar av fem älvar i Norrbotten också restaureras.

Totalt är det drygt 200 km älvssträcka som ska återställas, ungefär hälften i Lögdeälven. Det gör att detta är ett av de största naturvårdsprojekten och det största LIFE-projektet i Sverige någonsin.

Detta är förstås en stor vinst för länet, inte minst för att ett flertal arbetstillfällen skapas men de allra största vinnarna är förstås laxen, flodpärlmusslan och uttern i Lögdeälven.

Ja, laxen och öringen i länets älvar är en fantastisk naturresurs. Därför är det särskilt roligt att se att olika åtgärder – sådant som ändrade regler för fisket i havet samt fiskevårdsåtgärder och återställning i älvarna – nu också börjar ge önskat resultat med glädjande ökande siffror för fisken i flertalet älvar.

Detta skall förvaltas långsiktigt och på bästa sätt. Därför arbetas det nu med att ta fram förvaltningsplaner för länets laxälvar. Länsstyrelsen har arbetat med att ta fram en förvaltningsmodell för Sveriges laxälvar där Lögdeälven och Sävarån har fått fungera som pilotälvar.

Det är nu också viktigt att finna förslag på hur olika intressen kan mötas. Det handlar om både förvaltningen och rekreation och fisketillfällen för olika fiskeintressen. För en god förvaltning ger också god tillgång till lax och öring. Och en god tillgång till lax och öring lockar många intresserade till länet. Som i sin tur fiskar (förstås) men också bor, äter, handlar och reser runt här.

Turismen är Sveriges snabbast växande tillväxtbransch.

Om vi tillsammans kan förvalta laxen och öringen i vårt län, har vi stora möjligheter att hälsa många fler välkomna hit. Till glädje för alla.

 

 

Bli först att kommentera